Järnvägstrafiken Stockholm--Oslo

Motion 1991/92:T536 av Björn Samuelson (v)

Inom ramen för det nordiska samarbetet har beslut
fattats om att de nordiska huvudstäderna Oslo,
Köpenhamn, Helsingfors och Stockholm skall ha ett
sammanhållande kommunikationsnät.

Tyvärr så har inte detta arbete drivits med den kraft som
vore önskvärd. Det måste i dagens läge med en ökad
Europaintegration och ökande arbetslöshet vara av yttersta
vikt att förbättra kommunikationerna mellan våra
huvudstäder.

En ökad ambition inom järnvägssektorn svarar också
mot ett ökande miljömedvetande i våra samhällen.

Jag har i flera år särskilt drivit frågan om
järnvägstrafiken Stockholm-Oslo. Två utgångspunkter har
varit viktiga i detta arbete; denna sträcka i en tänkt
trafiktriangel, Stockholm-Göteborg-Oslo, har varken av
regeringen, Banverket eller SJ fått någon framskjuten
position i det trafikpolitiska arbetet. Den andra
utgångspunkten är att frågan om linjens sträckning är av
mycket stor betydelse för Värmlands län och Hedmarks
Fylke.

En kraftig satsning för att nu modernisera sträckan Kil-
Charlottenberg skulle dels ge arbetstillfällen, dels innebära
att snabbtågtrafiken Stockholm-Oslo äntligen skulle bli
verklighet.

För att få fart på det här arbetet är det tydligen
nödvändigt att riksdagen uttalar sig i frågan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tågtrafiken mellan Stockholm
och Oslo.

Stockholm den 25 januari 1992

Björn Samuelson (v)