Hållbart torvbruk

Motion 2008/09:N351 av Betty Malmberg (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om hållbart torvbruk.

Motivering

Sverige är ett av världens torvtätaste länder. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) bryter vi idag dock bara 2 % av all den areal som bedömts lämplig för torvutvinning. Torv är ett inhemskt långsamt förnybart bränsle vars utvinning bidrar positivt till samhällsekonomin, dels genom att det är en inhemsk energikälla, dels som näringsgren som skapar arbetstillfällen men också som metod att minska halten av växthusgaser i atmosfären.

I klimatsammanhang har det länge tvistats om hur torven ska klassas. Det vill säga huruvida torv är ett fossilt bränsle eller ett biobränsle. Men nu har FN:s klimatpanel, IPCC, slagit fast att torv ska ha en egen klass som benämns just torv, och som på utsläppsskalan placeras mittemellan fossila bränslen och biobränslen. Skälet till det är säkerligen att torvens klimatpåverkande effekter kan växla mellan olika länder och mellan olika torvtäkter.

Regeringen har gett Energimyndigheten (STEM) och Naturvårdsverket i uppdrag att analysera huruvida svenskt torvbruk kan anses klimatanpassat. Genom att se torvbruket ur ett livscykelperspektiv (LCA) menade regeringen att det finns skäl som talar för att det på vissa torvmarker kan bedrivas ett torvbruk som klimatmässigt skulle kunna ha bättre effekter än vad som till och med beaktas inom ramen för EU:s handelssystem för utsläppsrätter, där torv har en emissionsfaktor enbart baserat på utsläpp vid förbränning. Vid en LCA-analys framgår nämligen att utsläppet av fossilt koldioxid, som uppstår vid förbränning av torv, är lika stort som det utsläpp som skulle ske från den dikade torvmarken även om torven inte utvunnits. Skillnaden är att utsläppen tidigareläggs och att torvens energi nyttiggörs och tas tillvara.

Torvbranschen bedömer att det finns goda förutsättningar att klimatanpassa det svenska torvbruket, men menar att det kan behövas fördjupade studier och delvis ny teknik för att åstadkomma detta.

Torv är ett viktigt inhemskt biobränsle som kan medverka till att ställa om energisystemet. Efterfrågan på torv är stor och många industrier och värmeverk behöver och efterfrågar torv som bränsle. Om torven skördas och återproduceras på rätt sätt kan vi både skapa arbetstillfällen och energi samtidigt som vi minskar läckaget av växthusgaser till atmosfären. Därför är det viktigt att de styrmedel och regler som utformas gynnar ett hållbart torvbruk och torvnäringens långsiktiga överlevnad.

Stockholm den 3 oktober 2008

Betty Malmberg (m)