Jämställdhet i utbildningsväsendet

Motion 1999/2000:Ub803 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

1 Inledning

Vårt samhälle är genomgående strukturerat så att män är överordnade
kvinnor. Kvinnor diskrimineras på grund av sitt kön och kvinnors
handlingsutrymme begränsas därigenom systematiskt. I ekonomi, kultur
och politik står mannen som norm. En grundförutsättning för detta
kvinnoförtryck är den sociala och kulturella konstruktionen av kön.

Utbildningsväsendet är hårt präglat av dessa sociala strukturer. Eftersom
en stor del av barns och ungdomars fostran och socialisering sker i denna av
genussystemet präglade institution är också skolan en av de viktigaste
institutionerna för bevarandet av genussystemet. Redan i förskolan och vid
skolstarten är förväntningarna från lärare och personal tydligt styrande i
riktning mot de traditionella könsrollerna. Flickor förväntas inta en passiv,
tyst och snäll roll, medan pojkar förutsätts vara aktiva, pratsamma och
utagerande. Den olika behandling flickor och pojkar möter i klassrummet
bidrar till att stärka pojkarnas självförtroende, medan flickorna riskerar att
bli
passiva och får därmed svårare att uttrycka sig offentligt. I skolan och inom
den högre utbildningen lär sig eleverna och studenterna männens syn på
samhället. Skolan förmedlar männens historia och det är de manliga
författarna som läses i svenskundervisningen. I utbildningsväsendet gör
elever och studenter en rad val mellan ämnen och utbildningar - val som
också är påverkade av och befäster genusstrukturen.

Samtidigt som utbildningsväsendet reproducerar och konserverar
manssamhället utgör det en nyckelinstitution i kampen för ett jämställt
samhälle. Genom att skolledare, lärare och övrig personal skaffar sig
medvetenhet om dessa maktstrukturer och engagerar sig för att utmana dem
kan skolan bli en plats där barn och ungdomar ges möjlighet att ifrågasätta de
stereotypa könsroller som förmedlas i kulturen, reklamen och det övriga
omgivande samhället.

Vänsterpartiet vill öka valmöjligheterna för kvinnor och män. Alla ska ha
reella möjligheter att göra val som inte är könstypiska. Vårt mål är att kön
inte ska vara en begränsning och ett hinder under uppväxten.

I de lagar och styrdokument som styr utbildningsväsendet finns det många
formuleringar som syftar just till en jämställd skola och till ett intensivt
arbete för att motverka den manliga normen i samhället. Skolverket och
Högskoleverket bedriver också ett viktigt arbete i den riktningen. Samtidigt
finns det mer att göra och det är långt kvar till en jämställd skola och en
jämställd högskola. Därför vill vi i den här motionen föra fram en rad förslag
som syftar till att bidra till att förverkliga de viktiga formuleringarna om
jämställdhet i utbildningsväsendets styrdokument.

2 De kommunala skolplanerna och
kvalitetsredovisningarna

Varje kommun ska enligt skollagen ha en av kommunfullmäktige
antagen skolplan. Av denna skall det enligt skollagen särskilt framgå de
åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de nationella mål
som satts för skolan. Skolplanens mål ska sedan årligen utvärderas i en
skriftlig kvalitetsredovisning. Ett sådant nationellt mål är att särskilt
främja jämställdhet mellan könen, vilket framgår av samma skollags
första kapitel. Trots detta visade en rapport från Skolverket 1998 att mer
än 40 procent av de kommunala skolplanerna saknade målsättningar på
jämställdhetens område. Mindre än 20 procent innehöll utvärderingsbara
mål. Dessa uppgifter är mycket oroande och pekar på att de kommunala
beslutsfattarna inte tagit sin uppgift på allvar när det gäller att omsätta de
nationella jämställdhetsmålen i handling i den kommunala skolan. För att
skollagens jämställdhetsmål ska bli verklighet i större utsträckning bör
Skolverket ges i uppdrag att särskilt informera kommuner om vikten av
att de kommunala skolplanerna, de lokala arbetsplanerna och de årliga
kvalitetsredovisningarna innehåller mål respektive utvärderingar
avseende skolornas jämställdhetsarbete. Detta bör ges regeringen till
känna.

