Hästavel, hästsport och hästskötarutbildning

Motion 1990/91:Jo235 av Stina Eliasson m.fl. (c)

Hästen har stor och ökande ekonomisk och social
betydelse. Intresset för användande av hästen i arbetet på
landsbygden ökar. Framför allt gäller detta i skogen. T.o.m.
de stora skogsbolagen har en del hästkörare idag. Många
skogsägare vill ha timret utkört med häst eftersom det är
betydligt skonsammare för miljön. Hästskogsbruket har en
ökande nisch i ett mer ekologiskt och småskaligt lantbruk.
Dock bör detta effektiviseras genom ökade
utbildningsresurser.

På Wångens hingstuppfödningsanstalt i Jämtland
bedrivs f.n. följande utbildningar: Två åttaveckors kurser
för skogskörare, två tioveckors kurser i hästskötsel och en
40 veckor lång instruktörskurs i hästkörning, m.m.
Erfarenheterna av den utbildning som f.n. bedrivs på
Wångens hingstuppfödningsanstalt är goda.

Hästen har fått en given plats i den nya naturbrukslinjen
som innebär en breddad landsbygdsutbildning men också
fler special- och påbyggnadskurser. Från hösten 1991
förläggs utbildningen av naturbrukslinjens 2:a och 3:e
årskurs, gren häst, till Wången. Det gäller riksintagning och
innebär en utvidgning av verksamheten som enligt
läroplanen skall kunna handla om specialinriktning på
körning, ridning, stuteri, trav och galopp.
Grundutbildningen är därmed säkrad.

Det råder dock stor brist på lärare och instruktörer.
Därför bör instruktörsutbildningen utvidgas och föras upp
på högskolenivå. För att bättre kunna möta efterfrågan på
hästskötarutbildning behöver Wången snarast kompletteras
med en nybyggnad, inrymmande rid- och körhall. Till detta
behövs särskilda resurser.

Hästaveln

Kallbloden omfattar inte bara arbetshästar utan också
ponnyer som har sin stora betydelse ur fritidssynpunkt.

Det är av största vikt att slå vakt om avel och uppfödning
även på detta område så att raserna bibehålls.

Hästaveln har aldrig varit särskilt lönande. Det är det
stora intresset som bär upp verksamheten och med ett rätt
inriktat stöd skulle utvecklingen kunna förbättras avsevärt.

Man kan säga att en häst kostar ca 7 000 kr. innan den är
född och sedan ca 15 000 kr. per år innan den kan användas
som treåring. En treåring är inte färdig som s.k. skolhäst
utan det tillkommer mycket skolningsarbete och mycken
arbetstid går åt till detta. Man räkna med att en häst totalt
kostar ca 70 000 innan den är färdig som skolhäst.

Förr försökte man stödja hästaveln genom att varje sto
som skulle ha sitt första föl och då stambokföras fick
125 kr. vilket idag skulle betyda minst 1 500 kr. De bästa
stona fick också frisedel från betäckningsavgiften. Nu
kostar det ca 300 kr. att stambokföra; därtill kommer
betäckningsavgift och premieringskostnader. Av
kostnadsskäl betäcks många ston inte alls. Detta är negativt
för landet, eftersom det råder brist på hästar och vi då
tvingas importera. Hästarna gör stora landskapsvårdande
insatser och bidrar till åkerarealens användning. Hästen har
en stor betydelse för landsbygdsutvecklingen vilket särskilt
bör uppmärksammas. Efterfrågan på inkörda skogshästar
är idag mycket påtaglig.

Enligt vår mening är det viktigt att stödja uppfödarna
direkt så att det gagnar aveln. Vi anser att ett bidrag på 2
000 kr. till varje sto som stambokförs bör utgå.

Hästarnas hållbarhet

Bl.a. Flyingestiftelsen har påpekat att ridhästarnas
medellivslängd halverats de senaste 30 åren vilket är ett
allvarligt problem. Orsakerna kan vara många; miljön i
stallar och ridskolor samt själva hanteringen av hästarna.
Forskning inom detta område är därför av största vikt.
Utbildningen av ridlärare och instruktörer bör förbättras.
Det finns dock traditionellt ett betydande kunnande om hur
hästarnas långsiktiga förmåga bäst ska tillvaratas. Det är
nödvändigt att ta vara på denna kompetens vid utbildning
av lärare och instruktörer.

Premieringsverksamheten

För att kunna bibehålla Sveriges rykte som en
förstklassig hästproducent är det av största vikt att
premieringsverksamheten håller högsta klass och att
kompetenta människor kan rekryteras. Idag gäller att dessa
får arbeta ideellt för att få nödvändig kompetens och
erfarenhet. Här gäller det alltså att ta ledigt från arbetet för
att kunna närvara på premieringar tillsammans med en
erfaren premieringsförrättare. Eftersom det är fråga om
upprepade tillfällen är detta en omöjlighet för många utan
ersättning.

Urvalet för rekrytering begränsas därför. Ett stöd till
premieringsaspiranter vore därför av största betydelse,
liksom till utbildning av premieringsförrättare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vaktslående om
kallblodsraserna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att instruktörsutbildningen
utvidgas och förs upp på högskolenivå,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda medel för rid- och
körhall vid Wångens hingstuppfödningsanstalt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökat stöd till hästaveln,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsstöd till
premieringsverksamheten.

Stockholm den 24 januari 1991

Stina Eliasson (c)

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)
i Vårgårda