Grundämnet selen inom terapin

Motion 1981/82:871 Anders Gernandt

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

13

Motion

1981/82:871

Anders Gernandt
Grundämnet selen inom terapin

Grundämnet selen upptäcktes år 1817 i Sverige av Jöns Jakob Berzelius.
Ändå är forskning och tillgänglighet beträffande selen mycket eftersatta i
vårt land. Selenets påvisade terapeutiska effekter är mycket litet beaktade
och våra livsmedel är förhållandevis selenfattiga. Denna motion vill fästa
uppmärksamheten på selenets betydelse inom terapi och i normalkosten
samt som ett värdefullt kosttillskott, speciellt i naturlig samverkan med
vitamin E.

Små - men viktiga - mängder

En ökad medvetenhet - inte minst hos allmänheten - om betydelsen av
dietens roll för en god hälsa har fokuserat intresset på betydelsen av brist på
ett eller flera spårämnen i dieten för uppkomst av ohälsa.

Spårämnen är grundämnen som förekommer i låga halter i vävnader hos
växter, djur och människor. Halterna kan variera från hundratals mikrogram/gram
till pikogram/gram. Den senare halten är så låg att grundämnet i
fråga är svårt att mäta. Ett annat mått på den låga halten är att ämnet i fråga
förekommer inom organismen i lägre halter än 0,01 %.

Betydelsen av spårämnden i djurfoder har länge varit känd inom
husdjursuppfödningen och veterinärmedicinen. En brist på ett eller flera
ämnen har stor betydelse för husdjurens välbefinnande och tillväxt. Från
kvantitativ synpunkt är reproduktionen och tillväxten en betydelsefull
ekonomisk faktor, varför husdjurens spårämnesbehov och sjukdomar är väl
utredda. Den kvalitativa aspekten av ”de mänskliga” livsmedlens spårämnesinnehåll
har emellertid under senare år fått ett ökat intresse beroende på
bl. a. att veterinärmedicinens beskrivning av bristsymtom hos husdjur i vissa
fall företer likheter med människans.

Nya forskningsrön visar att människan kan drabbas av sjukdomar t.
o. m. med dödlig utgång - brist på ett eller flera spårämnen varit den
troliga orsaken.

Selenbrist och selenterapi

Sverige är f. n. ett avsevärt selenfattigt land. Det är därför som det finns
stor anledning att beakta de verkningar som selenbrist resp. tillförsel av selen
kan ha på olika sjukdomstillstånd. Botande av bristsjukdomar genom

Mot. 1981/82:871

14

tillförsel av det saknade mineral-eller spårämnet måste väl anses vara en
primär och naturlig terapimetod.

I Kina beskrevs hösten 1979 i vetenskapliga tidskrifter att ett stort antal
barn och kvinnor dog av kardiomyopati (keshan disease). Orsaken var med
all sannolikhet brist på spårämnet selen. Jord och livsmedel är i vissa
områden även i Kina mycket selenfattiga, vilket avspeglas bl. a. av typiska
selenbristsjukdomar hos husdjur. Selenhalten i blod och hår hos de drabbade
var mycket lågt. Genom tillförsel av selentabletter kunde sjukdomen botas.
Värdefulla erfarenheter har härvid vunnits då man har behandlat en stor
befolkningsgrupp, över 500 000 har behandlats utan biverkningar.

Utländska forskare har påvisat statistiska samband mellan hjärtsjukdomar
och selenbrist. Finska forskare (bl. a. Jaakkola) har med selenterapi för
hjärtsjuka uppnått goda resultat. Resultaten bör kunna vara till hjälp för
svenskt vidkommande i kost och terapi, då förhållandena i vissa fall är
likartade.

Utländska forskare har också visat på statistiska samband mellan olika
cancerformer och selenbrist. Man har bl. a. pekat på samband mellan
överdödlighet i vissa cancersjukdomar och selenbristområden inom ett antal
länder. Inom selenterapi av cancer har bl. a. Tallberg i Finland uppnått goda
resultat. USA synes vara ledande på området att utveckla och utnyttja selen i
förebyggande resp. terapeutiskt syfte. Även i vårt land har ett mindre antal
forskare och läkare börjat studera selenets verkningar på människan dock
hittills med otillräckliga resurser.

Djurförsök har visat att små mängder selen motverkar och i vissa fall
hindrar uppkomst av cancer på försöksdjur. Det uppges att selen t. o. m.
utplånar den cancerframkallande effekten av flera kemikalier. Man har
experimentellt visat att selen har förmågan att avgifta vissa ämnen i stället för
att - som vissa andra terapeutiskt verkande medel - omvandla dem till en för
cellerna mindre farlig form. Det är därför av vikt att kartlägga olika
riskgrupper samt att starta grundläggande forskning avseende selenets - och
andra spårelements - roll inom kost och terapi.

Är mineral- och spårämnenas verkan tillräckligt beaktad?

Många forskningsrön visar att även andra sjukdomar kan vara knutna till
obalans i spårämnen. Här kan exempelvis nämnas att reumatoid arthrit och
MS uppges förete ett förändrat spårämnesmönster i förhållande till en
normalgrupp. En grundläggande kartläggning av friska och vissa sjukdomsgruppers
spårämnesstatus skulle vara av värde för den preventiva och
kurativa vården. Samverkan mellan olika ämnesföreträdare skulle här ge
ökad styrka och underlätta förståelsen av flera komplexa sjukdomssamband.

Mot. 1981/82:871

15

Mot bakgrund av selenbristen i vårt land kan det vara lämpligt att starta
med ett närmare studium av selenet. Det är nu över 150 år sedan Berzelius
upptäckte det. Vi borde kanske veta betydligt mer om selen än vad vi gör i
våra dagar.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs*

att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att främja
studier och praktisk användning av spårämnen - främst selen inom
terapin.

Stockholm den 22 januari 1982
ANDERS GERNANDT (c)

*Se även motion 1981/82:872.