Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt

Motion 1986/87:Jo714 Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87:Jo714

Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c)
Havsmiljön i Skagerrak och Kattegatt

Larmrapporter om olika miljöhot mot Västerhavet duggar tätt och utan
tvekan är miljösituationen i hela Nordsjön och framför allt i Skagerrak och
Kattegatt mycket allvarlig. Rapporter om döda havsbottnar, döda havskräftor
och musslor, drastisk minskning av torsk- och plattfiskbestånden,
oroande höga dioxinhalter i krabbor och andra skaldjur, giftiga algblomningar,
övergödning och syrebrist i vattnet visar att problemen är överhängande
och behovet av snabba och effektiva insatser stort.

Internationellt problem

Föroreningarna i Nordsjön kommer från många olika håll. Föroreningar från
Östersjön förs norrut med strömmarna. De kraftigt förorenade floderna
Elbe och Rhen i Västtyskland är andra föroreningskällor. Därtill kommer
oljespill och andra utsläpp från oljefälten i Nordsjön. Tungmetaller och
kemikalier släpps ut i stora mängder från olika industrier i bl. a. England. De
stora giftutsläppen från Sandozfabriken i Schweiz spär på gifthalterna i dessa
vatten ytterligare. Radioaktiva utsläpp från Windscaleanläggningen (vilken
var tvungen att byta namn på grund av sitt dåliga rykte) har lett till att
forskarna kunnat påvisa förhöjda radioaktiva värden i både vatten och fisk
utanför den svenska västkusten. Till detta kommer urlakning av kväve från
jordbruksbygderna. Luftföroreningarna påverkar också havet mer än man
trodde tidigare. I vissa områden kommer så mycket som 25 % av föroreningarna
från luften. Dessutom förekommer stora norska utsläpp i de svensknorska
gränsvattnen.

För att kunna möta dessa problem torde det behövas en speciell
Nordsjökommission, liknande den kommission som finns för Östersjön, där
samtliga berörda nationer deltar. För närvarande finns tre olika kommissioner
som arbetar var för sig mot utsläpp till sjöss och till lands, samt mot
dumpning. Det behövs en bättre samordning av de insatser som görs liksom
av de ytterligare insatser som behövs. Sverige bör därför ta initiativ till
bildandet av en sådan Nordsjökommission.

De svensk-norska gränsvattnen

Vattenkvaliteten i norra Bohusläns kustområden håller på att försämras
drastiskt. Detta är till stor del beroende på utsläpp från den norska sidan. I
Idefjorden kommer föroreningarna framför allt från Saugbrugsforeningens

anläggning i Halden med utsläpp av bl. a. 200-300 ton klor per år. Glömma,
som är Norges längsta och mest vattenförande älv och som har sitt utlopp
strax söder om Fredrikstad, kan liknas vid en jättelik kloak. Träförädlingsindustri,
kemisk industri, livsmedelsindustri och annan företagsamhet svarar
för utsläpp av tungmetaller, oljor, syror, organiskt material och närsalter.
Till detta kommer kloakutsläpp från tiotusentals människor som går i stort
sett orenat rätt ut i älven. Undersökningar av Norsk Institutt for vannforskning
har klarlagt att ett ca 30 km2 stort område i och utanför Glommans
mynning är mycket starkt förorenat, och ett ännu större område är klart
påverkat.

I samband med den s. k. Nordiska handlingsplanen för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning har inrättats en särskild låneordning i
Nordiska Investeringsbanken, främst avsedd för investeringar i vägar och
järnvägar. Vi anser att denna låneordning även bör kunna utnyttjas för
viktiga miljöinvesteringar. Ett lämpligt område är i så fall det för Sverige,
Norge och Danmark gemensamma vattenområdet Skagerrak-Kattegatt.

Ansvaret för föroreningarna är olika fördelat mellan de berörda länderna.
När det gäller de direkta utsläppen i havet kan dessa lätt hänföras till resp.
nation. Däremot är effekterna av förbränning av fossila bränslen, utlakning
av näringsämnen och tungmetaller många gånger sådana att de inte direkt
kan härledas till företag eller nation.

Kostnaderna för reningsanläggningar skall naturligtvis bekostas av resp.
förorenare. Men det finns motiv för gemensamma ekonomiska åtaganden.
Dit hör tillräckliga resurser för att kunna genomföra ett effektivt forskningsprogram,
upprättande av en målsättning för miljöåtgärderna, program för
reningsanläggningar och restriktioner för näringsverksamheter.

Vi vill därför föreslå att Sverige tar initiativ till ett gemensamt nordiskt
program för förbättring av Skagerrak-Kattegatts vattenkvalitet. Det är
viktigt att ett sådant program får tillräckliga resurser så att underlag för beslut
kan tas fram på kort tid samt att det därefter finns finansieringsmöjligheter
för erforderliga investeringar. Vi föreslår därför att den speciella låneordningen
i Nordiska Investeringsbanken utnyttjas för detta ändamål.

Svensk havsmiljöforskning

Vår kunskap när det gäller havsmiljön och olika orsakssamband som
påverkar densamma är mycket begränsad. Anslagen till svensk havsforskning
är mycket små i förhållande till de stora problem som finns. Om vi
någonsin skall få tillräcklig kunskap för att vidta rätt åtgärder mot de
miljöproblem som vi i dag upplever som mycket hotfulla, fordras en bred
satsning på havsforskningen. Det räcker inte med att isolerat intressera sig
för frågor om övergödning. Det måste i lika hög grad satsas på forskning om
t. ex. spridning och effekter av miljögifter i havet, om klimatologiska
faktorers betydelse, om förändringar i fiskbestånden och sambanden mellan
dessa och miljöproblemen.

Havet utgör en värdefull resurs för en mängd näringar i det svenska
samhället. Utnyttjandet av denna resurs måste emellertid baseras på en bred
kunskapsbas om såväl möjligheter som begränsningar.

Mot. 1986/87

Jo714

5

Behovet av en ökad svensk havsmiljöforskning är således både stort och
väldokumenterat och en prioritering av forskningsinsatser till detta område
är därför nödvändigt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående svenskt initiativ för bildandet av en
Nordsjökommission,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett svenskt initiativ till ett gemensamt nordiskt
program för miljöförbättringar i Skagerrak-Kattegatt och att för
detta ändamål utnyttja den speciella låneordningen i Nordiska
Investeringsbanken,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående prioritering av svensk havsmiljöforskning.

Stockholm den 20 januari 1987

Elving Andersson (c) Kjell A. Mattsson (c)

Mot. 1986/87

Jo714

6