3 Jämställdhet - en viktig del av värdegrunden

Alla målformuleringar om jämställdhet måste med nödvändighet
omsättas i handling av enskilda rektorer, lärare och annan personal -
annars förblir de vackra orden bara döda bokstäver. Därför är det mycket
allvarligt när Skolverket i september 1998 i en intervjuundersökning
finner att jämställdhetsfrågorna helt tycks ha kommit i skymundan i
arbetet med skolans värdegrund. Undersökningen visade på en allmän
tendens att lärare och rektorer satsar mest resurser på arbetet mot
mobbning, våld främlingsfientlighet och rasism. Många lärare och
rektorer ansåg att de inte behövde arbeta särskilt med just
jämställdhetsfrågor, eftersom de upplevde att vi lever i ett så gott som
jämställt samhälle där jämställdhet mellan könen är en självklarhet. Detta
är givetvis mycket alarmerande och tyder på djupa brister i kunskaper
och insikter när det gäller jämställdhetsfrågor.

Skolverket har i regleringsbrevet för budgetåret 1999 av regeringen ålagts
att öka sin uppföljning och utvärdering av hur jämställdhetsperspektivet
implementeras i undervisningen. Det räcker dock inte med uppföljning och
utvärdering. Skolministern har utropat 1999 till ett "Värdegrundsår" och en
projektgrupp är tillsatt för att utveckla arbetet med värdegrunden. Arbetet
med att från regeringens sida utveckla och betona värdegrundsfrågorna torde
knappast ta slut med detta sekel. I det arbetet ingår jämställdhetsfrågorna
redan nu som en naturlig del. Skolverkets rapport visar dock att de riskerar
att hamna helt i skymundan av frågor om mobbning, våld och rasism, och de
tycks inte heller lyftas upp särskilt i vare sig Skolverkets eller
Utbildningsdepartementets pågående arbete.

Vi menar att situationen kräver att jämställdhetsfrågorna ges en
särställning i detta sammanhang. I det pågående arbetet med skolans
värdegrund bör regeringen särskilt uppmärksamma jämställdhetsfrågorna
som en viktig del av värdegrunden. Detta bör ges regeringen till känna.
Skolverket bör också få ett särskilt uppdrag att informera skolledare och
lärare om vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete som ett led i arbetet med
värdegrunden. Även detta bör ges regeringen till känna.

4 Utvidgning av jämställdhetslagen

Jämställdhetslagen omfattar i dag endast arbetslivet. Det innebär att
lagen inte kan tillämpas inom skola och utbildningsväsende förutom när
det gäller anställda. Elever och studenter hamnar utanför. Vänsterpartiet
håller med Jämställdhetsombudsmannen, JämO, som i en skrivelse till
regeringen påpekat att det egentligen inte finns något rationellt skäl till
att begränsa skyddet mot könsdiskriminering till arbetslivet.

Vissa delar av jämställdhetslagen har till sin innebörd förts in i redan
existerande utbildningslagstiftning. Så har till exempel högskoleförordningen
kompletterats med en bestämmelse om att högskolorna skall förebygga och
förhindra sexuella trakasserier. Någon liknande bestämmelse har dock inte
införts i skollagen, trots att sexuella trakasserier är ett mycket stort problem
för många flickor i grundskolans högre årskurser och på gymnasiet. (I be-
greppet sexuella trakasserier ingår också trakasserier på grund av kön, vilket
till exempel kan handla om att använda könsord nedsättande, ett uppmärk-
sammat problem på många av landets skolgårdar.) Högskoleförordningens
bestämmelser om sexuella trakasserier ger heller inte studenter samma
rättsliga skydd mot sexuella trakasserier från lärare som anställda åtnjuter när
det gäller sexuella trakasserier från arbetsgivare.

Jämställdhetslagen innehåller krav på årliga jämställdhetsplaner. Dock
gäller kravet bara skolor och högskolor i deras egenskap av arbetsgivare.
Jämställdhetslagen innehåller också bestämmelser om skadestånd, process-
ordning och ett allmänt skydd mot könsdiskriminering. Motsvarande lag-
stiftning finns inte för skolans elever och högskolans studenter. JämO är som
myndighet i sitt uppdrag direkt knuten till jämställdhetslagen. Därför kan inte
JämO agera till följd av anmälningar som kommer från elever och studenter.

Vänsterpartiet menar att alla dessa aspekter av jämställdhetslagen är lika
viktiga för elever och studenter som för anställda. I dag har
jämställdhetslagen en arbetsrättslig karaktär och att utvidga den till att
omfatta utbildningsväsendet är tekniskt komplicerat och kräver att man först
utreder hur en sådan utvidgning kan utformas. Därför föreslår vi att en
utredning tillsätts med uppgift att föreslå hur jämställdhetslagen kan utvidgas
till att omfatta även utbildningsväsendet. Detta bör riksdagen begära hos
regeringen.

