Idrottspolitiken

Motion 1998/99:Kr518 av Dan Kihlström (kd)

Inledning

Idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i det svenska
samhället, och idrott i alla dess olika former spelar en viktig
roll i många människors liv. Många utövar idrott aktivt, ännu
fler får en rikare fritid genom att som åskådare intressera sig
för idrottens värld. Idrottsrörelsen bidrar i allra högsta grad
till ett rikare socialt liv, meningsfulla aktiviteter och en god
folkhälsa. Riksidrottsförbundet är landets största folkrörelse
med över 3 miljoner medlemmar. I RF ingår 68
specialidrottsförbund som tillsammans har cirka 22 000
föreningar. Mer än hälften av alla ungdomar i Sverige är
med i en eller flera idrottsföreningar. Samhällsutvecklingen
har lett till att många beslut i folkvalda organ är styrande för
idrottsrörelsen och enskilda människors idrottsutövande.

Folkrörelserna spelar en mycket viktig roll för att kanalisera engagemang
och skapa gemenskapskänsla inom en förening, en statsdel, en ort eller ett
land. Idrottsrörelsen har under generationer tillfört samhället oersättliga
värden. Många unga människor har inom idrottsrörelsen fostrats till
ansvarskännande, solidariska medborgare och ett gott kamratskap. De mer än
500.000 ideellt arbetande ledarna, som lägger ned 140 miljoner timmar på att
ta hand om idrottande barn och ungdomar, gör ett arbete och en insats som
för samhället som helhet är ovärderlig. Arbetet med att integrera invandrare
sker helt naturligt inom idrotten och tjänar som förebild i det svenska
samhället.

Från kristdemokratiskt håll anser vi att idrottsrörelsen skall ha samhällets
stöd men vara självständig i sitt förhållande till stat, kommun och näringsliv.

Samhällets stöd till
idrottsrörelsen

Ett övergripande mål för anslaget Stöd till idrotten är att
stödja och utveckla den nationellt organiserade
idrottsverksamheten i Sverige, i huvudsak i form av
organisationsstöd.

Majoriteten av de 63 specialförbunden under Riksidrottsförbundets tak, är
starkt beroende av det statliga bidraget för sin verksamhet. Även om
Kristdemokraterna betonar att idrottsrörelsen och andra folkrörelser måste
kunna ges goda möjligheter att finansiera delar av sin verksamhet med
lotterier m m, måste det slås fast att det offentliga stödet måste ligga kvar på
en rimlig nivå.

Idrottens etik

"Starta Vågen-idrottens etiksatsning" är en av
Riksidrottsförbundet och SISU gemensamt initierad satsning.
Detta är ett bra exempel på ett landsomfattande initiativ som
har till syfte att starta förändringsprocesser och aktualisera
en värdediskussion inom förbund, distrikt och föreningar.
Det handlar om att stimulera positiva beteenden och
motverka negativa. "Starta Vågen-idrottens etiksatsning" har
som mål att idrottsrörelsen ska uppfattas som en samhälls-
nyttig folkrörelse och en förebild för etik, moral och
ansvarstagande. Idrottsrörelsen ska tydligt ta ställning för
rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och droger.

Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar som
ägnar en stor del av sin fritid åt idrottande. De gör det för att de tycker att
det
är roligt och för att de där känner sig delaktiga i en positiv gemenskap. Inom
idrotten lär man sig ofta vad ansvarstagande och samarbete innebär. I
idrottens värld finns vissa givna regler som måste följas. Sanktioner följer
omedelbart på brott vilket är positivt och lärorikt. I en tid när ungdomsvåld,
drogmissbruk och rasism utgör växande problem i samhället blir idrottens
roll som ungdomfostrare viktigare än någonsin.

