Järnvägstrafiken Malmö-Sjöbo
Motion 1982/83:613 Stig Josefson m. fl.
3
Motion
1982/83:613
Stig Josefson m. fl.
Järnvägstrafiken Malmö-Sjöbo
Inför de allt dyrare transportkostnader som vi har att emotse, måste vi nu
så snabbt som möjligt bygga ut de kollektiva och billigare färdmedlen.
Järnvägstransporter är ett sådant alternativ.
En järnvägslinje som åter kan bli en vital kommunikationsled i det
tätbefolkade sydvästra Skåne är den som går mellan Malmö-Staffanstorp-Dalby-Veberöd-Sjöbo
och Tomelilla. Järnvägen användes nu för
godstrafik mellan Malmö och de först nämnda orterna. Den upprätthålls
även av strategiska skäl som tung trafikförbindelse till regementet i
Revinge.
Från Malmö till exempelvis Staffanstorp går i dag en ganska tung
godstrafik, varför denna del av banan är av godtagbar standard.
Enligt SJ:s kalkyler skulle en viss upprustning krävas av banan. Framför
allt gäller detta de bandelar som saknat trafik under senare år. Nedanstående
kalkyler är hämtade ur ett yttrande av länsstyrelsen i Malmöhus län:
Staffanstorp-Dalby 806 000 kr.
Dalby-Önneslöv 460 000
Önneslöv-Veberöd . 1 294 000
Veberöd-Sjöbo 1 338 000
Summa kr. 3 898 000
Detta är den sträcka av järnvägen söm tidigare i interpellation och i
motioner ansetts böra bli föremål för upprustning och trafik. Vill man
fortsätta till Tomelilla - det finns starka trafikskäl även för det - beräknas
upprustningskostnaden till ytterligare ca 1,5 milj. kr.
I interpellationssvar från år 1979 angav dåvarande kommunikationsministern
kostnaden för upprustningen till 50 milj. kr. I den beräkningen låg då
också en elektrifiering av den aktuella linjen.
Detta kan givetvis vara en målsättning för framtiden, men behöver enligt
min mening inte aktualiseras nu. Kostnaderna blir då i ett begynnelseskede
ganska blygsamma. Även om man jämför den högre kostnaden för
elektrifiering med vad en ny fyrfilig väg kostar, framstår det hela ändå som en
mycket blygsam kostnad.
1* Riksdagen 1982183. 3 sami. Nr 611-619
Mot. 1982/83:613
4
Senare tiders trafikutveckling
Ett belysande exempel på kollektivtrafikens uppsving under senare år kan
vi hämta från lokaltrafiken Malmö-Lund. År 1978 hade SJ planer på att lägga
ner denna trafik. Under det året hade sträckan en resandefrekvens av endast
970 personer per vecka. Men kommunerna engagerade sig för att trafiken
skulle upprätthållas. Redan 1979 hade resandeantalet ökat till 3 000 personer
per vecka eller med över 300 %. Sedan 1979 har kollektivtrafiken fått en än
större betydelse, och den utvecklingen kan förmodas fortsätta.
Traflkunderiaget har ökat längs linjen Malmö-Sjöbo
Under 1960-talet, då den successiva indragningen av trafiken skedde, var
resandefrekvensen i avtagande. Befolkningsunderlaget var också mycket
mindre än nu. Särskilt i tätorterna längs banan var folkmängden knappast
mer än hälften av 1980 års folkmängd. Tätorterna är fortfarande i tillväxt och
har nu en folkmängd på närmare 37 000 personer. Särskilt Staffanstorp,
Dalby och Veberöd har ökat kraftigt.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har i begärt yttrande till kommunikationsdepartementet
över det framtida utnyttjandet av bl. a. denna järnvägslinje
för godstrafik gjort en mycket intressant utredning om banan och dess
regionalpolitiska betydelse. I det regionalpolitiska avsnittet anförs bl. a.:
För att kunna minska behovet av långväga pendling och motverka den
stora obalansen i tillgång på arbetstillfällen mellan olika länsdelar krävs bl. a.
att åtgärder sätts in för en långsiktig uppbyggnad av näringslivet i de inre och
sydöstra delarna av länet.
