i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:47 angående riktlinjer för kursverksamheten vid statens industriverk, m. m.

Motion 1974:1725 av herr Nordgren m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motioner nr 1725—1728 år 1974

Mot. 1974

1725-1728

Nr 1725

av herr Nordgren m. fl.

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:47 angående riktlinjer för
kursverksamheten vid statens industriverk, m. m.

I proposition 1974:47 redovisar Kungl. Maj:t förslag till omorganisation
av statens institut för företagsutveckling, SIFU, och institutets
integrering med statens industriverk den 1 juli 1974. Vidare lämnas
förslag till ytterligare regionalisering av SIFU-verksamheten och till
lokalisering av en särskild enhet till Borås.

Förslagen i Kungl. Maj:ts proposition innebär i realiteten att det
institut för utbildning, rådgivning, provning m. m. som ursprungligen
inrättades 1922 av dåvarande Sveriges hantverksorganisation och som
sedermera har förstatligats och i olika omgångar omorganiserats, kommer
att upphöra som ett självständigt institut. Det är från flera synpunkter
beklagligt att utvecklingen gått dithän att SIFU skall uppgå i statens
industriverk. Däremot kan det måhända vara rationellt att åstadkomma
en närmare samverkan mellan statens industriverk och SIFU-enheten. Vi
vill därför inte motsätta oss regeringens nu föreliggande förslag, vilket är
en utveckling av två riksdagsbeslut under 1973 beträffande integrationen
och SIFU-enhetens partiella lokalisering till Borås.

Den samordning mellan industriverket och SIFU-enheten, som föreslås
genomförd fr. o. m. 1 juli 1974, bör inte ha den innebörden att en
utveckling av SIFU-verksamheten i friare former skall vara omöjlig att
genomföra, om erfarenheten av integrationen kommer att visa att
SIFU-enheten skulle kunna arbeta effektivare och ändam ålsenligare än i
de nu föreslagna formerna. Vi vill i detta sammanhang referera till de
synpunkter som Sveriges hantverks- och industriorganisation, SHIO,
Sveriges industriförbund, Svensk industriförening och Svenska arbetsgivareföreningen
framlagt i sina remissyttranden, återgivna på s. 22—23 i
propositionen. Olika utvecklingsalternativ, innebärande att SIFU-verksamheten
ges en friare ställning i nära samverkan med näringslivet och
övriga organisationer som är engagerade i fortbildningen, bör alltså kunna
vara tänkbara i framtiden.

Enligt vår mening borde departementschefen klarare ha uttalat att
SIFU-enheten bör ha en självständig ställning inom statens industriverk.
Det är önskvärt att riksdagen gör ett dylikt uttalande. Självfallet skall en
hög grad av samverkan råda mellan industriverket och SIFU-enheten,
varvid det ankommer på SIFU-enhetens ledning och personal att följa de
övergripande styrnings-, samordnings- och planeringsramar som fastställes
av industriverkets styrelse. Enligt vår mening bör ansvaret för

1 Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 1725-1728

Mot. 1974:1725

2

programformuleringen och programstyrningen ligga hos industriverkets
styrelse och ledning och inte på industriverkets industribyrå, som
departementschefen föreslår (s. 37). Vi instämmer i att ansvaret för den
löpande planeringen, genomförandet och den kontinuerliga uppföljningen
av SIFU-verksamheten bör ligga hos chefen för den operativa
SIFU-verksamheten och att ett så långt som möjligt decentraliserat
beslutsfattande bör gälla inom SIFU-verksamheten. Vi är övertygade om
att detta är en garanti mot den byråkratise ring som kan riskeras om
beslutsansvaret skall ligga på högre nivåer.

Det är också nödvändigt att SIFU-enheten — inom ramen för årligen
givna anslagsramar — får ett sådant beslutsansvar att verksamheten kan
fullgöras smidigt och flexibelt under hänsynstagande till uppkommande
behov av insatser inom t. ex. utbildnings- och rådgivningsområdet.

Som en ledande princip bör gälla att SIFU-enhetens personal, som har
den närmaste kontakten med företagare och anställda inom näringslivet,
skall kunna förmedla nya impulser och ge uppslag till förbättringar och
innovationer inom utbildnings-, rådgivnings- och provningsverksamheten.

