Höjda gränsvärden för revisionsplikt

Motion 2026/27:411 av Anna af Sillén (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och på sikt höja gränsvärdena för revisionsplikt i syfte att anpassa den svenska lagstiftningen till nivåerna i jämförbara europeiska länder och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverige behöver fler företag som växer, investerar och anställer. Ett gott företagsklimat är avgörande för vår konkurrenskraft och vårt framtida välstånd. Då måste också regelverken vara rimliga och proportionerliga, särskilt för små och medelstora företag som har begränsade resurser att hantera administration och myndighetskrav.

Ett område där Sverige tydligt avviker från stora delar av Europa är revisionsplikten. Sedan 2010 kan de minsta privata aktiebolagen välja bort kravet på revisor, men gränsvärdena för vilka företag som omfattas av revisionsplikt har inte förändrats sedan dess.

I dag inträder revisionsplikt för privata aktiebolag som under två på varandra följande räkenskapsår överskrider minst två av följande tre gränsvärden: tre anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och tre miljoner kronor i nettoomsättning.

Det innebär att även mycket små företag omfattas av krav på revision, med kostnader och administration som följd. Samtidigt har inflationen och den ekonomiska utvecklingen inneburit att gränsvärdena i praktiken blivit allt snävare.

Sverige tillhör de EU-länder som har lägst gränsvärden för revisionsplikt. EU regelverk medger betydligt högre nivåer, med gränsvärden för små företag på upp till 50 anställda, 7,5 miljoner euro i balansomslutning och 15 miljoner euro i nettoomsättning. Flera europeiska länder har valt att utnyttja möjligheten till högre gränser och därmed undanta betydligt fler företag från obligatorisk revision.

Skillnaderna innebär att svenska småföretag riskerar att belastas med kostnader som deras europeiska konkurrenter inte har. Det är särskilt problematiskt i en tid när Sverige och Europa behöver stärka sin konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företag att växa.

Revision fyller en viktig funktion för att säkerställa tillförlitlig ekonomisk information, förebygga felaktigheter och stärka förtroendet mellan företag och deras intressenter. Men nyttan måste vägas mot kostnaden och anpassas till företagens storlek och verksamhet. För mindre företag kan kravet på obligatorisk revision innebära en oproportionerligt stor administrativ och ekonomisk börda.

Att höja gränsvärdena för revisionsplikt innebär heller inte att företag förlorar möjligheten att anlita revisor. Tvärtom kan företag som har behov av revision, exempelvis för att underlätta finansiering eller stärka förtroendet hos kunder och leverantörer, även fortsättningsvis välja detta frivilligt.

Att minska den obligatoriska revisionen för mindre företag behöver samtidigt förenas med fortsatt effektiv kontroll och goda möjligheter att motverka ekonomisk brottslighet. Regelverket bör utformas så att seriösa företag inte belastas med onödiga kostnader samtidigt som myndigheterna har ändamålsenliga verktyg för tillsyn och brottsbekämpning.

Enligt beräkningar från Företagarna skulle höjda gränsvärden för revisionsplikt kunna innebära besparingar på miljardbelopp för svenska företag. Det är resurser som i stället skulle kunna användas till investeringar, utveckling och nya arbetstillfällen.

Under senare år har viktiga steg tagits för att minska företagens regelbörda och förbättra det svenska företagsklimatet. Det arbetet behöver fortsätta. En översyn och höjning av gränsvärdena för revisionsplikt är en konkret regelförenkling som kan minska kostnaderna för småföretag utan att belasta statsfinanserna.

Svenska företag ska inte behöva konkurrera med europeiska företag med en onödigt tung administrativ ryggsäck. Därför bör de svenska gränsvärdena för revisionsplikt höjas och i större utsträckning harmoniseras med nivåerna i jämförbara europeiska länder.

Anna af Sillén (M)