Högskolan i Skövde

Motion 1998/99:Ub473 av Birgitta Carlsson m.fl. (c, kd, m)

Bakgrund

Högskolan i Skövde är ett profilerat akademiskt lärosäte med
en verksamhetsinriktning som i hög grad är anpassad till ett
antal viktiga professioner, med en kärnkompetens
huvudsakligen inom några områden inom teknik- och
naturvetenskap och med en tydlig informationsteknisk profil
(IT). I verksamheten eftersträvas en funktionell integration
av natur- och teknikvetenskapliga perspektiv med
humanvetenskapliga. Verksamheten är särskilt inriktad mot
sådana samhälleliga tillväxtområden där avancerad
akademisk kunskap långsiktigt och starkt efterfrågas.

Forskningen vid Högskolan i Skövde har sin tyngdpunkt inom tekniskt
vetenskapsområde; särskilt omfattande är forskningen inom informations-
teknik med kärnområdet datavetenskap. En betydande del av forskningen
stöder avancerad teknisk tjänsteverksamhet samt industriell produktutveck-
ling och produktion.

Omfattningen av forskningen vid högskolan har ökat under senare år. De
uppdrag som har givits högskolan inom forskningen har också fullgjorts väl.
Följande kan särskilt framhävas:

? Högskolan bedriver en kvalitativt högtstående forskning på eget pro-
gramansvar.
?
? Högskolan har drivit flera forskningssamverkansprojekt med industriella
partner.
?
? Högskolan deltar i flera EU-forskningsprojekt.
?
? Högskolan har en betydande satsning på forskarutbildning med syfte att
långsiktigt öka såväl antalet doktorsexamina som andelen disputerade
lärare.
?
? Högskolan bidrar effektivt till publicering av vetenskapliga artiklar i
internationella vetenskapliga tidskrifter.
?
? Högskolan har etablerat väl fungerande forskningsnätverk med såväl
svenska som utländska lärosäten och har därmed aktivt bidragit till att det
internationella forskningssamarbetet har vidgats.
?
? Högskolan har hittills genomfört sex internationella vetenskapliga kon-
ferenser.
?
Forskningsinriktning

Särskilt stark är forskningen inom data- och
ingenjörsvetenskap. Forskningen i datavetenskap bedrivs
inom sju olika forskningsområden: artificiell intelligens
(särskilt artificiella neurala nätverk), databassystem;
distribuerade realtidssystem; informationssystem;
kognitionsvetenskap (särskilt människa-datorinteraktion,
MDI); bioinformatik; datorstödd språk- och talteknik.
Ingenjörsvetenskaplig forskning pågår inom
forskningsområdena intelligent automation (innefattande
intelligenta autonoma system och robotik); industrielektro-
nik; kontinuumsmekanik och industriell ekonomi.

Forskarutbildning

Högskolan genomför sedan flera år en betydande satsning på
forskarutbildning. Under 1997 har cirka 40 individer aktivt
deltagit i forskarutbildning. Den samlade arbetsinsatsen i
forskarutbildning motsvarar 17 manår. Flertalet av
doktoranderna bedriver forskarutbildningsstudier mot-
svarande halvtid eller mer. Under 1997 har två
befattningshavare avlagt licentiatexamen och två befatt-
ningshavare har avlagt doktorsexamen. Särskilda medel
avsätts för kvinnliga forskarstudenter inom data- och
teknikvetenskap. En särskild resurs finns för att möjliggöra
anställning av en utländsk kvinnlig gästforskare eller gäst-
lärare under tre månader. Detta innebär en väsentlig
vetenskaplig stimulans och bidrar till att ge unga forskare
och studenter nya perspektiv och förebilder.

Forskningssamverkan

Forskningssamverkan har ägt rum inom områden som
reaktiva realtidsdatabaser, databassystem, distribuerade
realtidssystem, artificiell intelligens,
informationssystemutveckling, kontinuumsmekanik,
intelligent automation, industriell ledning och organisation
och industriell ekonomi. Högskolans andel av
samverkansprojekten har under budgetåret 1997 uppgått till
cirka 4 Mkr.

EU-projekt

Högskolan medverkar i forskningsprojekten Integrated
design, simulation and distributed control of agile modular
manufacturing machinery, Semi-autonomous vehicles in
materials handling och Eurocommunicators.