Vänsterpartiet menar dock att flera enkla men viktiga lagstiftningsåtgärder
kan vidtas som innebär att ytterligare delar av lagen till sin innebörd förs in
i
redan existerande utbildningslagstiftning. Dessa åtgärder bör vidtas snarast,
utan onödigt dröjsmål i väntan på att jämställdhetslagen utvidgas till att
omfatta även utbildningsväsendet. Det handlar om kraven på
jämställdhetsplaner och om kraven på åtgärder mot sexuella trakasserier. Vi
redogör nedan för dessa åtgärder.

5 Jämställdhetsplaner på skolor och högskolor

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) har i en rapport 1998 granskat
högskolornas jämställdhetsplaner och funnit att studenterna vanligtvis
endast omfattas av mindre delar av högskolornas jämställdhetsplaner,
och då främst rörande rekrytering. Någon liknande undersökning finns
inte när det gäller skolorna, men situationen torde knappast vara bättre
för elevernas del. Vänsterpartiet menar att alla skolor och högskolor bör
upprätta årliga jämställdhetsplaner för elever och studenter på samma sätt
som man i dag enligt jämställdhetslagen måste göra för de anställda.

Skollagen är just nu föremål för en omfattande översyn och det är rimligt
att denna fråga behandlas i det sammanhanget. Därför bör regeringen utfärda
ett tilläggsdirektiv till skollagsöversynen om att kommittén också skall
föreslå hur en bestämmelse om jämställdhetsplaner för eleverna kan införas i
skollagen. Detta bör ges regeringen till känna. En bestämmelse om
jämställdhetsplaner bör också föras in i högskoleförordningen. Detta bör ges
regeringen till känna.

6 Bestämmelser om sexuella trakasserier i hög-
skoleförordningen

Såväl SFS som JämO har påpekat att studenternas rättsliga skydd när det
gäller sexuella trakasserier är sämre än det för löntagare. Från den 1
september 1998 ska högskolorna enligt högskoleförordningen

vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att någon student utsätts för
sådant ovälkommet uppträdande av sexuell natur eller annat ovälkommet
uppträdande grundat på kön som kränker en students integritet i
högskolestudierna (sexuella trakasserier).

Högskoleförordningen innehåller också bestämmelser om att högskolan
kan vidta disciplinåtgärder mot den student som utsätter en annan student
eller en anställd vid högskolan för sexuella trakasserier. Däremot saknar
högskoleförordningen bestämmelser om disciplinåtgärder mot anställda
som utsätter studenter för sexuella trakasserier. I jämställdhetslagen finns
sådana bestämmelser när det gäller anställda som utsätter andra anställda
för sexuella trakasserier.

Att studenternas rättsliga skydd är svagare just när det gäller sexuella
trakasserier från anställda är särskilt allvarligt, eftersom studenten ofta
befinner sig i en stark beroendeställning till sin lärare eller handledare.
Vänsterpartiet föreslår att det i högskoleförordningen förs in en bestämmelse
om disciplinåtgärder mot anställda vid högskolorna som utsätter studenter för
sexuella trakasserier. En sådan bestämmelse skulle kunna hänvisa till lagen
om offentlig anställning, där det finns bestämmelser om disciplinåtgärder för
offentligt anställda. Detta bör ges regeringen till känna.

7 Handlingsplaner mot sexuella trakasserier

Sexuella trakasserier är ett mycket stort och allvarligt problem inom
ungdomsskolan. I en undersökning bland elever i Stockholms skolor
1996 uppgav 47 procent av de tillfrågade flickorna i årskurs 9 och första
året på gymnasiet att de blivit utsatta för sexuella trakasserier och 8
procent uppgav att det skett från en lärare. På utbildningsutskottets
initiativ har Skolverket bedrivit ett arbete med att utarbeta kommentarer
och referensmaterial om hur man lokalt kan arbeta med
värdegrundsfrågor och däribland sexuella trakasserier. Detta arbete är
viktigt, men de rapporter som nu kommer om problemets omfattning gör
att ytterligare åtgärder är nödvändiga.

De jämställdhetsplaner som Vänsterpartiet föreslagit i föregående avsnitt
måste givetvis innehålla åtgärder mot sexuella trakasserier. Vi menar dock
att arbetet mot sexuella trakasserier är så viktigt att varje skola med elever i
årskurserna 7-9, varje gymnasieskola samt varje högskola borde ha en
handlingsplan för att förebygga och förhindra sexuella trakasserier. En sådan
handlingsplan bör också innehålla en åtgärdsplan för hur skolan/högskolan
ska hantera misstankar om och anmälningar av sexuella trakasserier.

