Jämställdhetsutbildning med genuskunskap för riksdagens gruppledare och utskottsordförande

Motion 2003/04:K429 av Matilda Ernkrans m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad i motionen anförs om att föreslå jämställdhetsutbildning med genuskunskap för riksdagens samtliga gruppledare och utskottsordförande.

Motivering

Våra mormödrar och farmödrar kämpade för det på trettiotalet. Våra mödrar gjorde det på sextiotalet. Vi kämpar här och nu. Varför har vi då ännu inte lyckats förverkliga det jämställda samhället ens i demokratins högborg?

Efter att varit politiskt aktiva i ett antal år har vi en hel del erfarenheter om hur olika villkoren kan vara för män och kvinnor i politiken. När vi blev invalda i Sveriges riksdag hade vi stora förväntningar på att möjligheterna där inte skulle vara beroende av kön. Där skulle inte tjejer förpassas till kaffebryggaren medan beslut i praktiken fattades i sammanträdesrummet intill. Så blev det inte heller. Vi upptäckte dock snart att metoderna för könsdiskriminering i riksdagen vanligtvis är mycket mer förfinade och subtila. De könsdiskriminerande tendenserna finns även i Sveriges högsta beslutande församling.

Vi tror inte att könsdiskrimineringen i riksdagen är ett resultat av medvetna strategier eller ens enskilda personers illvilja och maktfullkomlighet. De flesta av våra kolleger i riksdagen, oavsett kön, har en ärlig strävan att utjämna könsrelaterade orättvisor. Ändå blir det inte så. Varför? Vi anser att svaret handlar om allas vår oförmåga att utan ständig kamp bryta väl invanda mönster.

För att bli trovärdiga måste vi se till att platserna där de demokratiska besluten fattas blir mönsterarbetsplatser i jämställdhetshänseende. Parallellt med generella förändringar i exempelvis familje- och utbildningspolitiken, måste vi medvetandegöra alla förtroendevalda på de osynliga strukturer som råder och rannsaka även oss själva och våra omedvetna beteenden.

De riksdagsledamöter som tagit på sig och getts förtroendet att leda riksdagsarbetet som gruppledare eller utskottsordförande har ett särskilt ansvar att föra jämställdhetsarbetet vidare. Dessa personer behöver som ledare ständigt uppmärksammas och ges verktyg att hantera jämställdhetsarbetet.

Vi talar ofta om hur viktigt det är att jobba för jämställdhet och att öka kunskaperna om betydelsen av kön. I styrdokument för allt från förskola till forskning lyfts frågan fram. Vårt parlament och vad som prioriteras här har stor symbolisk betydelse. Därför skulle jämställdhetsutbildning med genuskunskap för riksdagens samtliga gruppledare och utskottsordförande vara ett naturligt steg i vår jämställdhetssträvan. Jämställdhet och könsdiskriminering måste vara en angelägenhet för fler, och ett speciellt ansvar vilar på alla ledare. Som medlemmar av Sveriges högsta beslutande organ måste vi våga gå före, rannsaka oss själva och utmana oss själva för att motverka den synliga och osynliga könsdiskrimineringen som finns även i Sveriges riksdag.

Stockholm den 1 oktober 2003
Matilda Ernkrans (s)
Louise Malmström (s)	Marie Nordén (s)
Mikael Damberg (s)	Fredrik Olovsson (s)
Johan Löfstrand (s)