IT
Motion 1998/99:T809 av Johnny Gylling och Amanda Grönlund (kd)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Trafikutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1998-10-28
- Hänvisning
- 1998-11-03
- Bordläggning
- 1998-11-03
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Inledning
När det agrara samhället i slutet av 1800-talet ersattes av det industriella innebar det en stor omställning av hela samhället, med inverkan på allt från kultur till anställningsformer. I dag, närmare 100 år senare, upplever vi samma revolution i samhället när vi går från industrisamhället till informationssamhället.
Den nya tekniken, som gjort detta nya samhälle möjligt, medför stora möjligheter, men också en hel del hot och risker. Politikens uppgift blir att i möjligaste mån bevaka allmänhetens intressen och se till att ett demokratiskt rättssamhälle kan upprätthållas, även om företag, organisationer och individer har antagit nya sätt att arbeta och kommunicera.
Med riskerna i beaktande är det centralt att Sverige håller sig väl framme på IT-området, både som land, med sin infrastruktur, utbildning och statliga organisation, och som arbetsplats för expansiva och innovativa IT-företag. Mycket talar för att flertalet av framtidens nytillkommande arbetstillfällen kommer att finnas i IT-företag, men om Sverige inte har en arbetsmarknad och ett lämpligt företagsklimat är risken stor att både företag och arbetskraft väljer att satsa utomlands. Med engelskan som dagens esperanto, världsspråk, har unga teknikintresserade alla möjligheter att se världen som en arbetsmarknad. Detta är i sig positivt, men för Sverige är det viktigt att kompetensen också flyttar hit, inte bara ut.
Till riskerna med den nya tekniken hör bland annat nya former av bedrägerier och upphovsrättsproblem. Vårt utbildningssystem ställs också inför nya utmaningar, både när det gäller att utbilda våra ungdomar på ett sätt som är hållbart för framtiden, men också att se till att dagens arbetskraft kan få vidareutbildning så att man kan tillgodogöra sig tekniken och dess möjligheter.
Demokrati, arbete och lag
Vi kristdemokrater vill i denna motion speciellt lyfta fram tre frågor:
? IT är demokratiserande ? ? IT ger nya jobb ? ? IT måste infogas i rättsordningen ? IT är demokratiserande
Informationstekniken har alla förutsättningar att verka demokratiserande. Den medger att stora mängder information i alla former kan nå medborgarna till en förhållandevis låg kostnad. Genom att myndigheter och samhället i stort på olika sätt agerar för att stötta denna process minskar även risken för att delar av samhället hamnar vid sidan om, utan möjlighet att ta till sig de dynamiska förändringar som sker.
Ett sådant sätt är givetvis att skolan aktivt arbetar med ny teknik och ger ungdomar en möjlighet att själva utforska den. Ett annat sätt är att bibliotek och medborgarkontor i större utsträckning ger medborgarna möjlighet att använda datorer i allmänhet och Internet i synnerhet. Ett tredje sätt är att staten på olika sätt, både genom egna initiativ och genom en rimlig lagstiftning, medverkar till att infrastrukturen för bland annat telekom- munikationer byggs ut.
IT ger nya jobb
Informationstekniken är en framtidsbransch. Ericsson är i dag en av landets största arbetsgivare. Telekommunikationsbolagen sysselsätter tiotusentals människor och antalet ökar ständigt.
Svenska företag har varit förhållandevis framgångsrika inom IT-området. Skälen till framgångarna är sannolikt flera. Våra goda kunskaper i engelska är en viktig faktor, en annan är vår tradition av goda företagsledare. Givetvis har vår höga levnadsnivå haft betydelse för hushållens möjligheter att skaffa ny teknik, datorer och liknande. Sannolikt har även vårt väl utbyggda telenät haft betydelse.
Det är svårt att tänka sig att de nya jobben skapas inom tillverknings- industrin. Nya arbetstillfällen måste i stor utsträckning komma i nya branscher inom tjänstesektorn.
IT, data och telekommunikation tillhör kanske den allra viktigaste fram- tidsbranschen. Vi måste satsa på hög kvalitet och produkter där kunskapsinnehållet är stort.
