Till innehåll på sidan

Införande av en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden

Motion 2019/20:2467 av Mattias Karlsson i Luleå (M)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
Fristående motion
Tilldelat
Arbetsmarknadsutskottet

Händelser

Inlämnad
2019-10-03
Granskad
2019-10-03
Hänvisad
2019-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

PDF
DOCX

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

I Sverige har vi unikt tillåtande konfliktregler på arbetsmarknaden. I praktiken är det endast fackförbunden som har möjlighet att tillgripa stridsåtgärder. Om en arbetsgivare tillgriper stridsåtgärder i form av en lockout är det i princip alltid till skada för den egna verksamheten. Lockout förekommer därför oftast endast som en svarsåtgärd från arbets­givarna med syfte att begränsa skadan av de fackliga stridsåtgärderna. Det innebär inte någon utvidgning av konflikten. En facklig organisation kan å andra sidan åstadkomma stor skada för ett företag genom att ta ut ett fåtal nyckelpersoner i konflikt.

Den nuvarande utformningen av reglerna om stridsåtgärder skapar en obalans i part­ernas förhandlingsstyrka till den fackliga partens fördel. Det innebär att förhandlings­resultaten inte blir väl avvägda. Det drabbar svenska företags konkurrenskraft i form av till exempel för höga ingångslöner eller för höga kostnadsnivåer. Kollektivavtalens attraktivitet minskar också, vilket minskar legitimiteten i den svenska arbetsmarknads­modellen.

Det primära skälet till att företag och arbetsgivarorganisationer tecknar kollektiv­avtal är att få arbetsfred. Möjligheten i Sverige till sympatiåtgärder innebär att strids­åtgärder kan användas mot parter som redan är bundna av kollektivavtal. Arbetsgivarna får alltså inte arbetsfred trots att de redan har betalat för den genom att ingå kollektiv­avtal.

Fackliga stridsåtgärder syftar vanligtvis till att få till stånd kollektivavtal med önskat innehåll, men fackförbund som inte träffar kollektivavtal och därmed inte förbinder sig till fredsplikt kan utnyttja den vida stridsåtgärdsrätten för andra syften.

Parterna på arbetsmarknaden kan genom stridsåtgärder åstadkomma omfattande ska­dor i samhället. Fackliga organisationer brukar framhålla att de tar ett stort ansvar för konfliktreglernas tillämpning och att de enbart vidtar stridsåtgärder när det är motiverat. Man kan alltså säga att skyddet mot orimligt ingripande stridsåtgärder består i att parter­na förutsätts ha ett gott omdöme. Det skyddet är otillräckligt. Därför bör det av de lag­bestämmelser som reglerar konfliktåtgärder framgå att överdrivet långtgående stridsåt­gärder inte är tillåtna.

Mot denna bakgrund är det av största vikt att man inför en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden. En stridsåtgärds syfte och omfattning ska stå i proportion till dess konsekvenser och vilka effekter den får för företagen och tredje man. Det ska finnas en rimlig proportion mellan mål och medel.

 

 

Mattias Karlsson i Luleå (M)

 

 

Yrkanden (1)

  • 1.
    Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att införa en proportionalitetsprincip för stridsåtgärder på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
    Behandlas i
    Arbetsmarknadsutskottet
    Betänkande 2019/20:AU8
    Utskottets förslag
    Avslag
    Kammarens beslut
    Avslag

Behandlas i betänkande (1)

Intressenter

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.