Gymnasieskolan

Motion 1984/85:2538 Per Unckel m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

10

Motion

1984/85:2538

Per Unckel m. fl.

Gymnasieskolan

I vår partimotion (motion 1984/85:2818) angående utbildningspolitiken
presenteras riktlinjerna för en ny utbildningspolitik. Förslagen inkluderar
också gymnasieskolan.

I partimotionen anges den önskvärda inriktningen av gymnasieskolan på
följande sätt:

Gymnasieskolan skall inte vara en förlängning av grundskolan, vilken med
nödvändighet måste ge en relativt allmän utbildning. Gymnasieskolans
uppgift är att förbereda eleverna för yrkesarbete, fortsatt yrkesutbildning
eller fortsatta studier. Dess möjligheter att fullgöra dessa uppgifter måste
förbättras. Gymnasieskolan skall ge eleverna en bättre yrkesutbildning som
kan ge dem ett fotfäste på arbetsmarknaden. Med ett nytt tillträdessystem till
högskolan stimuleras teoretiskt inriktade elever till en gymnasieutbildning
som ger nödvändiga kunskaper för universitets- eller högskolestudier. Den
nu pågående försöksverksamheten med en ny gymnasieskola bör förändras i
enlighet härmed.

Utöver de principiella förändringar som påyrkas i partimotionen vill vi
förorda vissa dimensioneringsförändringar och vissa timplane- och läroplansförändringar
i förhållande till budgetpropositionens förslag.

Gymnasieskolans dimensionering

Vi är beredda att tillstyrka regeringens förslag till totaldimensionering av
gymnasieskolan för budgetåren 1985/86, 1986/87 och 1987/88. Vi kan
emellertid inte acceptera fördelningen av intagningsplatserna på sektorer i
direktramarna.

Tabellen nedan redovisar antalet behöriga förstahandssökande och intagningsplatsernas
fördelning på sektorer i direktramen 1984/85.

Sektor	Behöriga förstahandssökande	Intagnings platser	Intagningsplatser i förhållande till sökande
HS	21 047	18 800	- 2 247
VSK	25 924	21 700	- 4 224
EM	28 282	25 900	- 2 382
TN	21 832	24 000	+ 2 168
TI	41 810	34 100	- 7 710
JST	5 120	2 550	- 2 570
Ospec.		320	+ 320
Summa	144 015	127 390	- 8 935

Källor: SÖ:s rapporter Gymnasieskolan hösten 1984 och Sökande till gymnasieskolan
1984/85 samt UbU:s betänkande 1983/84:19.

Mot. 1984/85:2538

11

Antalet 16-åringar minskade med 6,4% mellan 1983/84 och 1984/85
samtidigt som antalet behöriga förstahandssökande minskade med ca 4,3 %.

Sökandeintresset för tvååriga teoretiska linjer minskade med 10%, för
tvååriga yrkesinriktade linjer med drygt 4% och för tre- och fyraåriga
teoretiska linjer med 2%.

Av tabellen och SÖ:s rapporter i övrigt framgår att samtliga sektorer utom
TN-sektorn varit klart underdimensionerade. Man kan också utläsa att 16och
17-åringar, som enligt riksdagsbeslut skall prioriteras, främst söker till
HS-, EM- och TN-sektorerna. Procentandelen 16- och 17-åringar bland de
sökande ligger här betydligt över 90 %. Rapporterna visar också att dessa
utgör 97,2 % av de sökande på tre- och fyraåriga linjer och 90,7 % av de
sökande på tvååriga teoretiska linjer medan de endast utgör 80,3 % av de
sökande på yrkesinriktade linjer. Vidare kan utläsas att de tre- och fyraåriga
linjerna vid ett vikande sökandeunderlag bäst förmår hävda sin ställning.

