i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:125 med förslag till lag om avsättning till arbetsmiljöfond.
Motion 1974:1848 av herr Fälldin m. fl.
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Motioner nr 1848-1851 år 1974
Mot. 1974
1848-1851
Nr 1848
av herr Fälldin m. fl.
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition 1974:125 med förslag till lag om
avsättning till arbetsmiljöfond.
Uppgången i konjunkturen under 1973 och 1974 har framför allt
burits upp av en starkt ökad export. I förening med de språngartade
prishöjningarna på råvaror och vissa kapitalvaror har det lett till
vinstförbättringar för flertalet exportföretag. Vinstutvecklingen bland
typiska hemmamarknadsföretag, till vilka bl. a. huvudparten av den
mindre och medelstora företagsamheten kan räknas, har varit betydligt
svagare.
Jämsides med höjningen av den genomsnittliga vinstnivån har därför
de påtagliga skillnader i vinstläget mellan olika företag som redan tidigare
gjort sig gällande förstärkts. Sådana skillnader leder bl. a. lett till
påfrestningar för den solidariska lönepolitiken, om kompenserande
åtgärder inte vidtas inom skattepolitikens ram. Hittills har dock
skattepolitiken snarast medverkat till att öka skillnaderna i vinster genom
att arbetskraften beskattats allt hårdare och stimulansåtgärderna under
lågkonjunkturen haft sin tyngdpunkt på insatser, som medför skattelättnader
för redan vinstrika företag. Stora skillnader i vinster kan också lätt
bli en grogrund för fortsatt stark inflation.
Mot bakgrund av det förbättrade vinstläget föreslås i propositionen
1974:125 att vissa företag under det närmaste året skall vara skyldiga att
avsätta en del av 1974 års vinst till särskilda arbetsmiljöfonder, vilka
senare kan utnyttjas för arbetsmiljöinvesteringar i det egna företaget.
Systemet med investeringsfonder för konjunkturutjämning har använts
som förebild. Arbetsmiljöfonderna berör sålunda endast aktiebolag,
ekonomiska föreningar och sparbanker. Skyldigheten att avsätta vinstmedel
är dessutom begränsad till företag som under 1974 redovisar en
vinst på minst 100 000 kr. före bokslutsdispositioner.
Det föreslagna systemet leder inte till någon direkt ekonomisk
belastning på de berörda företagen. Företagens skattemässiga vinster
kommer att hållas tillbaka under 1974. Stat och kommun går i samband
därmed miste om vissa skatteintäkter. Eftersom investeringar på arbetsmiljöområdet
därefter kan avskrivas mot avsatta medel, leder systemet
dock närmast till en vinstutjämning under de närmaste åren. Det bör
också få en viss konjunkturutjämnande effekt. Vidare får investeringarna
på arbetsmiljöområdet ett visst försteg i konkurrensen med andra
investeringar. Arbetsmiljöfondernas reella verkningar i detta avseende blir
dock i hög grad beroende på hur företagens totala investeringsbehov ter
sig.
Det måste anses angeläget att en del av exportföretagens ökade vinster
1 Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 1848-1851
Mot. 1974:1848
2
används för att förbättra arbetsmiljön. En avgörande brist är samtidigt att
det föreslagna systemet inte på något sätt bidrar till att utjämna
skillnaderna mellan företag med olika vinstnivå, när det gäller förutsättningarna
för att förbättra arbetsmiljön. Risk föreligger att dessa
skillnader kan komma att förstärka de olikheter i löneutbetalningsförmåga
som samtidigt föreligger och som spelar stor roll både för de
anställdas trivsel och hälsa och för företagens rekrytering av arbetskraft.
Det föreslagna systemet måste enligt vår uppfattning därför kombineras
med förbättrade möjligheter för företag som inte på samma sätt
som de stora exportföretagen gynnats av den nuvarande vinstkonjunkturen,
att förbättra sin arbetsmiljö. Det bör ske genom att exportföretagens
vinster i viss utsträckning omfördelas till andra företag. Riksdagen
har tidigare i år uttalat sig för att statsbidrag skall kunna utgå till företag
som förbättrar sin arbetsmiljö. Som komplement till detta bör skyldigheten
att avsätta medel till arbetsmiljöfonder kombineras med ett
avgiftssystem, som i sin tur gör det möjligt att lämna bidrag till mindre
företag och till andra inte vinstgivande företag för personalsociala och
arbetsmiljöfrämjande åtgärder.
Skyldigheten att under vissa omständigheter avsätta en del av
företagets vinst under 1974 till en arbetsmiljöfond och att inbetala
motsvarande belopp på konto i riksbanken bör sålunda fastställas till 15
% av årsvinsten före bokslutsdispositioner. I övrigt bör de regler gälla för
hur avsättningarna skall gå till och hur medlen skall disponeras som
föreslås i propositionen.