Idrottsrörelsen gör stora ansträngningar för att motverka användningen av
dopingmedel och andra droger. Idrottsrörelsens kunskaper och erfarenheter
utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den ökande spridningen av
dopingmedel. På detta och andra områden kan idrottsrörelsen vara en
motkraft. Genom mediebevakning når elitidrotten alla människor. Idrottens
etiska hållning och avståndstagande från doping och det idrottsanknutna
våldet är viktig inte minst då elitidrottare utgör förebilder för många barn och
ungdomar. Fusk via doping är oacceptabelt också mot bakgrund av de
extremt stora medicinska riskerna. Svensk idrottsrörelse bör nationellt och i
internationella sammanhang verka för kraftfulla sanktioner mot idrottsmän
som nyttjar otillåtna preparat.

En viktig effekt av god etik är hur barn- och ungdomsidrotten utformas.
Det bör vara självklart att inte medverka till utslagning och elittänkande när
det gäller barn- och ungdomsidrott. Det är av största vikt att föreningar och
enskilda idrottsledare beaktar riskerna med en specialiserad träning i alltför
tidiga år. Spontana idrottsaktiviteter måste få gott om utrymme i barns och
ungdomars liv.

Det är föreningslivet som utgör grunden för idrottens fostrande gemen-
skap. Medlemskap i en idrottsförening ger således mycket mer än själva
idrottsutövandet. Det är en viktig anledning till att svensk idrottsrörelse
värnar om föreningen som grunden för all sin verksamhet. Samhällets stöd
till idrotten, bl a det lokala aktivitetsstödet, har byggt på samma uppfattning.
Stödet har i första hand givits till föreningarna och till av dem organiserade
aktiviteter.

Breddidrott och elitidrott

Alla människor som vill ska kunna delta i idrottandet.
Breddidrotten som mer betonar kamratskap och vikten av att
vårda sin hälsa än de faktiska idrottsprestationerna lever i ett
ömsesidigt beroendeförhållande med elitidrotten. Elitidrotten
bygger på de många människornas idrotts- och
motionsaktiviteter och den är för många motionärer och
friskvårdare en inspirationskälla. För att svensk idrott även i
framtiden ska kunna fostra idrottsutövare på toppnivå fordras
alltså satsningar på de många människornas idrottsutövande.
Breddidrotten bidrar till människors välbefinnande och
minskar riskerna för sjukdom. Denna friskvård sparar årligen
mycket stora summor för svensk sjukvård. För att stimulera
breddidrotten är det nödvändigt att elitidrotten får rimliga
verksamhetsvillkor.

Handikappidrott

Sverige är sedan ett antal år en framgångsrik nation inom
handikappidrotten.

Rätten till goda och likvärdiga möjligheter till idrottsutövande är
grundläggande för Kristdemokraternas idrottssyn. Idrotten har stor betydelse
i rehabiliteringen av handikappade liksom vid integrering i samhället i övrigt.

Idrottsarenorna ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsätt-
ning och måste handikappanpassas så att de möjliggör för handikappade att
både utöva idrott och vara åskådare.

Ekonomiskt har handikappidrotten svårigheter på grund av små biljett-
intäkter och svårigheter att få sponsorer från näringslivet. Vidare är kostna-
derna ofta mycket höga för den enskilda idrottsutövaren som behöver sär-
skilda hjälpmedel för sin idrottsverksamhet. Svårigheter finns även med att
få fram ledsagare till träning och tävling samt transporter till och från
träning
och tävling.

På handikappidrottens område krävs ökade statliga satsningar. Sveriges
Radio och Television bör också ta sitt ansvar för att spegla de handikappades
idrottsprestationer som idag alltför ofta görs i det tysta. Sverige bör i
internationella sammanhang aktivt verka för att få arrangera tävlingar för att
öka intresset och bilda opinion för större satsningar på idrottsutövare med
funktionsnedsättningar.

Sverige kan också via forskning bidra till utveckling och vidareutveckling
av teknik som gör de möjligt för handikappade att utöva nya idrottsgrenar.

