Havsmiljön i Skagerrak och angränsande hav

Motion 1985/86:Jo709 Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1985/86:Jo709

Elving Andersson och Kjell A. Mattsson (c)
Havsmiljön i Skagerrak och angränsande hav

&

Mot.
1985/86
Jo709—715

Larmrapporter om olika miljöhot mot Västerhavet duggar tätt, och utan
tvekan är miljösituationen i hela Nordsjön och framför allt i Skagerrak och
Kattegatt mycket allvarlig. Rapporter om döda havsbottnar, döda havskräftor
och musslor, drastisk minskning av torsk- och plattfiskbestånden, giftiga
algblomningar, övergödning och syrebrist i vattnet visar att problemen är
överhängande och behovet av snabba och effektiva insatser stort.

Internationellt problem

Föroreningen i Nordsjön kommer från många olika håll. Föroreningar från
Östersjön förs norrut med strömmarna. De kraftigt förorenade floderna
Elbe och Rhen i Västtyskland är andra föroreningskällor. Därtill kommer
oljespill och andra utsläpp från oljefälten i Nordsjön. Tungmetaller och
kemikalier släpps ut i stora mängder från olika industrier i bl. a. England.

Radioaktiva utsläpp från Windscaleanläggningen ( som var tvungen att byta
namn på grund av sitt dåliga rykte) har lett till att forskarna kunnat påvisa
förhöjda radioaktiva värden i både vatten och fisk utanför den svenska
västkusten. Till detta kommer urlakning av kväve från jordbruksbygderna.

Luftföroreningarna påverkar också havet mer än man trodde tidigare. I vissa
områden kommer så mycket som 25 % av föroreningarna från luften.

Dessutom förekommer stora norska utsläpp i de svensk-norska gränsvattnen.

För att kunna möta dessa problem torde det behövas en speciell
Nordsjökommission, liknande den kommission som finns för Östersjön, där
samtliga berörda nationer deltar. För närvarande finns tre olika kommissioner
som arbetar var för sig mot utsläpp till sjöss och till lands samt mot
dumpning. Det behövs en bättre samordning av de insatser som görs liksom
av de ytterligare insatser som behövs. Sverige bör därför ta initiativ till
bildandet av en sådan Nordsjökommission.

De svensk-norska gränsvattnen

Vattenkvaliteten i norra Bohusläns kustområden håller på att försämras
drastiskt. Detta är till stor del beroende på utsläpp från den norska sidan.

I Idefjorden kommer föroreningarna framför allt från Saugbrugsforeningens
anläggning i Halden med utsläpp av bl. a. 200-300 ton klor per år.

Glömma, som är Norges längsta och mest vattenförande älv och har sitt 1

1 Riksdagen 1985186.3 sami. NrJo709-715

Rättelse'. S. 1 rubriken och rad två i första stycket: Stavningen av Skagerack rättad

utlopp strax söder om Fredrikstad, kan liknas vid en jättlik kloak. Träförädlingsindustri,
kemisk industri, livsmedelsindustri och annan företagsamhet
svarar för utsläpp av tungmetaller, oljor, syror, organiskt material och
närsalter. Till detta kommer kloakutsläpp från tiotusentals människor som
går i stort sett orenat rätt ut i älven. Undersökningar av Norsk institutt for
vannforskning har klarlagt att ett ca 30 km2 stort område i och utanför
Glömmas mynning är mycket starkt förorenat, och ett ännu större område är
klart påverkat.

Från svensk sida måste stora ansträngningar göras för att påverka de
norska myndigheterna att vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen i
Idefjorden och Glömma.

Svensk havsmiljöforskning

Den svenska havsmiljöforskningen är mycket styvmoderligt behandlad, och
förhållandevis små resurser avsätts. Just nu är det väldigt populärt att utmåla
jordbruket som den stora boven när det gäller försämrad vattenmiljö i
kustvattnen. Jordbruket har utan tvekan en negativ inverkan på vattenmiljön
genom bl. a. kväveläckage. Men det är att göra det alltför lätt för sig att skylla
på jordbruket. Många andra faktorer spelar också in, såsom utsläpp från
industrier och reningsverk. Dessutom spelar klimatologiska och meteorologiska
faktorer in. Detta vet man dock ganska litet om, och framför allt
sambanden mellan olika faktorer behöver studeras ytterligare.

Behovet av en ökad svensk havsmiljöforskning är stort, och en prioritering
av forskningsinsatser på detta område är nödvändig.

Hemställan

Med anledning av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående svenskt initiativ för bildande av en
Nordsjökommission,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående de norska utsläppen i svensk-norska
vattenområden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående prioritering av havsmiljöforskning.

Stockholm i januari 1986

Elving Andersson (c) Kjell A. Mattsson (c)

Mot. 1985/86
Jo709

gotab Stockholm 1986