Härutöver bör samma kategori av företag, dvs. de som gör avsättningar
till arbetsmiljöfond, vara skyldiga att erlägga en tillfällig arbetsmiljöavgift
till en särskild fond med 5 % av årsvinsten under 1974. Inflytande medel
bör redovisas på särskild inkomsttitel i riksstaten och användas för bidrag
till miljöinvesteringar i företag som ansöker om detta.
Bidragssystemet bör utformas i linje med vad som redan gäller för
bidrag till vattenvårdande, luftvårdande och bullerskyddande anläggningar
inom industrin. Bidragen bör avse investeringar inom samma
användningsområde som kommer att gälla för arbetsmiljöfonderna och
kunna utgå till alla typer av företag oberoende av företagsform, storlek
och näringsgren. I enstaka fall bör det vara möjligt ge bidrag även till
företag som själva har betalat arbetsmiljöavgift. Men syftet måste i första
hand vara att åstadkomma en omfördelning av resurser mellan olika
företag. Bidrag bör, liksom när det gäller förbättringar av den yttre
miljön, lämnas med viss del av investeringskostnaden. Det innebär att de
berörda företagens investeringar får betydligt större omfattning än vad
som svarar mot det totala bidragsbeloppet. Ett bidrag av detta slag bör
emellertid under alla förhållanden kunna bli en viktig stimulans, när det
gäller att få till stånd en bättre arbetsmiljö, bl. a. i små och medelstora
företag.
De medel som flyter in genom den av oss föreslagna arbetsmiljöavgiften
bör disponeras så att bidrag kan lämnas under budgetåren
1975/76—1978/79. Skulle ansökningarna om bidrag få stor omfattning,
Mot. 1974:1848
3
bör frågan om tillskott av skattemedel kunna tas upp längre fram.
På samma sätt som när det gäller dispositionen av arbetsmiljöfonderna
bör ett företags ansökan om statsbidrag ha tillstyrkts av flertalet av
arbetstagarsidans representanter i företagsnämnden eller skyddskommittén
för att kunna beviljas. Finns varken skyddskommitté eller
företagsnämnd skall ansökan vara tillstyrkt av skyddsombudet eller i
förekommande fall av huvudskyddsombudet. När det är fråga om så små
företag att skyddsombud inte behöver utses, bör skyldighet föreligga att
samråda med personalen i dess helhet. Löntagarnas fackliga huvudorganisationer
bör också ha möjlighet att ge sin syn på medelsfördelningen
mellan de företag som ansöker om bidrag.
Inbetalningen av arbetsmiljöavgiften bör ske samtidigt med att
företagare betalar in föreskrivna belopp på arbetsmiljökonto i riksbanken.
Även arbetsmiljöavgiften får på så sätt en viss konjunkturutjämnande
effekt.
Bestämmelserna om den tillfälliga arbetsmiljöavgiften bör föras in i
den föreslagna lagen om skyldighet att avsätta medel till arbetsmiljöfond.
Regler för det av oss föreslagna bidragssystemet kan däremot föreläggas
riksdagen i början av 1975 och träda i kraft den 1 juli 1975.
Med hänvisning till vad som har anförts i motionen hemställer vi
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1974:125
beslutar
1. att skyldigheten för aktiebolag m. fl. företag att under vissa
förutsättningar göra avsättning till arbetsmiljöfond skall
fastställas till 15 % av årsvinsten för verksamhetsåret 1974,
2. att företag som är skyldiga att göra avsättning till arbetsmiljöfond
jämväl skall erlägga en tillfällig arbetsmiljöavgift till en
särskild fond med 5 % av årsvinsten för verksamhetsåret
1974,
1* Riksdagen 1974. 3 sami. Nr 1848-1851
Mot. 1974:1848
4
3. att hos Kungl. Majit anhålla om förslag till 1975 års riksdag
beträffande regler för bidrag till investeringar på arbetsmiljöområdet
ur de medel som inflyter genom den tillfälliga
arbetsmiljöavgiften i enlighet med vad som har anförts i
motionen.
Stockholm den 14 maj 1974
THORBJÖRN FÄLLDIN (c)
JOHANNES ANTONSSON (c)
TORSTEN BENGTSON (c)
i Jönköping
MAJ PEHRSSON (c)
JAN-IVAN NILSSON (c)
i Tvärålund
THORSTEN LARSSON (c)
i Staffanstorp
SONJA FREDGARDH (c)
ERIC CARLSSON (c)
i Vikmanshyttan
KARIN SÖDER (c)
LENNART MATTSSON (c)
i Lane-Herrestad
CLAES ELMSTEDT (c)
FRITZ BÖRJESSON (c)
i Glömminge
ANNA-LISA NILSSON (c)
i Kristianstad
BERTIL JONASSON (c)
RUNE GUSTAVSSON (c)
i Alvesta
ELVY OLSSON (c)
i Hölö
Intressenter
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