Jämställd idrott

Det är viktigt att kvinnor, män, pojkar och flickor ges
likvärdiga möjligheter och förutsättningar att utöva aktiv
idrottsverksamhet. Kvinnoidrotten tilldrar sig fortfarande ett
betydligt mindre intresse än motsvarande idrott för män.
Detta gäller såväl i massmedierna som rent allmänt.
Kvinnoidrotten behöver en starkare ställning bl a vad gäller
träningstider och tillgänglighet till befintliga anläggningar.
Fler kvinnor kan och bör aktiveras inom idrottsrörelsen och
därför är rekryteringen av kvinnliga idrottsledare av största
betydelse för idrottens framtida utveckling.

Massmedierna, inte minst radio och TV, har ett oavvisligt ansvar när det
gäller att spegla kvinnoidrotten. Genom en bra redovisning av kvinnors
idrottsprestationer kan intresset för idrott öka genom att framförallt unga
flickor får kvinnliga idrottsutövare att identifiera sig med och inspireras av.

Arbetet med att påskynda idrottens jämställdhetsarbete är mycket viktigt.
Både mäns och kvinnors kunskaper, erfarenheter och värderingar bör tas till
vara och påverka idrottens utveckling. Inom Riksidrottsstyrelsen och övriga
centralt verksamma organ råder sedan några år en jämn könsfördelning.
Idrottsrörelsen bör särskilt uppmärksamma jämställdhetsaspekten vid fördel-
ningen av det statliga stödet till idrotten på olika nivåer.

Idrottsforskning

Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner över
en lång rad områden från fysiologi, medicin och teknik till
beteende- och samhällsvetenskapliga ämnen. Utbildningen
och forskningen är en förutsättning för idrottens utveckling
vad gäller såväl barn och ungdomsidrott som bredd- och
elitidrott. Utökad kunskap behövs kring idrotten som
folkrörelse. Idrottsrörelsen har också pekat på behovet av
forskning kring kvinno- och jämställdhetsfrågor. Inte minst
viktig är denna kunskapsutveckling som bas för idrottens
ledarutbildning. Med tanke på idrottens betydelse för våra
barn och ungdomar är det angeläget att idrottsledarna ges
goda möjligheter till utbildning, som står på en solid
vetenskaplig grund.

Idrottsforskningen har inte givits de nödvändiga resurserna, utan har
framför allt finansierats av idrottsrörelsen själv. Med tanke på idrottens bredd
och betydelse för samhället bör denna forskning i första hand vara ett ansvar
för utbildnings- och forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade
utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna organisationer. Samtidigt är
det naturligt att idrottsrörelsen får ett inflytande över de organ som sam-
ordnar idrottsforskningen i landet.

Internationellt
idrottssamarbete

Idrottsrörelsens egna prioriteringar i det internationella
arbetet är mycket positiva.

I maj 1997 satte Riksidrottsförbundet som mål att öka det nationella enga-
gemanget i fråga om EU och idrotten och att stärka svensk idrottsrörelses
internationella inflytande genom att öka antalet svenska representanter i
europeiska organ. Under 1998 avslutas ett Sida-samarbete med särskild
tyngdpunkt på de baltiska staterna som handlar om att bygga upp och
utveckla östeuropeiska idrottsrörelser.

Sverige bör sträva efter ett väl utbyggt internationellt idrottsutbyte för både
ledare och aktiva på bredd och elitnivå. Genom kulturella och idrottsliga
kontakter kan förståelse och kunskap om andra folk och kulturer öka, till
gagn för avspänning och samförstånd.

Vinstdelningssystem

Samhällets satsningar på idrott ger genom de ideella
krafternas engagemang stor effekt. Varje krona som av
samhället investeras i idrottsrörelsen medför en omsättning i
föreningslivet som är ca fem gånger större. Trots detta är
samhällsstödet till idrotten, framför allt på landstingsnivå,
lägre än stödet till andra barn- och ungdomsorganisationer
om man tar hänsyn till verksamhetens omfattning. Det
långsiktiga stödet till idrotten är viktigt.

