Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Motion 1985/86:So441 Karin Israelsson m. fl. (c, s, m)
Motion till riksdagen
1985/86:So441
Karin Israelsson m. fl. (c, s, m)
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
Frågor om disciplinpåföljd m. m. för hälso- och sjukvårdspersonalen prövas
sedan den 1 juli 1980 av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), som
är en självständig från socialstyrelsen fristående myndighet.
Verksamheten regleras av bestämmelser i lagen (1980:11) om tillsyn över
hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. - den s. k. tillsynslagen (TL) - och
förordningen (1980:58) med instruktion för nämnden. HSAN har nu arbetat i
drygt fem år. Under nämndens arbete dyker inte sällan upp frågor som rör
framför allt nämndens kompetens och där föreskrifter i TL enligt vår mening
innebär onödiga och oönskade begränsningar. Vi anser därför att en översyn
av tillsynslagens bestämmelser är påkallad för att nu med fem års erfarenheter
av lagen klarare kunna lägga fast HSAN:s kompetens och verksamhetsområde.
Översynen bör också ha till syfte att så långt det är möjligt förenkla
handläggningsordningen av ärendena hos nämnden för att komma till rätta
med de avsevärda balanser som fortfarande finns hos nämnden. Den
genomsnittliga handläggningstiden ligger för närvarande på drygt ett år. En
översyn av tillsynslagen bör framför allt beröra följande frågor.
I 1 § TL anges på vilken personkrets lagen är tillämplig genom en
definition av begreppet hälso- och sjukvårdspersonal. Endast den som hör till
hälso- och sjukvårdspersonalen kan underkastas HSAN:s prövning. Av
förarbetena till lagen ges exempel på vilka personalgrupper som inte tillhör
hälso- och sjukvårdspersonalen. Här nämns t. ex. omsorgspersonalen,
förtroendeläkare hos försäkringskassa, personal vid rättsläkarestationerna
och rättskemiska laboratoriet. Frågan om att utvidga personalkretsen med
bl. a. några av den här nämnda grupperna har aktualiserats i olika sammanhang
under de senaste åren, bl. a. i riksdagen. Vid en översyn av TL bör
övervägas en utvidgning av den personal som står under HSAN:s prövning
med bl. a. ovan angivna personalgrupper.
I 12 § TL stadgas att den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och
som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som åligger honom i hans
yrkesprövning kan åläggas disciplinpåföljd. Som lagen kommit att tillämpas
har HSAN:s prövning begränsats till hälso- och sjukvårdspersonalens
handlande i direkt anslutning till vården av patienter. Detta har medfört att
t. ex. personalens befattning med avlidna patienter, bl. a. vid obduktion, inte
ansetts kunna prövas av HSAN. Inte heller har nämnden kunnat pröva
anmälningar som rör personalens bemötande av eller uppträdande mot
patientens anhöriga. Dessa avgränsningar uppfattas inte sällan som inkonsekventa.
Vi finner det motiverat att i TL klargörs att HSAN:s prövning
omfattar hälso- och sjukvårdspersonalens handlande under yrkesutövningen
utan några begränsningar till vården av den enskilde patienten.
Enligt 21 § TL fattas alla beslut som innebär avgöranden i sak av nämnden
i sin helhet. Ordföranden får med vissa undantag ensam besluta i ärenden
som inte innebär något slutligt avgörande i sak. Lagens bestämmelser ger
däremot inte något utrymme för delegation av beslutsfunktionerna till
tjänstemännen på HSAN:s kansli. Med hänsyn till de långa handläggningstiderna
hos nämnden är det angeläget att överväga en lagändring som öppnar
möjligheter till att delegera beslutanderätten i vissa mindre komplicerade
ärenden till en grupp av nämndens ledamöter eller ordföranden. När det
gäller beslut om avskrivning av ärenden på grund av inträdd preskription
eller återkallelse av anmälan eller beslut om avvisning av anmälan från någon
som uppenbarligen inte är behörig att göra anmälan bör beslutanderätten
fortsättningsvis kunna delegeras till tjänsteman hos nämnden.
Enligt 22 § TL gäller för den som handlägger ärenden hos HSAN
rättegångsbalkens bestämmelser om jäv mot domare. De föredragande
läkarna hos HSAN tjänstgör även i socialstyrelsen. De förordnas av vardera
myndigheten och skall således i sitt arbete hos HSAN vara helt obundna och
självständiga i förhållande till socialstyrelsen. Jävsbestämmelserna medför
dock att en föredragande läkare som tagit befattning med ett ärende hos
socialstyrelsen som ett led i styrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården inte
kan föredra samma ärende hos HSAN. Jävsbestämmelserna tillämpas vidare
så att en föredragande läkare inte kan medverka i ett ärende som rör personal
vid ett sjukhus där föredraganden är anställd. Med hänsyn till de negativa
konsekvenser av såväl praktisk som ekonomisk natur som nuvarande
ordning fått finner vi det befogat att vid en översyn på nytt överväga om det är
möjligt att utan nuvarande jävsbestämmelse uppnå nödvändiga garantier för
en objektiv handläggning av ansvarsärendena.
Enligt bestämmelserna i TL prövar HSAN frågor om disciplinansvar och
s. k. behörighetsärenden i vad avser hälso- och sjukvårdspersonalen. HSAN
kan inte ta upp ärenden på eget initiativ och är i princip bunden av
anmälarens yrkanden. Enligt förarbetena kan HSAN utvidga sin prövning
till vad som ”ligger inom ramen för anmälan”. Flertalet av ärendena anmäls
antingen av patient/hans nära anhöriga eller av socialstyrelsen. Nämndens
erfarenhet är att i ansvarsärenden anmälda av socialstyrelsen nämndens
utredning inte sällan visar att även annan personal än den som omfattas av
styrelsens anmälan borde ha blivit föremål för nämndens prövning. I de s. k.
behörighetsärendena är HSAN bunden inte bara av socialstyrelsens yrkande
utan även, när det gäller fråntagande av legitimation, av den grund för
deslegitimation som åberopas. Detta har fått till följd att HSAN vid några
tillfällen inte kunnat vidta någon åtgärd mot berörd person, då annan grund
för deslegitimation än den som åberopats visat sig vara tillämplig. I något fall,
då HSAN funnit att förutsättningarna för deslegitimation över huvud taget
inte förelegat, har HSAN inte haft möjlighet att tilldela vederbörande
disciplinpåföljd, då yrkande härom inte väckts, fastän utredningen visat att
sådan påföljd varit påkallad. I de fall patienten eller hans nära anhöriga gör
anmälan visar erfarenheten att det ofta är svårt - framför allt när det gäller
vård och behandling inom sluten vård - att inledningsvis rätt ange vilken
person som ansvarat för den kritiserade vården och behandlingen. Mot
Mot. 1985/86
So441
10
bakgrund av de redovisade erfarenheterna måste enligt vår mening övervägas
om HSAN i framtiden bör ges rätt att i vissa situationer i sin prövning gå
utöver anmälarens yrkanden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer vi
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna i
tillsynslagen (1980:11) i vad avser verksamheten vid hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd i enlighet med vad som i motionen anförts.
Stockholm den 24 januari 1986
Karin Israelsson (c)
Ing-Mari Hansson (s) Ann Cathrine Haglund (m)
Mot. 1985/86
So441
11
Övrigt om motionen
Intressenter
