Helsingborg (s)

Motion 1987/88:Jo510 av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i

Ärendet är avslutat

Motionsgrund
Motionskategori
-
Tilldelat
Jordbruksutskottet
Inlämning:
1988-01-26
Bordläggning:
1988-02-01
Hänvisning:
1988-02-02
PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1987/88:Jo510

av Bengt Silfverstrand och Hans Pettersson i
Helsingborg (s)

om förbud mot svanskupering på hundar

Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom
enligt den nya djurskyddslagen som föreslås träda i kraft den 1 juli 1988. 1
flera olika avseenden innebär också det nya förslaget en väsentlig förstärkning
av djurskyddet. Men den tilltänkta lagen saknar en synnerligen angelägen
djurskyddsfråga, nämligen ett från många håll länge efterlyst förbud
mot kupering av hundsvansar.

Svanskupering innebär att man på kirurgisk väg helt eller delvis avlägsnar
hundens svans, vanligen med en vass sax när valpen är 3 —5 dagar
gammal. I Sverige sker varje år ca 14 000 kuperingar av valpsvansar. De
flesta utförs av lekmän ofta utan hänsyn till djurets lidande. Ibland rör det
sig om ren lemlästning som t. ex. vid den s. k. dockningsmetoden. Denna
innebär att nyfödda hundvalpar förses med hårt åtdragna snören eller gummisnoddar
kring svansroten för att svansen skall skrumpna och falla av.

Svanskupering motiveras av förespråkarna med ”stil, skönhet och rasmässighet”.
Också inom svenska hundorganisationer förekommer fortfarande
argument som att rasstandarden för hundarna i fråga kräver kuperade
svansar och att hunden aldrig får chansen att vinna värdefulla priser på
utställningar utan kuperad svans. I debatten har även framförts åsikten att
kuperingar förhindrar svansskador senare i livet. Det är ungefär som att
säga att man kan förebygga stukade tår genom att hugga av fotterna.

I själva verket måste svanskupering med dagens humanitära syn på djurskydd
betecknas som en barbarisk modenyck ovärdig det svenska samhället.
Det är helt enkelt en kvalificerad form av djurplågeri.

Kupering av svansar innebär olika lidanden och störningar. Det är av
humanitära och sociala skäl viktigt att hunden får ha kvar sin svans. Svansen
är en fortsättning av ryggraden och har intim förbindelse med hjärnan.
Hundens upplevelser ger nästan alltid en reaktion i svansen i form av
språk-, signal- och balansrörelser.

Den internationella kennelfederationen (FCI) utfärdade redan 1962 en
rekommendation till sina medlemsstater att premiera kuperade och okuperade
hundar på samma villkor. Rekommendationen har antagits i Finland
och Danmark.

Som skäl mot att nu införa ett svenskt förbud mot kupering av hundsvansar
har anförts att frågan bör lösas tillsammans med övriga nordiska länder.

Men efter att ha väntat på en samnordisk aktion i hela tolv år har Norge
nyligen beslutat införa förbud mot kupering av hundsvansar i februari i år.

Det finns alla skäl för Sverige att utan ytterligare dröjsmål följa det norska
exemplet. En växande opinion i vårt land kräver att denna vidskepliga
sedvänja från antikens Rom förbjudes med omedelbar verkan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om komplettering av
10 § i djurskyddslagen innebärande att förbud mot kupering av
hundsvansar införs.

Stockholm den 19 januari 1988

Bengt Silfverstrand (s) Hans Pettersson (s)

i Helsingborg

Mot. 1987/88
Jo510

4