Haagkonventionen och överflyttningsärenden

Motion 2000/01:L445 av Matz Hammarström och Ewa Larsson (mp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att en utredning kan behöva tillsättas för att följa upp vad som
händer med de barn som överlämnas i enlighet med Haagkonventionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att barn bör kunna förordnas ett juridiskt ombud vid
överflyttningsärenden.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ökade möjligheter till ekonomiskt bistånd för ökade levnads-
omkostnader i samband med ärenden som rör Haagkonventionen.

Inledning

1989 anslöt sig Sverige till Haagkonventionen. Syftet med konventionen
är att genom ett internationellt samarbete skapa en möjlighet att vid ett
bortförande av barn återföra barnet till det land från vilket det har förts
bort. Den som olovligen för bort eller håller kvar barn strider mot den rätt
som vårdnadshavaren har att ta om barnet. Syftet är också att försöka
stoppa att barn plötsligt rycks upp ifrån sin invanda hemmiljö.
Konventionen innehåller också bestämmelser för att skydda barnets rätt
till umgänge med båda föräldrarna. Men ibland är det absolut nödvändigt
att ta barn från den ena föräldern på grund av olika sorters problem. Det
är dock viktigt att komma ihåg att Haagkonventionen inte reglerar vem
som ska ha vårdnaden om barnet. Likväl som för barn som olovligen förs
till Sverige ska barn som förs ut ur Sverige (förutsatt att landet ratificerat
Haagkonventionen) återföras till det land som det hade sin hemvist i före
bortförandet.

Vi ser en del brister i hanteringen. Främst är det en del frågor i anslutning
till problematiken om olovligt bortförande av barn som behöver åtgärdas.

Barn som skickas tillbaka

Det saknas idag underlag och uppföljningar om vad som händer med de
barn som skickas tillbaka, vad har de psykiska konsekvenserna blivit, hur
har kontakt kunnat upprätthållas med den andre föräldern etc. Sverige bör
också försäkra sig om att de utredningar som görs i samband med
vårdnadstvisten i ett annat land för ett barn med svensk anknytning blir
ordentligt gjord. Detta bör också Sverige följa upp som en del av
överlämnandet. Miljöpartiet anser att en utredning behöver tillsättas i
detta ärende. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Juridiskt ombud

Vi anser att det är lämpligt att barn förordnas ett juridiskt ombud vid
överflyttningsärenden. Uppgiften för detta ombud skulle vara att skydda
barnet mot kränkningar eller mot att bli skadat under rättsprocessen och
överflyttningen samt att föra barnets talan som oberoende part. Detta bör
ges regeringen tillkänna.

Ekonomiskt bistånd

För den förälder som letar efter sitt barn och måste resa till ett annat land,
invänta och närvara under en rättsprocess och kanske för en tid vistas i ett
annat land innebär det höjda levnadsomkostnader. Det är inte alltid detta
ryms i den enskildes ekonomi och därför behövs det någon form av
ekonomiskt bistånd. Advokatkostnader kan också bli mycket höga, i
synnerhet i andra länder där rättshjälpen är näst intill obefintlig.

Hur detta stöd ska utbetalas, vilka som har rätt att söka och vilka
omkostnader som man skulle kunna få hjälp med anser vi att regeringen ska
återkomma om. Idag finns det möjlighet att få ett visst ekonomiskt bistånd
från Utrikesdepartementet men det är inte tillräckligt. Det får inte vara så att
endast de som har det ekonomiskt välbeställt kan kämpa för sitt barn - det
måste ses som en rättighet för alla föräldrar. Detta bör ges regeringen
tillkänna.

1989 anslöt sig Sverige till Haagkonventionen. Syftet med konventionen är
att genom ett internationellt samarbete skapa en möjlighet att återföra barn
till
det land från vilket barnet har förts bort. Den som olovligen för bort eller
håller kvar barn strider mot den rätt som vårdnadshavaren har att ta om
barnet. Syftet är också att försöka stoppa att barn plötsligt rycks upp ifrån
sin
invanda hemmiljö. Konventionen innehåller också bestämmelser för att
skydda barnets rätt till umgänge med båda föräldrarna. Men ibland är det
absolut nödvändigt att ta barn från den ena föräldern på grund av olika sorters
problem. Det är dock viktigt att komma ihåg att Haagkonventionen inte
reglerar vem som ska ha vårdnaden om barnet. Likväl som för barn som
olovligen förs till Sverige ska barn som förs ut ur Sverige (förutsatt att
landet
ratificerat Haagkonventionen) återföras till det land som det hade sin hemvist
i innan bortförandet.

Det finns som vi ser en del brister i hanteringen. Främst handlar det om en
del frågor i anslutning till problematiken om olovligt bortförande av barn som
Miljöpartiet anser behöver åtgärdas.

Barn som skickas tillbaka

Det saknas idag underlag och uppföljningar om vad som händer med de
barn som skickas tillbaka, vad har de psykiska konsekvenserna blivit, hur
har kontakt kunnat upprätthållas med den andre föräldern etc. Sverige bör
också försäkra sig om att de utredningar som görs i samband med
vårdnadstvisten i ett annat land för ett barn med svensk anknytning blir
ordentligt gjord. I många länder ingår fysisk aga som en del av
barnuppfostran. Detta bör också Sverige följa upp som en del av över-
lämnandet. Miljöpartiet anser att en utredning angående detta snarast
måste sättas igång.

Juridiskt ombud

Barn bör förordas ett juridiskt ombud i alla överflyttningsärenden.
Uppgiften för detta biträde är att skydda barnet mot kränkningar eller att
bli skadat i rättsprocessen och överflyttningen samt att föra barnets talan
som oberoende part.

Stockholm den 5 oktober 2000

Matz Hammarström (mp)

Ewa Larsson (mp)