Samtidigt är det inte möjligt för samhället, riksdagen eller regeringen att skapa dessa jobb. I stället måste företagen ges ännu bättre möjligheter att själva hitta formerna för sin verksamhet, en verksamhet som dessutom i stor utsträckning styrs av faktorer i vår omvärld.
Regeringens mycket rigida syn på bland annat arbetsrätt och fack- föreningsrörelsens roll i svenskt näringsliv riskerar att allvarligt bromsa de svenska företag som för övrigt har goda förutsättningar att bli framtidens storföretag.
De arbeten som kommer att växa fram genom den nya tekniken är i stor utsträckning tjänstejobb. Här kan svenskar bidra med sin unika kompetens inom spjutspetsteknik, vår erkänt goda förmåga till samarbete och vårt internationella företagsklimat. Därför blir det än viktigare att verka för att goda förutsättningar ges för just tjänsteföretag på olika sätt (se separata motioner om skattepolitik respektive näringspolitik).
IT måste integreras i rättsordningen
Informationstekniken sätter många av våra gamla lagar och regler ur spel och nya frågor ställs ständigt. I vissa avseenden måste den nya tekniken jämställas med globala miljöfrågor som är gränsöverskridande. Internationellt samarbete blir en förutsättning för att komma till rätta med de avigsidor som finns med tekniken. Utan ett gemensamt handlande kan de problem vi upplever i dag svårligen bekämpas.
Men problemen begränsas inte till stora, internationella frågor. Även integritetsfrågor, samkörningsfrågor och annat måste ständigt belysas för att stämma överens med dagens tekniska förutsättningar. I många fall är det till och med så att tekniken ligger steget före rättsväsendet.
I längden är det inte hållbart att ha speciallagstiftning för enskilda medier. Samhället måste enas om vissa värden som är generella och se till att dessa efterlevs oavsett var och hur de tillämpas.
Detta gör att rättsväsendet måste arbeta annorlunda och att nya former måste hittas för att upprätthålla rättsordningen. Regeringen måste påskynda moderniseringen både nationellt och internationellt, speciellt inom EU där speciella organ redan finns för dessa frågor.
År 2000-problematiken
Många av de datasystem, speciellt av administrativ karaktär, som utgör centrala och kritiska delar av företags och myndigheters verksamhet, är skapade vid en tidpunkt då sekelskiftet låg bortom planeringshorisonten. Många system representerar därför årtal med två siffror, inte fyra. När vi skriver 2000 riskerar många system att få problem med att tolka årtalet 00 som för vissa kan betyda år 1900 i stället för år 2000. Detta till synes enkla problem kan göra att mängder av system i princip kan bli odugliga innan problemet är löst.
På detta område är situationen bekymmersam. Regeringen måste använda stor kraft till att för det första säkra de samhällskritiska systemen och för det andra noggrant följa upp utvecklingen. Trots upprepade varningar från olika håll, lever fortfarande många organisationer och företag i falsk förhoppning om att sekelskiftet inte drabbar "deras system".
Dagens datorsystem är integrerade med varandra på ett sätt som liknar ett Dominospel. Näringslivet är beroende av sina ordersystem, betalningsflöden och transportlogistiska system. Bankernas system är ytterst känsliga och vid problem kan lätt ett kaos uppstå på den känsliga penningmarknaden. Tre statliga verk har dessutom kritiserats för att ligga efter med omställningen: Kriminalvården, Försvaret samt Sjöfartsverket. Regeringen har inte i tid påbörjat sitt ansvarsfulla arbete på detta område. Nu måste en ordentlig slutspurt till.
Demokratisk kontroll över domännamn
Domännamnens betydelse ökar i takt med IT-utvecklingen. Den som inte finns på nätet riskerar att inte finnas i människors sinnebild.
Namnfrågan för företag och organisationer har under årtionden skötts av Patent- och registreringsverk (PRV). Detta gäller märkligt nog inte domän- namn. Sedan den 1 oktober 1997 delas domännamn under .se ut av Stiftelsen för Internetinfrastruktur (II-stiftelsen). Även om denna nya organisation har ett större mått av öppenhet och demokrati än den tidigare rådande ordningen utmärker sig fortfarande Sverige som ett land med hårdare och mer svåranvända regler än länder i vår omvärld. Det leder inte sällan till att många svenska företag och organisationer använder andra toppdomäner än den svenska .se.