Även denna fråga är det rimligt att behandla i samband med
skollagsöversynen. Därför bör regeringen utfärda ett tilläggsdirektiv till
skollagsöversynen om att kommittén också skall föreslå hur en bestämmelse
om handlingsplaner mot sexuella trakasserier kan införas i skollagen. Detta
bör ges regeringen till känna.

En bestämmelse om handlingsplaner mot sexuella trakasserier bör också
föras in i högskoleförordningen. Detta bör ges regeringen till känna.

8 Positiv särbehandling vid antagning

Positiv särbehandling är ett användbart medel för att bryta upp den starka
könssegregeringen inom utbildningsväsendet. Vänsterpartiet menar att
könssegregeringen är ett stort problem för varje utbildning och
yrkesgrupp med en skev könsfördelning. Det behövs fler män inom
förskola, skola, vård och omsorg. Det behövs fler kvinnor inom tekniska
och naturvetenskapliga verksamheter. Utan att bryta den
könssegregerade arbetsmarknaden är det också mycket svårt att i grunden
angripa den ojämna maktfördelningen mellan kvinnor och män.
Högskoleförordningen innehåller i dag en möjlighet för högskolorna att
tillämpa positiv särbehandling ("vid i övrigt likvärdiga meriter") av
underrepresenterat kön. Vi menar att denna möjlighet bör omvandlas till
en skyldighet i de fall då könsfördelningen är särskilt skev. En
bestämmelse bör införas i högskoleförordningen om att positiv
särbehandling av underrepresenterat kön skall tillämpas vid antagning till
högre utbildningar där det ena könet är kraftigt underrepresenterat. Detta
bör ges regeringen till känna.

9 Positiv särbehandling vid tjänstetillsättning

Den akademiska världen har en tydligt hierarkisk struktur och en stark
manlig dominans. Kvinnor har inte samma möjligheter att avancera inom
den strikta hierarki som råder på universiteten. De börjar slås ut redan
efter grundutbildningen och blir allt färre ju högre upp man kommer i
hierarkin. Därför är positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid
tjänstetillsättningar ett sätt att frångå principen om att män i dag i
realiteten kvoteras in på grund av sitt kön. Högskoleförordningen
innehåller i dag en möjlighet för högskolorna att tillämpa positiv
särbehandling av underrepresenterat kön vid anställning av lärare (dock
inte "om skillnaden mellan personernas kvalifikationer är så stor att
tillämpningen skulle stå i strid med kravet på saklighet vid
anställningen"). Vi menar att denna möjlighet bör omvandlas till en
skyldighet i de fall då könsfördelningen är särskilt skev. En bestämmelse
bör införas i högskoleförordningen om att positiv särbehandling av
underrepresenterat kön skall tillämpas vid anställning av lärare när det
ena könet är kraftigt underrepresenterat inom ämnet, institutionen eller
personalkategorin. Detta bör ges regeringen till känna.

10 Granskning av läromedel ur könsperspektiv

Ett genomgående drag i vår kultur är att beskrivningar av verkligheten
utgår från en manlig norm, d.v.s. att beskrivningarna handlar mer om
män än om kvinnor, att de utgår från mäns erfarenheter och att män
framställs som normala och kvinnor som avvikande. Dessutom tillskrivs
män och kvinnor olika egenskaper på ett sätt som ofta låser fast individen
i stereotypa könsidentiteter. Kvinno-/genusforskningen har visat hur
detta mönster innebär att kvinnors underordning upprätthålls. Vi är
övertygade om att de läromedel som används i skolan och den högre
utbildningen inte utgör något undantag från detta resonemang. I en
rapport från Utbildningsdepartementet 1994 levereras nämligen en
ganska långtgående kritik mot dagens läromedel:

Läroböckerna är fortfarande bärare av det traditionellt manliga och kvinnliga
och speglar inte dagens värderingar. De har inte införlivat aktuell forskning
om könsskillnader och om pojkars och flickors olika förutsättningar och
lärande.

Denna kritik manar till handling. Det är inte rimligt att eleverna i den
svenska skolan fortsätter att utsättas för denna skeva världsbild. En
kritisk granskning av läromedel ur jämställdhetsperspektiv borde därför
vara ett naturligt inslag såväl vid inköp av läromedel som i samtal med
eleverna och studenterna vid användningen av läromedlen i
undervisningen.

