Handelsgödselavgiftens användning m. m.
Motion 1986/87:Jo266 Stig Josefson (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo266
Stig Josefson (c)
Handelsgödselavgiftens användning m. m.
I avsikt att långsiktigt förbättra miljön har det befunnits angeläget att minska
användningen av handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Efter
beslut i riksdagen infördes därför under 1983/84 särskilda avgifter på dessa
produktionsmedel. Avgiften beräknas inbringa ca 120 milj. kr. per år. Det
skånska näringslivet har i hög grad byggt på jordbuk, och en omfattande
livsmedelsindustri har på grund härav vuxit fram i regionen. Växtodlingen i
sydligaste Sverige har en omfattande bredd med huvuddelen av landets
höstoljeväxter, sockerbetor, fabrikspotatis och fältmässiga köksväxter. Av
de influtna avgifterna kan ca en tredjedel beräknas härröra från de sydligaste
landskapen. Genom den roll som jordbruket spelat och spelar har en
omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet byggts upp i denna del av
landet. Den finns i anslutning till lantbruksuniversitetet i Alnarp, Svalöv och
Balsgård, vid Lunds universitet och förädlingsindustrierna och inte minst vid
växtförädlingsföretagen. Med de betydande basforskningsresurser som finns
uppbyggda i landets södra del bör det ur landets samlade synvinkel vara
rationellt och riktigt att bygga vidare på de forskningsresurser som finns
rörande växter och livsmedel. Den i propositionen föreslagna medelsfördelningen
kommer att leda till en relativ urholkning av den sydsvenska
forskningspotentialen.
I debatten kring produktionsöverskottet på jordbruksprodukter har
framhållits nödvändigheten av att minska produktionen av traditionella
livsmedelsråvaror. Samtidigt har det befunnits angeläget att effektivt utnyttja
landets nuvarande åkerareal men då av växtslag med andra användningsområden.
Det kan gälla såväl nya som traditionella växtslag, som kan ges
annat utnyttjande antingen för att ersätta import av livsmedel eller foderprodukter
eller som råvaror för andra produkter än till livsmedel. Import såväl
av traditionella som av nya produkter kommer söderifrån, och om nya,
kommersiella odlingar skall introduceras i landet är förutsättningarna för
dessa mest gynnsamma i landets sydligaste delar. Som ett led i de
jordbrukspolitiska strävandena borde det mot bakgrund härav vara angeläget
att en del av nu tillgängliga resurser satsas på utveckling, förädling,
provning och rådgivning rörande växtslag av här nämnda typ.
Fortfarande bygger landets proteinförsörjning i stor utsträckning på
importerat protein. Forsknings- och försöksinsatser för att ytterligare stärka
odlingen av oljeväxter, ärter och bönor och även icke-traditionella proteinväxter
kan vara ett led för att minska livsmedelsöverskottet.
Den fältmässiga köksväxtodlingen och fruktodlingen har sin tyngdpunkt i
de södra delarna av landet. Konsumtionen av dessa produkter ökar.
Ökningen täcks dock inte upp av inhemskt framställda produkter utan dessa
är i huvudsak importerade. Huvuddelen av det svenska konsumtionsutrymmet
av frukt och grönsaker importeras. Ökad produktion och en ökad
konsumtion av produkter odlade under miljömässigt bättre kontrollerade
former borde vara en långsiktig målsättning. En inte obetydlig ökning av
odlingen borde kunna åstadkommas, varigenom man skulle komma att
ersätta arealer på vilka odlas produkter som i dag finns i överskott. Också
potatissektorn borde kunna stärkas genom att en ökad användning av
inhemsk råvara kom till användning i industriellt framställda potatisprodukter,
såväl för humankonsumtion som för industriellt ändamål.
En övergripande inventering av möjligheterna till en utökad användning
av jordbruksprodukter för konsumtion och som industriråvara borde genomföras.
Forskningsinsatser rörande råvaruproduktionen måste gå hand i hand
med en industriell utveckling för att ta hand om råvarorna. Detta är
förutsättningen för att långsiktigt åstadkomma konkurrenskraftiga alternativa
odlingsbetingelser. Forsknings- och försöksverksamhet i samverkan med
lantbruk och industri är en förutsättning för att en nysatsning skall lyckas.
Växtforskningen i Sydsverige har en stark ställning, där samhället, jordbruksnäringen
och industrin i samverkan har fört upp Sverige till en hög
internationell nivå. Med denna tyngd som lantbruket har i regionen vore det
olyckligt om också denna del av sydsvenskt näringsliv skulle försvagas genom
riktade insatser till andra delar av landet, detta särskilt i en tid då andra delar
av näringslivet i regionen ger vika.
Jag har i en annan motion yrkat på att avgifter på handelsgödsel förändras
till en clearingavgift inom jordbruksprisregleringen.
Om riksdagen, trots de starka motiv som föreligger för slopande av
nämnda avgift i nuvarande utformning, avslår min motion anser jag det
angeläget att betydande delar av de avgifter som inflyter på handelsgödsel
kommer till utnyttjande i jordbruk och trädgårdsnäring i landets södra
regioner med det långsiktiga målet - en rationell markanvändning i
miljövänlig odling.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag ovan anfört hemställs
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts dels beträffande fördelningen av medel
som inflyter genom handelsgödselavgiften, dels beträffande ökade
forskningsinsatser inom jordbruk och trädgårdsnäring.
Stockholm den 27 januari 1987
Stig Josefson (c)
Mot. 1986/87
Jo266
19