Mot bakgrund av vad som ovan redovisats föreslår vi att direktramen får
följande inriktning för budgetåret 1985/86:

Sektor	Förslag tillintagningsplatser	Jämförelse med prop. 1983/84:116	Jämförelse med föredragandes förslag
HS	18 395	+	900	+ 535
VSK	19 665	+	245	- 735
EM	24 470	+	985	of
TN	22 695		of	of
TI	34 400		of	of
JST	2 875	+	200	+ 200
Ospec.	1 500		of	of
Summa	124 000	+ 2 330	of

De resurser som tillförs HS- och EM-sektorema skall till övervägande
delen läggas på de treåriga teoretiska linjerna.

Fördelningen på sektorsramar inom direktramen för budgetåren 1986/87
och 1987/88 föreslår vi få samma utseende som vårt förslag till intagningsplatser
för budgetåret 1985/86. Det innebär att ramens totalomslutning överensstämmer
med regeringens, men att fördelningen på sektorsramar avviker när
det gäller HS-, VSK- och EM-sektorerna.

Inför kommande dimensioneringsbeslut bör enligt vår mening den nu
använda sektorindelningen överges till förmån för en indelning byggd på
gymnasieskolans linjer och specialkurser. Möjligheterna bör vidgas för
länsskolnämnderna att inom vissa ramar omfördela platser mellan sektorer/
utbildningar.

Budgetpropositionens förslag, att regeringen liksom för tidigare budgetår
skall ges möjlighet att, i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar, besluta om
en utökning av totalramen, kan vi inte acceptera. Regeringen bör, om en
utökning av totalramen bedöms nödvändig, återkomma till riksdagen med
begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget.

Mot. 1984/85:2538

12

Läroplansfrågor

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att uppdelningen av B-språk i
allmän och särskild kurs på gymnasieskolans tvååriga linjer skall avskaffas
fr. o. m. läsåret 1985/86. De skäl som anförs för denna åtgärd finner vi inte
relevanta. Behovet av mera kvalificerade språkstudier är stort även på de
tvååriga linjerna, varför varje åtgärd som försämrar språkutbildningens
kvalitet måste avvisas.

Regeringen föreslår också bl. a. den förändringen av den treåriga ekonomiska
linjens normaltimplan, att stenografi som alternativämne till ekonomiskt
specialämne i stället skall ligga i val mot andra färdighetsämnen. Av
förslaget till reviderad timplan framgår att de ämnen man tänkt sig är ett
främmande språk eller matematik. Skälet till förändringen skulle vara att
stenografi som alternativämne till ekonomiskt specialämne har visat sig
mindre attraktivt. Påståendet är med förlov sagt dåligt underbyggt.

Innevarande läsår är första gången som stenografi och ekonomiskt
specialämne står som alternativa val mot varandra. Att med denna ”erfarenhet”
som bakgrund göra föreslagen förändring finner vi oriktigt. En
välutbildad ekonom behöver all den matematik- eller språkutbildning han
eller hon kan få. Dessutom innebär förslaget omflyttning av andra ämnens
timtal mellan årskurserna, som medför sämre samläsningsmöjligheter med
andra linjer och en utökning av totaltimtalet för åk 1, vilket bör medföra
ökade kostnader. Regeringens förslag bör därför avslås.

I vår motion 1983/84:1749 om läroplansfrågor i gymnasieskolan diskuterade
vi ett antal förändringsförslag i fråga om gymnasieskolans timplaner, som
regeringen aktualiserade i budgetpropositionen 1984. Riksdagen avslog dess
värre våra motionskrav. Reaktioner från skolorna ute i landet visar att våra
synpunkter och farhågor var berättigade. Vi återkommer därför nu med våra
tidigare förslag.