När det offentliga stödet minskar måste idrottsrörelsen öka sin själv-
finansiering. Spel och lotterier har traditionellt varit en viktig
finansierings-
källa. Under två decennier har folkrörelserna emellertid tappat andelar på
spelmarknaden i förhållande till de statliga spelbolagen och framför allt
ATG. Bingolottos framgångar de senaste åren har vänt denna trend, men
fortfarande är avståndet långt till den andel folkrörelsespelen hade av
spelmarknaden i början av 1970-talet. Den nya lotterilag som riksdagen i
bred politisk enighet antog sommaren 1994 syftade till att ge folkrörelserna
större möjligheter att finansiera sin verksamhet via spel och lotterier. Enligt
riksdagens beslut har ett nytt statligt spelbolag bildats, Svenska Spel.

Som regeringen anger i budgetpropositionen har riksdagen beslutat
(1993/94) att överskottet från s k värdeautomatspel främst skall komma det
lokala föreningslivets barn- och ungdomsverksamhet till godo. 1995/96
beslutade riksdagen att detta system skall ersättas av ett vinstdelningssystem
mellan staten och föreningslivet vilket ska baseras på överskottet från just
värdeautomatspel. Detta har ännu inte skett! Som anledning till den kraftiga
förseningen anger regeringen att säkra prognoser saknas om värdeauto-
maternas vinstutveckling. Kristdemokraterna menar att det är på tiden att
detta vinstdelningssystem nu införes.

Det är samtidigt viktigt att staten för en politik som ökar medvetenheten
om skadeverkningar av spel. En viktig del i detta är ett långsiktigt stöd till
forskning om spelberoende. Forskning och kunskapsuppbyggnad på området
kommer att vara lönsam för samhället, dels genom att personliga tragedier
och lidanden kan undvikas, dels genom att offentliga resurser inte behöver
tas i anspråk i samma omfattning. Det är angeläget att framförallt unga
människor hindras att delta i sådant spel som lätt kan leda till ett vanemässigt
beteende.

Lönebidrag

Riksdagens tidigare beslut att drastiskt sänka bidragsnivån
för de lönebidragsanställda har gjort att många av dem som
tidigare hade meningsfull sysselsättning och gemenskap i
idrottens föreningar och förbund har sagts upp och därmed
återigen hamnat utanför arbetsgemenskapen. Detta har
framför allt drabbat människor med svåra arbetshandikapp,
de som har svårast att hitta en alternativ sysselsättning.

Kristdemokraterna anser att de ideella föreningarna ska undantas från den
beslutade sänkningen av lönebidragsnivån oavsett när anställningen har
gjorts och också för framtida anställningar. För detta ändamål har
20 miljoner anslagits på utgiftsområde 14.

Moms på
föreningsaktiviteter

I regeringens proposition "Mervärdesskatt och EU"
(1994/95:57) undantogs frågorna rörande moms för ideella
organisationer. Dessa skulle beredas ytterligare. Ideella
organisationer, bland annat idrottens föreningar, är idag till
största delen momsbefriade.

Flera EU-länder har en skattesituation liknande den svenska. I Finland har
man, trots sitt inträde i EU, beslutat att inte momsbelägga idrottsrörelsens
verksamheter. Att EU-medlemskapet med nödvändighet skulle kräva en
förändring av momsreglerna för ideella organisationer är inte i överens-
stämmelse med EU:s momsdirektiv.

De ideella organisationerna är redan idag hårt pressade ekonomiskt.
Kommunala besparingar har lett till såväl minskade bidrag som höjda
avgifter på lokalhyror etc. Utvecklingen tvingar lokala föreningar att skära i
verksamheten och/eller ta ut ökade avgifter av sina medlemmar. Det finns all
anledning att värna de ideella organisationernas möjligheter att bedriva en
bred verksamhet, speciellt i en tid när vi ser en ökning av våld, missbruk och
andra problem bland unga. Att lägga ytterligare administrativa och ekono-
miska bördor på föreningslivet är att direkt motverka denna strävan.