Regeringen avser, enligt det tidigare kommunikationsdepartementet, att tillsätta en utredning för att se över organisationen och hur staten ska kunna utöva tillsyn över denna verksamhet. Det är viktigt att denna fråga inte kommer bort vid sammanslagningen av departementet. Det nya närings- departementet bör se till att denna fråga hamnar högt upp på dagordningen.
Ansvar på nätet
Sverige bör ha ett system med ansvariga utgivare för elektroniska anslagstavlor och olika Internettjänster. En ansvarig utgivare ska ha till uppgift att regelbundet kontrollera diskussionsforum och hemsidor för att se om olagligheter förekommer. Om olagligheter hittas ska detta tas bort. Om detta inte sker inom rimlig tid ska den ansvarige utgivaren kunna ställas inför rätta.
Diskussionsforum och hemsidor måste behandlas på samma sätt som vanliga tidningar och TV eller radio. Vad vi har i dag är ansvarslös utgivning av vilken information/desinformation som helst. Dock måste lagstiftningen anpassas för det elektroniska mediet.
Däremot kan censurer av Internet inte komma i fråga. Vi vill ha tryckfrihet under ansvar. Införande av censur skulle vara samma sak som att öppna alla brev och paket som skickades med vanlig post eller att avlyssna telefonsamtal.
Medieneutralitet
Lagar måste vara så medieneutrala som möjligt. Exempelvis ska integritetsskydd gälla oavsett om det rör tryckta media, etermedia eller datamedia. Lagar baserade på det synsättet blir därmed automatiskt mer hållbara över tiden. I och med de utsuddade nationsgränserna som IT medför är det viktigt med internationella överenskommelser.
Personlig integritet är absolut
De måste slås fast att den personliga integriteten är absolut. Sekretessbelagd information ska skyddas effektivt. Likväl som offentlig information ska vara offentlig ska sekretessbelagd information vara säker mot obehörig tillgång. I Sverige är det tillåtet för alla att kryptera information. Denna rätt är självklar och får inte förhandlas bort.
Personuppgiftslagen
Personuppgiftslagen, även kallad PUL, har ersatt den föråldrade datalagen. Den nya lagen har med rätta fått utstå en hel del kritik, i första hand avseende sin konstruktion.
Det är viktigt att värna den personliga integriteten. Både EG-direktivet (95/46EG från den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda vad avser behandling av personuppgifter) som legat till grund för regeringens förslag samt regeringens proposition i sig är därför vällovliga. Regeringens tolkning av EG-direktivet har tyvärr gjort att den nya datalagen blev inaktuell redan innan den trädde i kraft.
Kritiken mot lagen var känd redan innan beslutet fattades av riksdagen. Flera av kommitténs experter, liksom Lagrådet, framförde redan våren 1998 kritiska synpunkter mot Datalagskommitténs förslag, den kommitté som haft i uppgift att utarbeta den nya lagen. Vi kristdemokrater anslöt oss också till kritiken, både i kommittén och i samband med beslutet i riksdagen.
Den nya personuppgiftslagen har redan orsakat problem, både kort- och långsiktiga. De kortsiktiga är den förvirring som uppstått i kölvattnet av den nya lagen. Få, om ens någon, vet hur man bör tolka lagen och vissa företag och organisationer har för säkerhets skull avstängt vissa delar av sina Internetsatsningar.
De långsiktiga problemen uppstår när regering och riksdag beslutar om lagar som uppenbarligen inte kan tillämpas eller som inte alls har en förankring i det allmänna rättsmedvetandet. Det urgröper medborgarnas förtroende för rättsamhället och kan, i värsta fall, leda till att tilltron till lagar och regler minskar i allmänhet.
Regeringen borde omgående tillsätta en utredning med uppgift att utarbeta ett lagförslag som är medieoberoende och som reglerar missbruket, inte bruket.
IT på biblioteken
Att bereda tillgång till Internet för allmänheten görs förmodligen enklast genom att utnyttja biblioteken och medborgarkontor som så kallade Internetcaféer eller Datortek. Vi får då en anknytning till den svenska folkbildningstraditionen, som visar att folk är vana att gå till biblioteket för information och tidningar.
Varje stadsbibliotek borde utrustas med datorer anslutna till Internet, där det finns möjlighet att söka i olika databaser och hitta information. Bibliotekens datorer bör dock kunna användas till mer, exempelvis ord- behandling, för dem som inte har tillgång till datorer på arbetet eller hemma.
Äldres möjligheter att använda datorn bör uppmärksammas mera. Det kan vara behov av släktforskning, nyhetssökning, konversation med släkt och vänner som lever utomlands eller annat som intresserar. Det skulle minska generationsklyftan om även äldre fick större möjligheter att närma sig datorn och använda den som ett hjälpmedel. Exempelvis skulle gymnasiestuderande ungdomar kunna utbilda äldre på "Senior-datortek" några timmar i veckan. Det skulle främja generationsgemenskapen samtidigt som studenterna får pedagogisk träning. Naturligtvis får inte sådana försök svälla ut och konkurrera med datautbildningsföretag eller med bildningsförbundens verksamhet.
Den som frågar efter en bok på biblioteket bör få hjälp att finna informa- tionen i datorn, snarare än att bara få veta när boken kommer. På detta sätt hjälps förhoppningsvis även äldre människor in i IT-världen, samtidigt som verksamheten kan förbättras och effektiviseras på sikt. De medborgarkontor som nu byggs ut över hela landet, som ett resultat av Kristdemokraternas regeringsarbete, kan spela en mycket viktig roll i detta sammanhang.
Utbildning
Regeringen har sett till att IT-utbildning blir obligatorisk för lärare så att de kan förmedla relevant kunskap till eleverna. Men däremot måste lärare fortbildas och vidareutbildas i IT- frågor.
I databranschen satsas ofta en månad om året per anställd på fortbildning förutom all den tid som går åt till frivilligt studerande. Okunskapen om datorer hos lärarna inom skolväsendet på olika nivåer är i dag ett problem. Därför bör en plan för rullande fortbildning av redan examinerade lärare snarast utarbetas av Högskoleverket i samverkan med lärosätena.
Användning av IT i undervisningen kan troligen både förbilliga och effektivisera undervisningen. Än viktigare är att datorerna ger möjligheter till mer individualiserad och effektiv undervisning utan att eleverna behöver lämna gruppgemenskapen.
Datorstödd undervisning kan också medföra det positiva att läraren får mer tid över för individuella kontakter med eleverna. IT öppnar också skolan mot omvärlden på ett helt nytt sätt. Informationssökningen blir inte längre begränsad till den egna skolan utan information kan sökas och kontakter skapas i hela världen. Detta kommer på sikt att leda till en genomgripande förändring av undervisningsformerna.
Att skolan snabbt kommer igång med datorbaserad utbildning är inte minst viktigt för de elever som inte har tillgång till dator hemma. Skillnaderna mellan elever med och utan kunskap i hur informationsteknik kan utnyttjas kan annars leda till nya kunskapsklyftor som kan få snedvridande effekter i framtiden.
Det måste dock tydligt understrykas att det är oerhört viktigt att eleverna i grundskolan lär sig räkna utan miniräknares och datorers hjälp. Lika viktigt är att de lär sig skriva för hand.
Egen e-postadress till alla elever
Minimistandard i skolan bör vara att varje elev har en egen e-post-adress som används för kommunikation. Det skulle vara ett sätt att medverka till att riva gränserna mellan människor, oavsett var de bor på jorden.
I varje skola borde man inrätta minst en "internetskrivhörna" där elever och lärare kan komma och skriva och läsa brev. Därmed får alla en chans att prova på gränslös kommunikation.
Sälj Telia
1993 avreglerades telemarknaden av fyrpartiregeringen. Men som alla avregleringar kräver även denna ett visst mått av eftervård. Telelagen lämnar stora och viktiga luckor när det gäller att åstadkomma en sammanhållen infrastruktur. Medlet för att fylla dessa luckor var den konkurrenslag som trädde ikraft samtidigt med telelagen. Men denna samverkan mellan telelag och konkurrenslag fungerar inte tillfredsställande i dag.
Konkurrensverket har mottagit ett stort antal anmälningar mot Telia för missbruk av dominerande ställning, men ännu inte avgjort ett enda fall. Därigenom berövas de klagande också den självklara rätten att överklaga. Konkurrensverket och Post- och Telestyrelsen är eniga om att Telia försvårar samtrafiken mellan olika nät, men träter om vem som borde göra vad för att leva upp till lagstiftarens intentioner. I denna situation sviker regeringen genom sin handlingsförlamning.
Effekten är att vi håller på att få två separata telenät. Dels Telias nät, dels ett nät för alla andra operatörer. Detta andra nät byggs rikstäckande med Banverkets, Svenska Kraftnäts och Teracoms nät som stomme och med kommunala nät i samverkan med en lång rad nya teleoperatörer som producerar alla de nya teletjänster som IT kräver.
Telia spelar ett högt spel med sin strategi att försvåra det rationella samutnyttjande som telelagen föreskriver. När den alternativa infrastrukturen väl finns på plats kan värdet av Telias nät komma att sjunka. Bland annat av detta skäl bör staten påbörja en utförsäljning av aktier i Telia i samband med att en nödvändig ökning av det egna kapitalet åstadkoms via aktiemarknaden.
Regeringens ideologiska blockering mot ett breddat ägande innebär att skattebetalarna snabbt förlorar miljardbelopp när den ökande konkurrensen nu minskar Telias vinster och därmed värde.
Förändrad arbetsmarknad och socialförsäkringssystem
Arbetslivets organisation förändras radikalt av IT. De stora monolitiska organisationerna bryts sönder eller konkurreras ut av grupper av småföretag i samverkan. IT ger dessa små företag storföretagens fördelar, utan att belasta dem med deras nackdelar.
Denna omdaning från storskaligt till småskaligt förändrar förutsättningarna för många av de fundament den svenska välfärdsstaten vilat på. Att basera de sociala skyddsnäten strikt på inkomsten blir mer komplicerat när allt fler arbetar med uppdrag där betalningen sker per levererad tjänst (som en artikel som skrivs av en frilansjournalist) och där arvodet per timma kan variera tiofalt eller mer. Ena dagen gör man ett uppdrag och tjänar 5 000 kronor. Nästa dag hjälper man en bekant att packa kartonger och tjänar kanske bara 500 kronor. Tredje dagen är man sjuk. Hur ska då sjukpenningen beräknas?
Att basera statens inkomster på uppgifter från arbetsgivare kommer att bli allt svårare när allt större del av de ekonomiska transaktionerna antingen blir mellan individer (som privatpersoner och/eller egenföretagare) eller mellan små företag i olika länder. Möjligheterna att på olika sätt undgå att betala skatt riskerar att öka betydligt snabbare än statens möjligheter att driva in de skatter riksdagen beslutat om.
Detta är inte någon fråga om politisk vilja eller ambition, det är en faktisk utveckling som ligger utanför statens kontroll. Det är inte svårt för en ekonomisk rådgivare, en reklamtecknare, en författare, en jurist eller en arkitekt att driva sin rörelse elektroniskt genom en firma i ett av otaliga skatteparadis men ändå sitta i Sverige och utföra arbetet. Det är inte svårt för en postorderfirma att göra transaktionerna via andra länder på ett sätt som gör att endast en bråkdel av mervärdet kommer till svensk beskattning, även om varan både tillverkas och konsumeras här och aldrig lämnar svensk mark.
Effekten av IT håller på att i grunden förändra både förutsättningarna för trygghetssystemen och statens möjligheter att i framtiden få stora intäkter med dagens uppbördssystem. Förändringarna kommer gradvis, så vi lär inte se dramatiska effekter från ett år till ett annat. Dagens statsfinansiella problem gör det dock nödvändigt att redan nu grundligt analysera de effekter IT och de därpå följande förändringarna i arbetslivets organisation och struktur kan få.
En statlig utredning bör tillsättas som i första hand kartlägger konsekvenserna av den utveckling som nu pågår och som med rimlig säkerhet kan förväntas de närmaste fem till tio åren. Först när en sådan kartläggning föreligger bör man ta ställning till vilka strukturella åtgärder som kan bli nödvändiga.