Regeringens förslag till timplaneändringar vid detta tillfälle angavs
innebära att

o elever i årskurs 2 på T-linjen inte skulle tvingas välja mellan biologi och
samhällskunskap utan få båda ämnena som obligatoriska,
o utrymme bereddes för datalära i ämnet samhällskunskap i årskurs 1 av Noch
T-linjerna,

o koncentrationen av ämnet historia till årskurs 3 av N-linjen minskades,
o kemiämnets ställning på N-linjen stärktes,

o val av alternativämnen på N-linjen även på mindre orter med alternativa
eller samordnade timplaner möjliggjordes, samt att
o timplanen i religionskunskap återställdes till vad som tidigare gällde för
olika linjer.

Den genomgående motiveringen till timplaneändringen var att stärka
N-linjens ställning.

Mot. 1984/85:2538

13

En förbättrad rekrytering till N-linjen åstadkommer man knappast med de
ändringar i timplanen som nu genomförts. N-linjens sjunkande attraktivitet
är främst att söka i gällande antagningssystem till högre utbildning, som
gynnar taktikval i gymnasieskolan. Eleverna väljer helt enkelt en mindre
krävande studieväg. Vi har i flera sammanhang framfört förslag till ett nytt
antagningssystem till högre utbildning, som åter kommer att göra N-linjen till
ett attraktivt studieval.

De genomförda förändringarna i timplanerna innehåller ingenting som
förbättrar språkprogrammet eller minskar ämnessplittringen. Omflyttningen
av timmar mellan de olika årskurserna skapar i stället problem för ämnet
historia, som nu på N-, NT- och T-linjerna läses med två veckotimmar i
årskurs 1 och med fyra, två resp. två veckotimmar i årskurs 3 i stället för som
tidigare med sex, fyra, resp. fyra veckotimmar i årskurs 3. Detta medför ett
för ämnet från pedagogiska utgångspunkter besvärligt uppehåll i ämneskursen
under årskurs 2. Med omflyttningen försvinner också samläsningsmöjligheterna
i ämnet mellan linjerna E, NT och T i årskurs 3.

Timplaneändringen innebär även att på N-, NT- och T-linjerna ämnet
matematik minskar med 0,5 veckotimmar, att samhällskunskapen minskar
med en veckotimme, att religionskunskapen ökar med 0,5 veckotimmar på
H- och S-linjerna, men minskar med 0,5 på N-linjen, att ämnet historia
minskar med 0,5 veckotimmar på H- och S-linjerna, att kemiämnet ökar med

1.5 veckotimmar på N- och NT-linjerna och slutligen att idrotten får
ytterligare 0,5 veckotimmar på N- och NT-linjerna.

Att minska matematikämnet på N- och T-linjerna syns inte särskilt
välbetänkt, i all synnerhet som matematiken är det viktigaste basämnet för
datalära. Vi frågar oss om det är rimligt att under dessa omständigheter
minska matematiken med 0,5 veckotimmar och öka idrotten med lika
mycket?

Beträffande samhällskunskapsämnet anförde utbildningsutskottet i sitt
betänkande UbU 1981/82:5, då ämnet infördes i årskurs 2 på T-linjen med

2.5 veckotimmar som alternativämne, att inte så få elever från teknisk linje
senare väljer utbildningar inom högskolan som kräver särskild behörighet i
ämnet samhällskunskap, dvs. en kurs om minst fem veckotimmar. Att mot
denna bakgrund reducera veckotimantalet till 4,5 veckotimmar för både Noch
T-linjen och därmed utestänga dessa elever från särskild behörighet i
ämnet finner vi högst märkligt.

Utökningen av veckotimantalet i kemi på N-linjen kan synas vällovlig,
men linjens tillgängliga totaltimtal räcker enligt vår uppfattning inte till för
att inom normaltimplanens ram lösa denna fråga. Vi anvisar på annan plats i
denna motion förslag till hur problemet för de elever på N-linjen, som kan ha
ett behov av fördjupade kunskaper i kemi, kan lösas.