Publicering

Under budgetåret 1997 har forskare vid högskolan publicerat
68 vetenskapliga uppsatser (motsv) i internationella
vetenskapliga tidskrifter, vilket är nästan en fördubbling
sedan föregående år.

Internationellt
forskningssamarbete

Högskolan har en omfattande verksamhet med internationellt
utbyte inom forskningen. Fasta vetenskapliga kontakter finns
med ett tjugotal utländska lärosäten i Europa och Förenta
staterna. Internationaliseringen inom forskningen omfattar
lärarutbyte, forskarutbildning, anordnande av
forskningskonferenser och deltagande i forskningsnätverk
samt en betydande internationell vetenskaplig publicering.
Högskolan är vidare med i EU-nätverken ACT-NET, Euro-
pean Research Network on Active Databases (inom The
Human Capital and Mobility Programme of the European
Community) och RENOIR (Requirements Engineering
Network Of International cooperating Research groups inom
ESPRIT).

Av stor vikt för forskningen är de många internationella vetenskapliga
konferenser som genomförs vid högskolan. Under 1998 har högskolan
arrangerat två internationella vetenskapliga konferenser: 8th International
conference on artificial neural networks och Mechatronics ´98, båda med
flera hundra deltagare.

Kvalitetsutvärdering

Dåvarande kanslersämbetet har redan i december 1993
bedömt att den datavetenskapliga forskningen vid Högskolan
i Skövde "håller god kvalitet". Särskilt framhålls forsknings-
och forskarutbildningssamarbetet med utländska universitet
(Magisterexamensprövning. Kanslersämbetets rapport
1993:2, s. 22).

Högskoleverket har vidare konstaterat att Högskolan i Skövde i
teknikämnen som elektro-, automatiserings- och maskinteknik uppvisar "en
vital lärarkår med god kompetens inom sina profilområden". Högskolan har
vidare "på ett föredömligt sätt skapat och utvecklat kontakter med utländska
lärosäten innebärande samarbete inom forskning och mastersutbildningar"
(Magisterexamensprövning vid elva högskolor. Högskoleverkets rapportserie
1997:38 R).

I en pågående utvärdering av magisterexamensrättigheterna i dataveten-
skap vid Högskolan i Skövde konstaterar Högskoleverket att magisterut-
bildningen "karakteriseras av en nära kontakt med forskning av internationell
klass och överhuvudtaget en internationell studiemiljö". Steget att kunna er-
bjuda studenterna att avlägga licentiatexamen i Skövde bör enligt utvärde-
rarna "inte vara så långt".

Förslag

Vi delar Högskoleverkets bedömning att Högskolan i
Skövde har lyckats genomföra sina forskningsuppdrag med
hög kvalitet. Av stor vikt är vidare att forskningen i hög grad
är koncentrerad till det teknikvetenskapliga området, särskilt
informationsteknik, vilket bedöms vara av stor vikt för
Sveriges fortsatta industriella utveckling. Det är därför med
stor oro som vi har iakttagit att andelen forskningsmedel
föreslås minska, från cirka 9,2 procent av anslagsmedlen
1998 till cirka 8,6 procent av anslagsmedlen 1999. Vi
förordar i stället att resurserna för forskning ökar med 10
Mkr under 1999.

Vi har vidare erfarit att Högskolan i Skövde senare under detta år avser att
ansöka om tekniskt vetenskapsområde. Om ansökan beviljas, förutsätter vi
att riksdagen är beredd att satsa ytterligare resurser på Högskolan i Skövde,
för att lärosätet skall kunna utvecklas till ett profilerat universitet med en
verksamhetsinriktning som i hög grad skall eftersträva en funktionell integ-
ration av natur- och teknikvetenskapliga perspektiv med humanveten-
skapliga.

Hemställan

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts beslutar att
forskningsresurserna vid Högskolan i Skövde, jämfört med 1998, under 1999
ökar med tio miljoner kronor och under 2000 och 2001 med ytterligare fem
miljoner kronor per år.

Stockholm den 28 oktober 1998

Birgitta Carlsson (c)

Ulla-Britt Hagström (kd)

Lars Elinderson (m)