Högskolans investeringsbehov

Motion 1983/84:1750 Per Unckel m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

12

Motion

1983/84:1750

Per Unckel m. fl.
Högskolans investeringsbehov

Betydande investeringar i byggnader och utrustning för den högre utbildningen
och forskningen gjordes under den högre utbildningens mest
expansiva skede på 1960-talet och en bit in på 1970-talet. Samtidigt
byggdes en ansenlig personalstyrka upp.

Några kontinuerliga reinvesteringar i den för den högre utbildningen
nödvändiga utrustningen har inte gjorts. De riktade satsningar på utrustning
som under senare år har gjorts främst för forskningsändamål har i
regel avsett nyetablerade ämnen eller mycket dyrbar vetenskaplig utrustning.
Därutöver har vissa insatser för att vidmakthålla kvaliteten på de
vetenskapliga biblioteken gjorts.

Avsaknaden av långsiktigt tänkande när det gäller utrustningsreinvesteringar
har nu lett till ett stort ackumulerat investeringsbehov till följd av
normal förslitning av en stor del av den utrustning som särskilt för experimentella
och laborativa ämnen är oundgänglig i både undervisning och
forskning. I dag är den genomsnittliga avskrivningstiden för erforderlig och
kvalificerad utrustning över 20 år, inom vissa områden avsevärt högre.

UHÄ har i anslagsframställningen för 1984/85 påtalat dessa problem. I
budgetpropositionen konstateras endast att några ytterligare medel för
ersättningsanskaffning inte är att påräkna. Samtidigt aviseras en anslagsteknisk
förändring som skulle innebära att nuvarande utrustningsanslag
skulle föras in i universitetens och högskolornas sektors- och fakultetsanslag.

Regeringens hantering av investeringsproblemet ger befogad anledning
att misstänka att avsikten är att hänvisa problemet till resp. högskola för
att slippa de besvärliga avvägningsfrågor av ekonomisk och annan natur
som kommer att bli akuta under de närmaste åren. Eftersom mellan 81 och
93% av medlen under sektors- och fakultetsanslagen går till löner och
ytterligare anslag för reinvesteringar uppenbarligen inte kommer att föreslås
kommer de lokala högskolemyndigheterna i så fall att behöva ta
ställning till en mängd svåra avvägningsproblem:

o Är andelen lönekostnader rimlig i förhållande till vad som kan disponeras
för andra ändamål?
o Är det möjligt att klara investeringsbehoven genom omfördelning mellan
skilda ändamål utan att personaltätheten blir alltför låg inom vissa sektorer?

o Är relationen mellan forskande/undervisande personal och teknisk/administrativ
personal godtagbar?

Mot. 1983/84:1750

13

o Kan den minskande personalrörligheten och nuvarande åldersstruktur
motverkas av insatser för personalutveckling etc.?

Under senare tid har vissa men splittrade initiativ tagits för att belysa
några av högskolans resursproblem, t. ex. det s. k. resursöversynsprojektet
inom utbildningsdepartementet, UHÄ:s riktvärdesgrupp och UHÄ:s
strukturgrupp. Universiteten och högskolorna står emellertid enligt vår
mening inför så stora strukturella problem att det kan bli svårt att inom
vissa områden upprätthålla den högre utbildningens och forskningens kvalitet
med mindre än att särskilda åtgärder vidtas. Regeringen bör därför
snarast till riksdagen lämna en samlad redovisning av situationen i här
berörda avseenden med förslag till åtgärder i syfte att skapa rimliga betingelser
för den högre utbildningen och forskningen.

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag i fråga om kommande
investeringar inom högskolan i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Stockholm den 25 januari 1984

PER UNCKEL (m)
LARS AHLMARK (m)
GÖRAN ALLMÉR (m)
OLLE AULIN (m)

BIRGER HAGÅRD (m)
GUNNAR HÖKMARK (m)
RUNE RYDÉN (m)

ANN CATHRINE HAGLUND (m) BIRGITTA RYDLE (m)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984