Timplaneförändringarna innebär vidare genom omflyttningar av timmar
mellan årskurserna, att de tidigare lika totaltimtalen för linjerna i var och en
av de tre årskurserna rubbas, vilket måste medföra kostnadsökningar, som

Mot. 1984/85:2538

14

inte redovisades i propositionen. Samtidigt ökar på ett otillfredsställande sätt
studiebördan för eleverna i åk 1 på T-linjen, med kraftigt ökad risk för
oönskade avhopp.

Riksdagen fattade i december 1981 (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5,
rskr 1981/82:112) beslut om betydande förändringar i gymnasieskolans
timplaner. Dessa förändringar hade då riksdagen förelädes det nu diskuterade
regeringsförslaget, gällt under bara ett och ett halvt läsår och alltså ännu
inte tillämpats genom hela den treåriga utbildningsgången. Enligt vår mening
borde det ha varit rimligt att dessa timplaner getts möjlighet att verka genom
hela den treåriga studiegången och att en utvärdering därav gjorts, innan
man vidtog nya förändringar.

Riksdagen bör med anledning av här anförda synpunkter upphäva sitt
tidigare beslut om förändringar av timplanerna för de teoretiska linjerna.
Det bör ske på ett sätt som inte försätter de elever som studerar enligt den nya
ordningen i svårigheter.

Försöksverksamhet har sedan läsåret 1979/80 bedrivits med ramtimplaner
med obligatoriska och valbara timtal. Sista intagningen äger rum läsåret
1988/89. Försöken innebär, att försöksskolorna får anordna undervisning av
delvis annan karaktär än den som eljest erbjuds gymnasieskolans elever.
Lokala intressen, liksom aktuella behov av mer allmän art, kan därvid
tillgodoses. Enligt lokala beslut inom ramen för SÖ:s föreskrifter har vissa
ämnen i normaltimplanerna under upp till fem veckotimmar per årskurs bytts
mot de ämnen som ingått i försöksverksamheten. Genomgående har goda
erfarenheter av försöksverksamheten redovisats.

Enligt vår mening bör försöksverksamheten utökas till att omfatta
möjligheter till ytterligare fördjupning i ämnen som redan tidigare finns på
timplanen för ifrågavarande linje. Sådana ämnen kan förslagsvis vara
moderna språk på H-linjen, historia och samhällskunskap på H- och
S-linjerna, matematik, fysik, kemi och biologi på N- och T-linjerna.

Det som här anförts om en utvidgning av försöksverksamheten med
ramtimplaner med obligatoriska och valbara timtal bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs

1. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1985/86 vad avser fördelningen på sektorer i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1986/87 vad avser fördelningen på sektorer i enlighet
med vad som anförts i motionen,

Mot. 1984/85:2538

15

3. att riksdagen beslutar om en dimensionering av gymnasieskolans
direktram 1987/88 vad avser fördelningen på sektorer i enlighet
med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående intagningsplatsernas fördelning
på tvååriga resp. treåriga linjer,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående sektorindelningen i framtiden,

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående vidgade möjligheter för länsskolnämnderna
att omfördela platser mellan sektorer/utbildningar,

7. att riksdagen beslutar avslå regeringens begäran om rätt att öka
totalramen för gymnasieskolan i den mån arbetsmarknadsskäl så
påkallar,

8. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag angående uppdelningen
av B-språk i allmän och särskild kurs,

9. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag angående stenografi
som alternativämne,

10. att riksdagen beslutar om timplaneförändringar i enlighet med vad
som anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående försöksverksamheten med
ramtimplaner med obligatoriska och valbara timtal.

ANN-CATHRINE HAGLUND (m) LARS AHLMARK (m)
ELISABETH FLEETWOOD (m) HANS NYHAGE (m)
RUNE RYDÉN (m)

Stockholm den 25 januari 1985

PER UNCKEL (m)
BIRGITTA RYDLE (m)
BIRGER HAGÅRD (m)
INGER KOCH (m)

GÖRAN ALLMÉR (m)
GUNNAR HÖKMARK (m)
OLLE AULIN (m)

minab/gotab Stockholm 1985 79887