Länet utgörs till mycket stor del av värdefull jordbruksmark, vilket ställer
särskilda krav på planeringen av utbyggnaden i länet av bl. a. bostäder och
verksamheter. De från jordbrukets synpunkt mest värdefulla jordarna
återfinns i ett band längs den västra och södra kusten. Den allmänna
regionalpolitiska målsättningen om en jämnare fördelning av bebyggelsen i
länet ger således en god samstämmighet med målet för markhushållning att
bevara den mest brukningsvärda jordbruksmarken. För att realisera
länsstyrelsens långsiktiga regionalpolitiska målsättningar är det således från
både regionalpolitisk och markhushållningssynpunkt angeläget att förutsättningar
snarast skapas för insatser på en långsiktig uppbyggnad av näringslivet
i de inre och sydöstra delarna av länet.
Därför är det angeläget att den kollektiva trafiken från dessa områden till
Malmö och Lund förstärkes och anpassas till kraven på arbetsresor.
Om godstrafiken skriver länsstyrelsen: ”Under senaste åren har dock
kostnadsökningen för transporter med lastbil varit brantare än för järnvägstransporter.
Därmed har intresset från näringslivets sida för järnvägstransporter
ökat.”
Länsstyrelsen har sedan via förfrågningar hos en mängd företag utmed
linjen med direkta uppgifter kunnat verifiera deras intresse för att använda
sig av godstransporter per järnväg.
Mot. 1982/83:613
5
Persontrafiken
Om persontrafiken, som också berörs i länsstyrelsens yttrande, har dels
gjorts en undersökning av pendlingsfrekvensen till Malmö och orterna
däremellan, vilket framgår av denna uppställning:
Pendling mellan tätorter 1975 - avser förvärvsarb.
(20-v tim) per vecka
Till |
|
|
|
|
|
|
|
Malmö | Staffans torp | Dalby | Veberöd | Sjöbo | Tome lilla | Simris hamn | |
Malmö | _ | 1 814 | 266 | 270 | 106 | 27 | 19 |
Staffanstorp | 308 | 42 | 31 | 8 | |||
Dalby | 55 | 28 | 33 | 25 | 2 | ||
Veberöd | 17 | 7 | 9 | 12 | 2 | ||
Sjöbo | 28 | 7 | 14 | 36 | 1 | ||
Tomelilla | 15 | 20 | |||||
Simrishamn | 8 | 31 |
Som ett resultat av denna undersökning säger länsstyrelsen att det åter bör
bli motiverat att sätta in persontåg på den aktuella linjen. Vidare har även SJ
till denna undersökning anfört att godstrafiken bör efter upprustning kunna
framföras med en hastighet av 70 km/tim. För att kunna framföra persontåg
med en hastighet av 90 km/tim krävs emellertid att man minskar sliperavståndet
i rälsen.
Sysselsättningen
Sysselsättningstillfällena har minskat starkt i länet, varför en upprustning
av här berörda bandelar skulle hälsas som ett välkommet tillfälle till arbete.
Berörda kommuner, företag och många invånare är säkerligen mycket
intresserade av att trafiken återupprättas på denna järnväg.
Malmös infartstrafik
Järnvägstrafiken minskar Malmös ”infartsproblem”. Vid högtrafik exempelvis
under morgontimmarna förekommer trafikstockningar vid väginfarterna
österifrån till Malmö. Även om dessa nu till en del åtgärdas, skulle
ytterligare förbättring uppstå om inpendlare också använde järnvägen i
stället för att belasta väginfarterna. Med tåget kommer man på ett smidigt
sätt till centrum eller dess närhet och kan därefter använda stadens interna
kommunikationsnät. I detta sammanhang vill vi hänvisa till vad vi anfört i en
särskild motion angående prioritering av anslag till vägar, vilken motion som
exempel tar upp frågan kring den planerade motortrafikleden Malmö-Dalby.
Mot. 1982/83:613
6
Hemställan
Med stöd av det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att åter starta persontrafik
och även utökad godstrafik längs järnvägslinjen Malmö-Sjöbo.
Stockholm den 18 januari 1983
STIG JOSEFSON (c)
SIGVARD PERSSON (c) BERTIL FISKESJÖ (c)
ULLA TILLANDER (c)
