Inhemsk gasproduktion m. m.

Motion 1983/84:2480 Ivar Franzén och Kjell Mattsson

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1983/84:2480

10

Motion

1983/84:2480

Ivar Franzén och Kjell Mattsson
Inhemsk gasproduktion m. m.

Svensk djupgas

Finns det exploateringsvärda gasfyndigheter i t. ex. Siljanområdet? Det
är sjävklart av största vikt att få svar på denna viktiga fråga så snabbt sorn
möjligt.

Vi vet att genom energihushållning och effektivare energianvändning så
kan vi betydligt minska vårt behov av energi. Den svenska energimarknaden
är alltså krympande. Det är viktigt att vi kan täcka vårt framtida
energibehov med på lång sikt så fördelaktiga energislag som möjligt.
Gasen har framför allt miljöfördelar, men är därtill speciellt lämplig i ett
flertal industriprocesser.

Det finns alltså goda skäl att reservera utrymme för svensk gas i den
framtida energibalansen, men om detta skall vara realistiskt och vi skall
undvika att investera fast oss i sämre energialternativ så bör vi påskynda
undersökningarna av möjliga gasfyndigheter.

Det kan också ifrågasättas om detta kan överlåtas till Vattenfall i den
utsträckning som nu sker.

Regeringen borde överväga att uppdra åt företag med specialistkunskap
på detta område och att i samarbete med Vattenfall skyndsamt vidta
kompletterande undersökningar och utredningar.

De merkostnader som därvid uppstår borde täckas inom oljeersättningsprogrammet.

Miljövänlig torvexploatering

Torven är en av våra största tillgångar på inhemsk energi. Det är angeläget
att vi utnyttjar den på bästa sätt. Den traditionella brytningen för att
framställa fräs- eller stycketorv kan ibland medföra ej önskvärd miljö- och
naturpåverkan.

Ett alternativ är metangas direkt från torvmassan, utan någon brytning.
Alternativet har sedan 1978 prövats i mindre skala vid två torvmossar i
Uppland. Hösten 1981 påbörjades en fullskaleanläggning som nu är i drift.

Metoden kallas vyrmetan och går ut på att stimulera den naturliga
produktionen av metangas som sker i våra torvmossar genom att via
dräneringsledningar öka vattenflödet i mossen och i särskilda brunnar
”avgasa” vattnet som sedan åter pumpas ut i mossen.

Mot. 1983/84:2480

11

1 dag finns så mycket erfarenhet så man med säkerhet kan säga att
metoden fungerar. Kostnaderna vid tillämpning i större skala kan endast
kalkyleras men ligger troligen i intervallet 20—40 öre/kWh metangas.

Ekonomin kan sannolikt bli acceptabel med gynnsamma förutsättningar
för utnyttjande av gasen.

Metodens största fördelar ligger på miljösidan:

— Energin kan utvinnas ur mossen utan annat ingrepp än nedgrävning av
dräneringsslangarna och behövligt antal brunnar.

— Grundvattennivån behöver inte förändras. Torvmossens nivå sjunker
dock i den takt som organisk substans bryts ned genom metangasproduktionen.

— Metangasen kan brännas utan rökgasrening. Torveldning kräver rökgasrening
och det kan finnas tungmetaller i askan.

— På rimliga avstånd kan gasen transporteras i förhållandevis billiga
ledningar och medför inte den trafikbelastning som transport av bränsletorv
innebär.

Även om det i dag är för tidigt att göra några bestämda uttalanden om
metodens ekonomi och hur stor omfattning den kan få så bör det ändå vara
välbetänkt att staten mycket aktivt stöder en utveckling. I första hand
genom att medverka till att ett större antal fullskaleanläggningar kommer
till stånd, så att värdefull erfarenhet vinns och kunskapsuppbyggnaden
kan ske så snabbt som möjligt.

Teknik lämplig för u-land?

Fackmän på området har försökt att bedöma vyrmetanmetodens möjligheter
som energiproduktionsmetod i u-länderna. Mycket tyder på att den
där skulle kunna ge än bättre produktionsresultat på grund av högre
marktemperaturer och en mera genomsläpplig struktur på de organiska
jordarna.

Energibristen är ett mycket stort problem i många fattiga u-länder.
Behovet av ved har ofta fått förödande konsekvenser på natur och miljö
genom ödeläggelse av ovärderliga skogsbestånd.

Metangasen är en förhållandevis lätthanterlig energiform och det är per
person räknat små mängder gas som behövs för att täcka de mest trängande
energibehoven.

En utveckling av vyrmetanmetoden även under u-landsförhållanden
bör ge mycket goda effekter för mottagarlandet, men bör samtidigt kunna
ge en kunskapsåterföring till vårt eget utvecklingsarbete i Sverige.

Mot. 1983/84:2480

12

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs*

1. att riksdagen uttalar sig för att undersökningen av möjliga gasfyndigheter
bör påskyndas på sätt som anges i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för att utvecklingen av vyrmetanmetoden
bör främjas på sätt som anges i motionen.

Stockholm den 24 januari 1984

IVAR FRANZÉN (c) KJELL A. MATTSSON (c)

* Se även motion 2481.