I propositionen 1996/97:10 Mervärdesskatt inom kultur-, utbildnings- och
idrottsområdet förslogs inte någon förändring av nuvarande generella
undantag i mervärdesskattelagen för ideella föreningars verksamhet. För de
allmännyttiga ideella föreningarnas del innebär därför förslaget inte någon
förändrad situation.

Dock har en mervärdesskatt på 6 % införts för tillträde till idrottsligt
evenemang och utövande av idrottslig verksamhet som tillhandahålls av
annan än stat, kommun eller allmännyttig ideell förening. Kristdemokraterna
anser att ideella föreningar i princip ska vara befriade från mervärdesskatt.

Bidragsgivning

Den största finansiären av idrottsrörelsen är idag
näringslivet. Stödet till idrotten riktas både till elitidrotten
och till småklubbar som ägnar sig åt motions- och
breddidrott. Kristdemokraterna ser positivt på näringslivets
stöd till idrotten även om det finns vissa risker, nämligen om
sponsringen eller sponsorn skulle övergå från att vara
stödjande till att vara styrande. Vidare kommer sponsring
aldrig att kunna ge något ordentligt ekonomiskt tillskott för
de idrotter som upplevs som mindre massmedialt intressanta.
Grunden för idrottsrörelsens ekonomi måste vara egna
insatser och stöd från stat, kommuner och landsting.

Stödets målsättning bör vara att stimulera d v s ge resurser och möjligheter
till idrottens utövande. Stödet bör således inriktas på investeringar i
idrottsanläggningar och på bidrag till ungdomsverksamhet och
ledarutbildning. Reglerna för det ekonomiska stödet ska vara enkla, rättvisa
och inriktade på en obyråkratisk hantering.

Det lokala aktivitetsstödet, som är det viktigaste systemet för stöd till
idrottsföreningarna, bör bibehållas.

Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att utifrån en
samlad analys utvärdera målen för det statliga stödet till idrotten och föreslå
nya och tydligare mål för stödet. Kristdemokraterna ser positivt på att en
sådan utredning görs.

I regeringens budgetförslag för år 1999 ingår medel för en talangsatsning
på upp till 10 miljoner per år under förutsättning att näringslivet avsätter
motsvarande belopp. Talangutveckling är självklart lovvärt men får inte
drabba det ordinarie idrottsstödet.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottens etik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dopningspreparat,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att stärka breddidrotten,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa rimliga villkor för elitidrotten,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor
med funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till
förmån för handikappidrotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att jämställdhetsarbetet inom
idrotten drivs vidare,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det aviserade vinstdelningssystemet
måste komma i gång,1

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om spelberoende, 2

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ideella organisationer bör undantas från
sänkningen av lönebidragsnivån, 3

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mervärdesskatt på ideella föreningar, 4

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen på statens bidrag till idrotten
och vikten av att behålla det lokala aktivitetsstödet.

Stockholm den 28 oktober 1998

Dan Kihlström (kd)

Inger Davidson (kd)

Yvonne Andersson (kd)

Rose-Marie Frebran (kd)

Lars Gustafsson (kd)

Helena Höij (kd)

Kenneth Lantz (kd)

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Chatrine Pålsson (kd)

Fanny Rizell (kd)

Rosita Runegrund (kd)

Ingvar Svensson (kd)

Gunilla Tjernberg (kd)

Maj-Britt Wallhorn (kd)

Erling Wälivaara (kd)

1Yrkande 7 hänvisat till FiU.

2Yrkande 8 hänvisat till SoU.

3Yrkande 9 hänvisat till AU.

4Yrkande 10 hänvisat till SkU.