En sådan granskning och diskussion skulle befrämjas av att Skolverket
respektive Högskoleverket gjorde genomgripande granskningar av de
läromedel som används i dagens undervisning. Skolverket har genomfört en
sådan granskning när det gäller fysikläromedel och en liknande granskning
bör göras även av andra läromedel. Granskningen bör inte bara gälla de
läromedel som skolorna köper in, utan också det gratismaterial som utgör en
allt större del av läromedlen i skolan. Ett exempel på sådant gratismaterial är
Folkhälsoinstitutets samlevnadsbok "Leva ihop", vars brister lyckligtvis
uppmärksammats av medier och forskare. Vi misstänker dock att det
förekommer stora brister ur jämställdhetsperspektiv även hos annat
gratismaterial och vill därför understryka vikten av att inte begränsa
begreppet läromedel till betalda läromedel.

Många som sysslar med läromedel skulle genom en sådan undersökning
kunna inspireras till en mer kritiskt granskande blick när det gäller dessa
frågor. Det är också angeläget att politiska beslutsfattare får ett ordentligt
underlag för ett fortsatt arbete för ett utbildningsväsen som skildrar hela
samhället och inte diskriminerar kvinnor i sin skildring. Skolverket
respektive Högskoleverket bör ges i uppdrag att ur ett könsperspektiv
granska ett urval av de läromedel som används i dagens undervisning. Detta
bör ges regeringen till känna.

11 Självförsvarsträning för flickor i skolan

Sexuella trakasserier och andra angrepp är ett ständigt närvarande hot för
flickor. Att få könsord ropade efter sig tillhör dessvärre vardagen för
många flickor. Även ovälkomna fysiska närmanden är vanliga.
Vänsterpartiet konstaterar att många flickors vardag är fylld av rädsla,
undergivenhet och fruktan för övergrepp. Vi menar därför att det är
befogat att skolan anordnar utbildning i psykiskt och fysiskt självförsvar
för flickor. Detta har vi behandlat i en särskild motion.

12 Hemställan

12 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att särskilt informera
kommuner om vikten av att de kommunala skolplanerna, de lokala
arbetsplanerna och de årliga kvalitetsredovisningarna innehåller mål
respektive utvärderingar avseende skolornas jämställdhetsarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att i det pågående arbetet med skolans
värdegrund uppmärksamma jämställdhetsfrågorna som en viktig del
av värdegrunden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att särskilt informera
skolledare och lärare om vikten av ett aktivt jämställdhetsarbete som
ett led i arbetet med värdegrunden,

4. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppdrag att föreslå hur jämställdhetslagens bestämmelser kan utvidgas
till att även omfatta utbildningsväsendet,1

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utfärda tilläggsdirektiv till den pågående
översynen av skollagen om att utreda möjligheten att i skollagen
införa bestämmelser om att varje skola skall ha en jämställdhetsplan
för undervisningen och elevernas vistelse i skolan,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa en bestämmelse i
högskoleförordningen om att varje högskola skall ha en
jämställdhetsplan för undervisningen och studenternas vistelse vid
högskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utfärda tilläggsdirektiv till den pågående
översynen av skollagen om att utreda möjligheten att i skollagen
införa bestämmelser om att varje skola med årskurserna 7-9 och varje
gymnasieskola skall ha en plan för att förebygga och motverka
sexuella trakasserier bland elever och från lärare gentemot elever,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa en bestämmelse i
högskoleförordningen om att varje högskola skall ha en plan för att
förebygga och motverka sexuella trakasserier bland studenter och från
lärare gentemot studenter,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa en bestämmelse i
högskoleförordningen om att positiv särbehandling av
underrepresenterat kön skall tillämpas vid antagning till högre
utbildningar där det ena könet är kraftigt underrepresenterat,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att införa en bestämmelse i
högskoleförordningen om att positiv särbehandling skall tillämpas vid
anställning av lärare när det ena könet är kraftigt underrepresenterat
inom ämnet, institutionen eller personalkategorin,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Skolverket i uppdrag att granska läromedel
ur ett könsperspektiv,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ge Högskoleverket i uppdrag att granska
läromedel ur ett könsperspektiv.

Stockholm den 27 september 1999

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Lars Bäckström (v)

Stig Eriksson (v)

Owe Hellberg (v)

Berit Jóhannesson (v)

Tanja Linderborg (v)

Maggi Mikaelsson (v)

Britt-Marie Danestig (v)

Lennart Gustavsson (v)

Kalle Larsson (v)

1 Yrkande 4 hänvisat till AU.