i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21 med förslag till lag om ändring i rättegångsbalken, m. m.

Motion 1972:1499 av herr Winberg m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Mot. 1972:1499

8

Nr 1499

av herr Winberg m. fl.

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 21 med förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken, m. m.

I proposition nr 21 föreslås att nedre justitierevisionen skall upphöra
som en självständig myndighet och att dess föredragande- och kansliorganisation
skall inordnas i högsta domstolen (HD). Mot den föreslagna
omorganisationen har vi intet att invända. Vi vill dock på vissa punkter
föreslå ändringar.

Enligt 5 § lagen den 20 december 1946 om högsta domstolens
sammansättning och tjänstgöring skall ett av justitieråden utses av Kungl.
Majit att för sin tjänstetid vara HD:s ordförande. Han är samtidigt
ordförande på en av avdelningarna. Även ordförandena på de båda övriga
avdelningarna utses av Kungl. Majit, var och en för sin tjänstetid. I
propositionen har däremot inte upptagits någon motsvarande bestämmelse,
vilket medför att förordnandena kan meddelas tills vidare. Vi kan inte
godtaga detta.

Föreskriften om förordnande av HD:s ordförande för tjänstetiden
tillkom på riksdagens initiativ (1LU 1946:43). Enligt utskottet var det
uppenbarligen av vikt att HD:s ordförande skulle intaga en ledande och
självständig ställning såväl inåt som utåt. Med hänsyn härtill borde
föreskrivas att ordföranden utses för sin tjänstetid såsom ledamot av
domstolen. Genom en sådan ordning blev ordförandens ledande ställning
inom domstolen mera markerad och underströks att valet av ordförande
måste ske med den största omsorg. Vi instämmer i dessa synpunkter,
vilka alltjämt måste anses vara bärande.

Lagrådet har också i sitt yttrande erinrat om att i spetsen för
hovrätterna och kammarrätterna står presidenter och att i deras ämbeten
ingår administrativa funktioner i allmänhet av större omfattning än som
skall åvila ordföranden i HD. Så länge presidenten innehar sitt ämbete,
alltså ”för sin tjänstetid”, är han inte blott domare utan också
administrativ chef. Därest förslaget genomföres blir, såsom lagrådet
framhåller, ordförandena i de båda högsta instanserna, HD och regeringsrätten,
de enda chefsdomare i landet, vilkas chefsställning inte är fastlagd
för tjänstetid.

Vi vill därför föreslå att såväl HD:s ordförande som ordförande på
avdelning i HD förordnas för sin tjänstetid.

I det till lagrådet remitterade förslaget fanns i 3 kap. 9 § en
bestämmelse om att närmare bestämmelser om högsta domstolens
organisation och verksamhet meddelas av Konungen. Lagrådet kritiserade
paragrafens utformning, då den även kunde avse ledamöternas befattning
med dömande verksamhet, vilket inte är väl förenligt med stadgandet i

Mot. 1972:1499

9

17 § andra stycket regeringsformen. Lagrådet föreslog därför att paragrafen
skulle utgå eller uttryckligen begränsas till att avse bestämmelser om
revisionssekreterarna och HD:s kansli. Departementschefen föreslår att
paragrafen utgår.

Vi anser att paragrafen bör bibehållas men med en sådan utformning
att det klart framgår att den endast tar sikte på frågor av rent
administrativ natur. Detta torde bli fallet med följande lydelse: Närmare
bestämmelser om högsta domstolens kansli samt om revisionssekreterarnas
och andra tjänstemäns befattning med beredningen av mål meddelas
av Konungen.

I nedre justitierevisionen finns f. n. en tjänst i Co 2 för revisionssekreterare
och 26 tjänster i Bo 6 för revisionssekreterare. Dessutom finns åtta
förordnanden att fullgöra göromål som ankommer på revisionssekreterare.
Därutöver finns 58 tjänster för övrig personal.

Departementschefen föreslår nu att tjänsterna för revisionssekreterare
och övrig personal bör inrättas som extra ordinarie eller som extra.
Kungl. Maj:t skall besluta härom. Det är ytterst angeläget att de
föredragande i HD förblir lika kvalificerade som f. n. och att effektiviteten
i HD:s arbete inte försämras. Revisionssekreterarnas arbetsuppgifter
är i allt väsentligt att jämställa med rena domargöromål. Det finns samma
skäl att låta revisionssekreterarnas tjänster vara ordinarie som de — allmänt
omfattande — skäl som gör att domartjänster i övrigt inrättas på ordinarie
stat.

Åberopande det anförda hemställes

A. att riksdagen måtte antaga det vid propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken med den
ändringen att dels 3 kap. 4 § erhåller nedan angivna lydelse,
dels i 3 kap. införes en ny paragraf, 9 §, av nedan angivna
lydelse:

3 kap.

4 §

Högsta domstolen utgöres av högst tjugotvå justitieråd. Konungen
förordnar ett av justitieråden att för sin tjänstetid vara domstolens
ordförande.

Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar.
Avdelningarna äro lika behöriga att upptaga mål, som högsta domstolen
handlägger.

Högsta domstolens ordförande är tillika ordförande på en avdelning.
Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som Konungen för hans
tjänstetid förordnar.

Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss tidsperiod
enligt grunder som högsta domstolen beslutar.

Mot. 1972:1499

10

3 kap.

9 §

Närmare bestämmelser om högsta domstolens kansli samt om revisionssekreterarnas
och andra tjänstemäns befattning med beredningen av
mål meddelas av Konungen.

B. att riksdagen uttalar att tjänsterna som revisionssekreterare
skall vara ordinarie.

Stockholm den 14 mars 1972
HÅKAN WINBERG (m)
HANS NORDGREN(m)

H. BERTIL LIDGÅRD (m)

PER-OLOF STRINDBERG (m)
GUNNAR OSKARSON(m)