Gruvavfallsupplag

Motion 1994/95:N255 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v)

I Västerbottens län har gruvbrytning pågått sedan 1920-
talet. Det innebär också att stora mängder avfall har
producerats. Ofta blir mer än 90 %
av det brutna berget avfall. Detta gruvavfall utgör i dag
ett stort miljöproblem. Gruvavfallet i Västerbotten innehåller
bland annat koppar, zink, aluminium, bly, kadmium och
arsenik.

När gruvavfallet deponeras öppet är risken för
metallutlakning och försurning ett stort miljöproblem som
kan förorsaka allvarliga konsekvenser för djur- och växtliv.
Vid starkt sura och metallhaltiga lakvatten kan akut toxiska
effekter uppstå.

Under perioden 1940--1977 pågick malmbrytning i
Adakfältet och under tiden bröts 63 miljoner ton malm.
Malmen anrikades i anrikningsverket under perioden 1945--
1977. Avfallet, dvs. anrikningssanden, deponerades i ett
sandmagasin som innehåller 5,9 miljoner ton sand.

Hela området i Adak behöver efterbehandlas för att
förhindra oacceptabel metallutlakning. Framför allt är det
risken för utlakning av arsenik som gör att det i dag inte finns
någon efterbehandlingsmetod som skulle kunna tillämpas i
Adak. Forskning pågår inom gruvforskningsområdet, men
den bedöms inte kunna leda till kunskap som kan lösa
problemen i Adak.

Adak utgör ett exempel på den miljöskuld som vi byggt
upp under decennier. Utan en tanke på att vi måste bruka
naturens resurser på ett långsiktigt uthålligt sätt har vi skapat
problem som vi kanske inte kan bemästra. Den nationella
miljöskulden beräknas till minst 300 miljarder kronor.

Det är av yttersta vikt att satsa nödvändiga resurser på att
hitta metoder att hantera gruvavfallet innan en miljökatastrof
av oanade dimensioner uppstår. En utgångspunkt skulle vara
att söka metoder att utvinna de metaller som finns kvar.
Oavsett den strikt ekonomiska lönsamheten i ett sådant
projekt är det på sikt meningsfullt ur ett samhällsekonomiskt
och ekologiskt perspektiv.

Staten ägde och disponerade fyndigheten i Adak, gruvan
drevs genom ett legodriftsavtal och senare entreprenadavtal
av Boliden AB. Sedan Nämnden för statens gruvegendom
lades ner är ansvaret för avfallet vid Adakgruvan överflyttat
till NUTEK. Det är vår uppfattning att alla nödvändiga
resurser måste satsas på att finna metoder att hantera avfallet
i Adak. NUTEK måste omedelbart få ett särskilt anslag för
detta.

Sanera gruvavfallet i Garpenberg

Samma problem som finns i Adak finns också i
Garpenberg, Dalarna. Gruvavfallet i Garpenberg har i
internationella bedömningar klassats bland de allvarligaste
källorna till miljöskadliga utsläpp till Östersjön. Gruvans
verksamhet har utvidgats och uppvisar nu god lönsamhet.
Avfallsmängderna ökar. Mot den bakgrunden är det desto
märkligare att saneringen ännu inte påbörjats i större skala.

Vänsterpartiet har tidigare tagit upp problemen i
Garpenberg i riksdagsmotioner -- senast i motion
1992/93:N277. Fortfarande har dock inget nämnvärt positivt
hänt. Inte minst ur sysselsättningssynpunkt är det angeläget
att arbetet med sanering kommer i gång. Riksdagen bör
uttala att det är angeläget att saneringsarbetet av gruvavfall
i Garpenberg snarast påbörjas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att anslå särskilda medel till
NUTEK för att hitta metoder att sanera gruvavfallet i Adak,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det är angeläget att
saneringsarbetet med gruvavfall i Garpenberg snarast
påbörjas.

Stockholm den 23 januari 1995

Maggi Mikaelsson (v)

Hans Andersson (v)

Lennart Beijer (v)