Vi instämmer i organisationskommitténs och departementschefens
förslag att den operativa verksamheten, dvs. planering, produktion och
genomförande av SIFU-tjänsterna, bör hållas samman i en enhet med stor
självständighet. Enligt tidigare riksdagsbeslut skall denna enhet, omfattande
drygt 100 personer, lokaliseras till Borås. Även om vi anser att
andra lokaliseringsaltemativ kunde ha varit att föredraga, bl. a. med
hänsyn till en större närhet till koncentrationen av mindre och
medelstora företag, anser vi det inte möjligt att nu riva upp riksdagens
beslut på denna punkt.

Organisationskommittén föreslår att till den operativa enheten skall
knytas filialer i Göteborg, Luleå, Malmö, Växjö och Stockholm. Statens
industriverk och länsstyrelsen i Västernorrlands län uttalar i sina
remissyttranden, att en SIFU-filial bör finnas i Härnösand/Sundsvalls-området.
Liknande synpunkter har framförts i en skrivelse från
SHIO. Vi anser det från såväl regionalpolitiska som funktionella
synpunkter vara nödvändigt att bibehålla SIFU-enheten i Härnösand som
bas för verksamheten i mellersta Norrland. Frågan om inrättande av en
filial även i södra Norrland bör prövas.

I anslutning till synpunkter som förts fram om att SIFU:s filialorganisation
skall integreras med företagarföreningarna uttalar departementschefen
(s. 38) att det på sikt finns skäl som talar för detta men att
han inte är beredd att nu föreslå att filialorganisationen slopas. En stark
och nära samordning mellan filialorganisationen och företagarföreningarna
bör enligt departementschefens uppfattning eftersträvas redan nu.
Vi delar industriministerns uppfattning om behovet av nära samarbete,
men vi vill inte nu binda oss för en avveckling av SIFU-filialerna. Skall
SIFU-enheten kunna verka med avsedd effektivitet är det enligt vår
mening nödvändigt att den har en regional förankring.

Departementschefen föreslår att SIFU:s sekretariat för branschutbild

Mot. 1974:1725

3

ningsprogram och de särskilda tekniska konsulenterna för gjuteriindustrin
och den träbearbetande industrin samt för metallmanufakturindustrin
skall föras över till industriverkets industribyrå. Vi är tveksamma om
lämpligheten av att placera de tekniska konsulenterna direkt i industriverket.
Det synes enligt vår uppfattning vara mera rationellt att låta de
tekniska konsulenterna vara direkt anknutna till SIFU-enheten, även om
de reellt opererar med stationering på olika platser i landet.

Vi godtar organisationskommitténs och departementschefens förslag
om en successiv uppbyggnad av en utbildningskonsulentsfunktion med
företagarföreningar i län som saknar SIFU-kontor. Vi instämmer helt i
departementschefens uttalande att företagarföreningarna inte bör få
karaktären av utbildningsorgan utan att deras uppgift skall vara att
fungera som kontakt- och informationsorgan mellan de mindre och
medelstora företagen och olika utbildningsgivare.

Organisationskommittén har försummat att i sitt betänkande beröra
samverkan mellan SIFU-enheten och näringslivsorganisationerna och
speciellt branschorganisationerna. Som SHIO, Industriförbundet och
Industriföreningen anfört i sitt gemensamma remissyttrande (s. 23 i
propositionen), har näringslivets organisationer, framför allt branschorganisationerna,
goda kunskaper om den tekniska utvecklingen inom resp.
bransch och upprätthåller inom en rad olika områden kontakter med
branschens företag. Enligt organisationernas uppfattning är det därför
helt nödvändigt med ett nära samarbete mellan staten och näringslivet,
varvid företagens organisationer ges såväl inflytande över som ansvar för
utveckling och genomförande av olika utbildningsprogram.

Departementschefen ansluter sig (s. 39) till näringslivsorganisationemas
synpunkter. Departementschefens förslag om ett särskilt råd,
knutet till enheten i Borås och med representation från näringslivsorganisationema
och de fackliga organisationerna samt för vissa utbildningsorgan,
kan vi helt ansluta oss till. Vi vill därutöver föreslå att
SIFU-enheten till sig knyter branschråd, som kan vara förmedlingslänkar
mellan företagen och SIFU-enheten.

