Hemkonsulentverksamheten

Motion 1985/86:L242 Kersti Johansson m. fl. (c)

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:L242

Kersti Johansson m. fl. (c)
Hemkonsulentverksamheten

I dag hanteras stora ekonomiska värden i de svenska hushållen, värden som
man genom konsumentpolitiska åtgärder skulle kunna hushålla bättre med.
En bra yrkesutbildning lägger grund för bra prestationer, goda inkomster,
trivsel och framgång i arbetslivet. En god allmänbildning i vid bemärkelse gör
det lättare att klara sig i samhället och lägger grunden för ett rikare liv. På
samma sätt lägger utbildning inom hem- och hushållsområdet grunden till en
bra ekonomisk hushållning, god mathållning och därmed god prestationsförmåga,
hälsa och social trivsel. Skolutbildningen kan inte anses komplett
förrän denna sida blivit tillgodosedd.

I betänkandet Hushållning för välfärd (SOU 1985:32) uppmärksammas de
brister som i dag råder inom utbildningen. Utredningskommittén är också
överens om och föreslår att insatser görs på såväl utbildnings- som
informationssidan. Ökad utbildning och information förespråkas också av
livsmedelskommitténs expertgrupp för kost- och hälsofrågor.

En gedigen grundutbildning i skolan, om den nu kommer till stånd inom
ovan skisserade områden, kommer sannolikt att på sikt förändra behovet av
vuxenutbildning och fortlöpande konsumentinformation. Inom överskådlig
framtid är emellertid konsumentinformationens viktigaste uppgift att täcka
de brister som flera årtiondens otillräckliga skolutbildning bidragit till.

Genom att under pågående utredning dra in länsstyrelsernas hemkonsulenter
medverkade riksdagsmajoriteten till att ytterligare försämra informationsmöjligheterna
för allmänheten, något som också den nämnda utredningen
starkt kritiserade.

Utredningen pekar på en annan viktig informationskälla, nämligen vad de
frivilliga organisationerna kan medverka till. Vi vill för vår del ta fasta på
detta och anser att den kunskapsresurs som ett tjugotal hushållningssällskap
har i sina hemkonsulenter och det gagnande arbete de utför inom det
hushållsekonomiska området borde lönas bättre från det allmännas sida än
vad hittills varit fallet.

Hushållningssällskapens konsumentpolitiska verksamhet är i dag beroende
av de medel som hushållningssällskapen själva kan bidra med. Verksamheten
har från att vara en hjälp för medlemmarna utvecklats och efterfrågas i
dag av en bred allmänhet. Hemkonsulenterna vid hushållningssällskapen är
oftast utbildade hushållslärare och har ett brett kunnande inom det
hushållsekonomiska området. De kan därför anses väl skickade att föra ut
kunskaper kring kost- och näringsfrågor, hushållsekonomi, köplagar och
köpkunskap. De anlitas ofta som föreläsare i dessa ämnen. Det huvudsakliga

arbetet sker i form av kurser, demonstrationer och aktiva utställningar. De Mot. 1985/86
praktiska inslagen dominerar, något som är synnerligen uppskattat. Viss L242
rådgivningsverksamhet förekommer.

Hemkonsulenterna vid hushållningssällskapen har efter det att staten
avvecklat sin verksamhet vid länsstyrelserna noterat en mycket stark
efterfrågan på sina tjänster. Dagligen får de avvisa personer och organisationer,
något som från den sökandes sida upplevs som negativt. Hushållningssällskapen
har i dag inga ekonomiska möjligheter att utan ersättning åta sig
mera arbetsuppgifter hur angelägna de än må vara. Vi anser att staten redan
nu, trots att konsumentpolitiska kommitténs betänkande är föremål för
remissförfarande, måste ta till vara den goda resurs som hushållningssällskapen
har i sin konsumentpolitiska verksamhet och bevilja dessa ett anslag. Det
kan inte vara riktigt att de uppgifter som åvilar det allmänna skall utföras av
frivilliga organisationer utan ersättning. Därtill upprätthåller hushållningssällskapen
hantverks-, mat- och textila traditioner, nog så viktigt för den
svenska kulturen i dag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att 500 000 kr. anslås till den verksamhet som
hushållningssällskapen bedriver inom hem- och hushållsområdet, att
utgå ur förslagsanslaget till Konsumentverket enligt proposition

1985/86:100, bilaga 9.

Stockholm den 23 januari 1986
Kersti Johansson (c)

Nils G. Åsling (c) Rosa Östh (c)

8