Höjt bidrag till Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare
Motion 1986/87:Jo785 Christer Nilsson (s)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo785
Christer Nilsson (s)
Höjt bidrag till Jägarnas riksförbund-Landsbygdens
jägare
Vår natur och dess vilda djurliv är utsatta för stora påfrestningar genom
olika former av skadlig miljöpåverkan. Flera djurarter är direkt utrotningshotade,
medan andra för en tynande tillvaro. Samtidigt finns det vissa
djurarter som gynnats av miljöförändringarna. Den ekologiska balansen är
utsatt för ständiga förändringar. För att mildra skadeverkningarna och
bibehålla artrik och livskraftig fauna behövs olika aktiva insatser. Det är
därvid fråga om stora resursbehov för tillsyn och vård av viltet, men även
viss beskattning är nödvändig av de djurarter som tenderar att bli alltför
talrika. De senaste årens stora älgskador är exempel på detta. Utbildning
och information om naturvård och viltvård är en viktig förutsättning för att
lindra miljöskadorna och upprätthålla den ekologiska balansen. Detta arbete
måste till stor del genomföras på frivillig väg.
Som Jakt- och viltvårdsberedningen framhållit i sitt betänkande Vilt och
Jakt, utförs huvuddelen av den praktiska viltvårdsadministrationen av
landets båda jägarorganisationer, Svenska jägareförbundet och Jägarnas
riksförbund-Landsbygdens jägare. De båda organisationerna utför till stor
del likartade arbetsuppgifter. Detta förhållande konstaterade även jordbruksutskottet
redan 1978 i sitt betänkande JoU 1978/79:4, då utskottet
tillstyrkte ett årligt bidrag ur jaktvårdsfonden till Jägarnas riksförbundLandsbygdens
jägare.
Sedan riksdagen 1978, på jordbruksutskottets inrådan, beslutade om ett
årligt bidrag till riksförbundet, har förbundet ökat sitt medlemstal med nära
20%. Förbundet som är rikstäckade, har länsorganisationer och lokalavdelningar
över hela landet.
Förbundets fältverksamhet är av stor omfattning. Utbildning och information
till landets jägare och allmänheten är en viktig del i förbundets
verksamhet. Förbundet anordnar även lagstadgade prov för jägarexamen.
För utbildningen har förbundet köpt mark och iordningställt en egen kursgård
med 40 bäddplatser.
I den centrala verksamheten är riksförbundet remissinstans i alla frågor
som rör jakt och viltvård. Förbundet är representerat i de utredningar och
arbetsgrupper som handlägger frågor om jakt och viltvård. Förbundet har
en ledamot och en suppleant i varje länsälgnämnd.
Då båda jägarorganisationerna till stor del utför likvärdiga arbetsuppgifter,
bör grunderna för bidragen vara jämställda. Så är emellertid inte fallet.
Medan Svenska jägareförbundet får ca 200 kr. per medlem, får Jägarnas
riksförbund-Landsbygdens jägare endast ca 20 kr. per medlem. Denna
orättvisa fördelning av bidragsmedlen är både omotiverad och orimlig.
Nuvarande stora skillnad i bidragsgivning, har som praktisk effekt att en
viss åsiktsinriktning prioriteras med allmänna medel. Detta är en helt
motsatt ordning mot vad som gäller exempelvis för presstödet.
I jordbruksutskottets betänkande JoU 1978/79:4, anger utskottet att det
bidrag till riksförbundet som då tillstyrktes avsågs att gälla ”i avbidan på
resultatet av den översyn av jaktens administration m. m. som sker genom
jakt- och viltvårdsberedningens försorg,”. Beredningens betänkande är
avlämnat och remissbehandlat. Beredningen föreslår att, ”i första hand de
båda jägarorganisationerna, även i fortsättnigen bör svara för administrationen
av det praktiska viltvårdsarbetet”. Beredningen anser vidare att
bidrag skall utgå till de båda jägarorganisationerna, utan att beredningen
anger några beloppsgränser.
Tiden är nu mogen för att tillskapa en rättvis fördelning av bidragen
mellan de båda jägarorganisationerna. Bidragstilldelningen bör likvärdigt
grunda sig på resp. organisations aktiva medlemstal. För närvarande får
Svenska jägareförbundet tio gånger så stort bidrag per medlem som Jägarnas
riksförbund-Landsbygdens jägare får. Det kan föreligga praktiska svårigheter
att på en gång utjämna en så extremt stor skillnad i bidragstilldelningen.
Det kan vara lämpligt att utjämningen slås ut över en fyraårsperiod.
Utöver sedvanlig indexuppräkning, skulle detta för riksförbundets del
innebära en uppräkning av bidraget med ca 830000 kr. till totalt, avrundat,
1 200000 kr. för år 1987.
Dessa medel kan friställas ur jaktvårdsfonden, antingen genom att fonden
överförs till statsbudgeten i enlighet med fondutredningens förslag,
eller att fondens överskott utnyttjas, eller genom omfördelade bidrag.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer jag
att riksdagen anhåller att regeringen ser över bidragsgivningen till
Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare och Svenska jägareförbundet
i syfte att uppnå jämställdhet mellan de två organisationerna.
Stockholm den 27 januari 1987
Christer Nilsson (s)
Mot. 1986/87
Jo785
6