Som framgår av uttalandena på s. 23 och 39 uttalar sig näringslivets
organisationer för en ytterligare breddning och fördjupning av SIFU-verksamhetens
teknologiska inriktning och för ökad samverkan mellan
SIFU-enheten, de tekniska högskolorna, STU och Teknologföreningens
ingenjörsutbildning. Föredragande statsrådet ansluter sig till synpunkterna
om ett fortlöpande och nära samarbete av detta slag.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t den 29 mars 1974 beslutat tillkalla en
utredning för översyn av det tekniska forsknings- och utvecklingsarbetets
finansiering och inriktning bör enligt vår mening riksdagen uttala sig för
att denna utredning även skall pröva lämpligheten av en närmare
samverkan i fråga om teknisk fortbildning mellan SIFU-enheten och
ovannämnda institution. Till stöd härför kan även anföras departementschefens
uttalande (s. 34) att det i samband med den föreslagna
omorganisationen av SIFU skapas en plattform för teknisk fortbildning,

Mot. 1974:1725

4

där även större företag kan inrymmas, dock med beaktande av SIFU:s
primära målinriktning på tjänsteproduktion till mindre och medelstora
industri- och hantverksföretag.

Vi vill också understryka departementschefens uttalande (s. 35) om
det värdefulla samarbete som inletts mellan SIFU och Institutet för
företagsledning. Under punkten statens industriverk, konsulentverksamhet
m.m. (s. 55) framhåller statsrådet även att han räknar med att
utrymme finns inom ramen för det statliga bidraget för kursverksamhet
för att projekten om företagsledarutbildning i mindre företag skall kunna
fullföljas. Vi vill understryka det angelägna i att dessa projekt för
utbildning av företagsledare och medarbetare inom mindre och medelstora
företag snabbt kan utvecklas.

Under samma punkt förklarar statsrådet att statens bidrag till
stipendier för fortbildning bör beräknas till ett oförändrat belopp på
600 000 kr. Från detta anslag kan stipendier utgå i form av resekostnadsersättning,
traktamente och bidrag till kursavgift, dock med högst 1 000
kr. totalt. Som statens industriverks råd för mindre och medelstora
företag framhåller i sin utredning ”Företagareutbildning i mindre och
medelstora företag” (SIND 1:1974) (s. 58), är dessa stipendiemedel helt
otillräckliga. Rådet föreslår därför, för att bl. a. ge utrymme för en ökad
stipendiering för personer som genomgårföretagarutbildning, att sammanlagt
1,5 milj. kr. anvisas till stipendier för budgetåret 1974/75 samt att
150 000 kr. anslås för administration och ökad information om
stipendiemöjligheterna.

Enligt vår uppfattning skulle det snabbaste sättet att stödja utbildningsverksamheten
inom SIFU:s målgrupper vara att, som rådet för
mindre och medelstora företag föreslår, höja stipendieanslaget för
1974/75 till 1,5 milj. kr. Vi anser oss av ekonomiska skäl icke kunna göra
detta i år men föreslår i stället att anslaget på 600 000 kr. upptages som
förslagsanslag.

Med stöd av vad ovan anförts hemställs

att riksdagen

1. beslutar att programformulering och programstyrning av
SIFU-enheten skall ske inom industriverkets styrelse,

2. beslutar att SIFU-enheten i Härnösand bibehålles,

3. beslutar att till Statens industriverk: Stipendieverksamhet för
budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 600 000 kr.,

4. beslutar att till Företags- och branschfrämjande åtgärder för
budgetåret 1974/75 under trettonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 15 650 000 kr.,

5. hemställer hos Kungl. Maj:t om utredning om en SIFU-filial i
södra Norrland,

6. uttalar att SIFU-enhetens ställning i förhållande till industriverket
skall vara sådan att enheten medges stor flexibilitet i
verksamheten även under löpande budgetår,

Mot. 1974:1725

5

7. uttalar att SIFU-filialema bör få en självständig ställning i
förhållande till företagarföreningarna.

Stockholm den 5 april 1974
HANS NORDGREN (m)

JOHAN A. OLSSON (c) OLLE WESTBERG (fp)

i Järvsö i Ljusdal

GUNNAR OSKARSON (m)

Övrigt om motionen

Intressenter

HANS NORDGREN saknar porträttfoto
HANS NORDGRENModeraterna
JOHAN A. OLSSON saknar porträttfoto
JOHAN A. OLSSONCenterpartiet
OLLE WESTBERG saknar porträttfoto
OLLE WESTBERG
GUNNAR OSKARSON saknar porträttfoto
GUNNAR OSKARSONModeraterna

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket