Internationella godstransporter
Motion 1984/85:1988 Sonja Rembo och Göran Riegnell
10
Motion
1984/85:1988
Sonja Rembo och Göran Riegnell
Internationella godstransporter
Till följd av sitt geografiska läge är Sverige för sin utrikeshandel extremt
beroende av väl fungerande transporter såväl till lands som sjöss.
För att upprätthålla sin konkurrenskraft är det nödvändigt för svensk
industri att de kostnadsnackdelar som följer med långa transportavstånd i
största möjliga utsträckning elimineras. Kraven på transportkedjan mellan
leverantör och kund är därför höga. För att såväl de direkta kostnaderna som
kapitalkostnaderna skall kunna hållas på lägsta nivå måste transportflödet
vara regelbundet, pålitligt och säkert.
Ur transportsynpunkt är Sverige att betrakta som en ö. 95 % av den
svenska utrikeshandeln transporteras med lastfartyg eller färja. Ca 45 % av
inrikestransporterna utförs av sjöfarten.
Ett förändrat transportmönster
Under senare år har transportmönstret förändrats såväl i Sverige som
internationellt.
Kraven på snabba, regelbundna och säkra transporter har öppnat nya
möjligheter för internationell sjöfart. Nya fartygsflottor byggs upp för
jordenruntlinjer. Två sådana linjer har redan etablerats, en tredje är på väg.
Detta innebär ett hot mot tidigare etablerad linjesjöfart och mot de
nordeuropeiska och skandinaviska hamnarna.
Härigenom förstärks den förändring av transportmönstret som för Sveriges
vidkommande redan ägt rum.
Svensk linjesjöfart har, vilket är väl känt, stora svårigheter att hävda sig.
Svensk linjesjöfart är emellertid en förutsättning för direktanlöp på svenska
hamnar. Ett bortfall av direktanlöp skulle medföra avsevärda merkostnader
som skulle drabba inte bara den svenska utan hela den nordiska marknaden,
eftersom en stor del av den nordiska utrikeshandeln transiteras över svensk
hamn.
Ett bortfall av den transoceana direkttrafiken på Göteborg skulle enligt en
studie som görs av en forskargrupp vid Göteborgs universitet innebära en
merkostnad på minst 500 milj. kr. Andra uppgifter tyder på merkostnader på
upp till 1 000 milj. kr. Den negativa effekten på betalningsbalansen
uppskattas till 5 000 milj. kr. per år. En förutsättning för att de svenska
fraktkunderna inte heller i fortsättningen skall behöva betala mer än i stort
sett samma frakter som fraktkunderna på kontinenten är att den transoceana
linjetrafiken på svensk hamn kan upprätthållas.
Mot. 1984/85:1988
11
I Sverige har en förskjutning ägt rum från sjötransporter till landtransporter.
Likaså har en förskjutning skett från Norrlands- och ostkusthamnarna till
hamnarna på i första hand sydkusten. Färjetrafiken har ökat sin godsvolym
kraftigt.
För kustsjöfarten har detta inneburit ökade svårigheter.
För hamnarna har det inneburit att överskottet på hamnkapacitet har
accentuerats och konkurrenssituationen hårdnat. Lönsamheten för de
svenska hamnarna har minskat. Enligt en sammanställning gjord av Svenska
hamnförbundet visade endast 9 av 50 medlemshamnar vinst år 1983. Trots
detta planeras nya investeringar i hamnkapacitet.
Konkurrensen om godset leder till ökande ansträngningar från kontinenthamnarnas
sida att dra matartransporter från Norden med lastbil med
framför allt järnväg. Det finns skäl att tro att fraktraterna i stor utsträckning
är lägre än som skulle vara motiverat vid en strikt företagsekonomisk
bedömning.
Detta innebär att godsmängderna över de sydsvenska färjehamnarna ökar
med krav på utbyggnad av såväl färje- som hamnkapacitet. Härigenom har
också intresset för en fast förbindelse över Öresund ökat.
För att uppnå ökad effektivitet i transportflödet mellan Skandinavien och
kontinenten har en europeisk industrigrupp lanserat tankar på en utbyggnad
av järnvägs- och motorvägsförbindelserna mellan Skandinavien och i första
hand Nordtyskland, den s. k. Scandinavian Link.
Konsekvensanalys
Det är uppenbart att den framtida utvecklingen av transportflödena
mellan Sverige och våra viktigaste import- och exportmarknader kan väntas
genomgå en omfattande strukturförändring. Detta kan komma att få
utomordentligt stora konsekvenser för såväl svensk sjöfart som för svenska
hamnar och transportnätet i övrigt. I den hårdnande internationella konkurrensen
är det nödvändigt att de möjligheter till effektivitetsförbättringar som
finns i ett rationellt transportflöde tas till vara. Samtidigt är det uppenbart att
utvecklingen medför mycket stora konsekvenser för den nuvarande transportstrukturen.
Det är nödvändigt att den anpassning som torde vara
oundviklig sker medvetet och på ett sätt som inte leder till onödiga kostnader
för de företag och människor som verkar inom de berörda områdena.
Fördelar och nackdelar med olika alternativ behöver analyseras och utvärderas.
Det är emellertid svårt att på basis av föreliggande material dra entydiga
slutsatser av effekterna på de olika berörda områdena. En svårighet är att
frågorna inom statsförvaltningen handläggs av olika departement och
myndigheter.
Vi vill därför föreslå att en samlad analys kommer till stånd av den
förväntade utvecklingen och dess konsekvenser för svensk sjöfart och
svenska hamnar vid olika alternativ.
Mot. 1984/85:1988
12
Hemställan
Vi hemställer
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs om en samlad analys av utvecklingen och
effekterna på svensk sjöfart och svenska hamnar av en förändrad
transportstruktur.
Stockholm den 24 januari 1985
SONJA REMBO (m)
GÖRAN RIEGNELL (m)