Elektronisk handel
En fråga som diskuterats mycket de senaste åren är elektronisk handel, inte minst för den offentliga sektorns eget vidkommande. Bland annat har ett projekt initierat av Statskontoret och Toppledarforum försökt att höja intresset för elektronisk handel bland kommuner och landsting. Dessvärre har projektet inte nått ända fram. Den 1 juli 1998 lades projektet ned.
Elektronisk handel har dock lika stor betydelse, kanske större, för den privata sektorn, där flera prognoser visar att handeln, bland annat över Internet, kommer att öka dramatiskt de kommande åren. I stor utsträckning sker detta genom beställningar och bokningar hos företags hemsidor där sedan varorna transporteras hem på traditionellt sätt. I dag är det dessutom vanligt att betalning sker med faktura eller mot postorder. Många är fortfarande tveksamma till att betala över Internet, oavsett om det sker med kreditkort eller med den nyligen framtagna SET-standarden.
En möjlighet i detta sammanhang är den ökade möjligheten för svenska företag att sälja sina varor på en större marknad. Samtidigt bereder den ökade handeln över gränserna nya problem, bland annat avseende avgifter, skatter och liknande som tas ut vid traditionell import. Vi menar att de svenska reglerna och skattenivåerna i längden inte kan avvika i någon större omfattning från vår omvärld, där den elektroniska och gränslösa handeln understryker detta. Det understryker också vikten av att relativt omgående se över det regelverk som i dag tillämpas vid elektronisk handel. Vi vill dock varna för en alltför stor tilltro till statens möjligheter att påskynda elektronisk handel i stort.
Vi ser det som självklart att det finns ett regelverk som inte missgynnar elektronisk handel. Lika självklart är det att offentliga myndigheter, kommuner och landsting utnyttjar alla de möjligheter som tekniken erbjuder till rationaliseringar och effektiviseringar.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvariga utgivare för elektroniska anslagstavlor och Internettjänster,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om censur på Internet, 2
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett lagförslag som syftar till att reglera missbruk av personuppgifter oberoende av vilket medium som används, 2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätten till kryptering behålls,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldres möjligheter till utbildning och tillgång till datorer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "Internetskrivhörna" på varje skola, samt en egen e-postadress till varje elev, 3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av Telia, 4
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kartlägga konsekvenserna av IT-utvecklingen på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regelverk som inte missgynnar elektronisk handel.
Stockholm den 28 oktober 1998
Johnny Gylling (kd) Amanda Grönlund (kd)
1 Yrkande 1 hänvisat till JuU.
2 Yrkandena 2 och 3 hänvisade till KU.
3 Yrkande 6 hänvisat till UbU.
4 Yrkande 7 hänvisat till NU.
Yrkanden (18)
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvariga utgivare för elektroniska anslagstavlor och Internettjänster
- Behandlas i
- 1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvariga utgivare för elektroniska anslagstavlor och Internettjänster
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om censur på Internet
- Behandlas i
- 2att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om censur på Internet
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett lagförslag som syftar till att reglera missbruk av personuppgifter oberoende av vilket medium som används.
- Behandlas i
- 3att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utarbeta ett lagförslag som syftar till att reglera missbruk av personuppgifter oberoende av vilket medium som används.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- delvis bifall
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätten till kryptering behålls
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 4att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätten till kryptering behålls
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldres möjligheter till utbildning och tillgång till datorer
- Behandlas i
- 5att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om äldres möjligheter till utbildning och tillgång till datorer
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "Internetskrivhörna" på varje skola, samt en egen e-postadress till varje elev.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- 6att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en "Internetskrivhörna" på varje skola, samt en egen e-postadress till varje elev.
- Behandlas i
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av Telia.
- Behandlas i
- 7att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utförsäljning av Telia.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- bifall
- Kammarens beslut
- avslag
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kartlägga konsekvenserna av IT-utvecklingen på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
- 8att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att kartlägga konsekvenserna av IT-utvecklingen på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena
- Behandlas i
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regelverk som inte missgynnar elektronisk handel.
- Behandlas i
- 9att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett regelverk som inte missgynnar elektronisk handel.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- avslag
- Kammarens beslut
- =utskottet
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.