Göteborgsoperan

Motion 2005/06:Kr404 av Claes-Göran Brandin m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Göteborgsoperan.

Motivering

Ett rikt kulturliv stärker Västra Götalands identitet och utveckling. En rik kultur är en förutsättning för att samhällslivet ska blomstra och möjligheterna öka för den enskilda invånaren att trivas med tillvaron. Göteborgsoperan har därför en viktig roll i Västra Götalandsregionens kulturliv. Uppdraget från huvudägaren Västra Götalandsregionen är att ge alla invånare i regionen tillgång till opera, dans och musikal. För att locka en bred publik presenteras en bred repertoar. Ca 200 föreställningar per år presenteras, och beläggningen är ständigt över 80 %.

Den 1 juli 2002 fick Göteborgsoperan ett helhetsansvar för musikteaterverksamheten i Västra Götalandsregionen. Detta innebar att Länsteatern i Skaraborg upphörde och gick samman med Göteborgsoperan. Det övergripande målet med verksamheten är att främja, stärka och utveckla den regionala musikteaterverksamheten och samtidigt bibehålla den lokala förankringen som byggts upp av Länsteatern. Fler föreställningar ska kunna erbjudas på fler orter till nytta och glädje för en större publik.

En målsättning för Göteborgsoperan är att bli ett av de intressantaste operahusen i Europa där hög konstnärlig och teknisk kvalitet råder över en bred repertoar. I målsättningen ligger också en ambition att verkligen nå ut till alla, inte bara geografiskt utan också verksamhetsmässigt.

I år inleds den elfte säsongen sedan starten 1994, och Göteborgsoperan har etablerat sig i branschen och hos publiken. Åtskilliga konstnärliga framgångar tillsammans med en påfallande genrebredd har säkrat utbyggnaden av en stor publikbas. Studier som gjorts vid Göteborgs universitet visar att över 30 % av den vuxna befolkningen i Göteborg med omnejd återkommande gör minst ett besök på Göteborgsoperan per år.

Göteborgsoperan har alltid arbetat målmedvetet för att nå en publik utanför Göteborg. Det görs dels genom att underlätta för avlägset boende att komma till Göteborg, dels genom turnéer, konserter och andra presentationer för att intressera en ny publik för Göteborgsoperans föreställningar.

Under de år som Göteborgsoperan verkat har den byggt upp en bred publikbas i hela Västsverige och fått gott renommé inom branschen. Publiktillströmningen och antalet föreställningar gör att Göteborgsoperan i dag mycket väl kan jämföras med Kungliga Operan i Stockholm. Jämförelser med Kungliga Operan i Stockholm och operan i Helsingfors visar dock att Göteborgsoperan har alltför begränsade resurser. De offentliga bidragen och de konstnärliga och tekniska resurserna är utifrån ett verksamhets- och publikperspektiv betydligt mindre än de andra musikteatrarnas.

Rapporten Från Sevilla till Duvemåla belyste musikteatrarnas situation och framtida problem och möjligheter. Musikteatrarnas framgångar och möjligheter konstaterades, men också behovet av offentligt ekonomiskt stöd. Särskilt Göteborgsoperan är i behov av utökat statligt bidrag.

Redan från starten har bristande finansiering av driften varit ett stort problem. Göteborgsoperan bedriver i dag en verksamhet som bedöms ligga i nivå med den som förväntas av staten som bidragsgivare och Västra Götalandsregionen som ägare. För att långsiktigt kunna behålla verksamhetsnivån återstår dock att lösa resterande del av underfinansieringen. Ökningen av de statliga ekonomiska stöden har inte varit tillräcklig för att skapa en stabil situation. Det är för Göteborgsoperans framtid mycket otillfredsställande att inte ha en ekonomi som är i långsiktig balans. Det omöjliggör rationell planering och effektiv användning av befintliga resurser.

Stockholm den 29 september 2005
Claes-Göran Brandin (s)
Christina Nenes (s)	Pär Axel Sahlberg (s)
Urban Ahlin (s)	Mona Berglund Nilsson (s)
Berndt Ekholm (s)