God man

Motion 2001/02:L241 av Anna Åkerhielm och Cristina Husmark Pehrsson (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en översyn av föräldrabalken.

Motivering

I Sverige är alla vuxna människor myndiga och har rätt att bestämma över sitt liv. Ingen är längre omyndigförklarad på grund av sina funktionsnedsättningar. Samhället har enbart rätt till tvångsåtgärder mot medborgare som dömts för brott eller döms till tvångsomhändertagande. Samhällets insatser enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade är frivilliga och måste ansökas om av den enskilde. Att den enskilde har rätt till valfrihet, självbestämmande och personlig integritet är nyckelbegrepp och är exempel på en modern lagstiftning.

Intellektuellt funktionshindrade har svårt att tänka abstrakt och kan ofta inte förutse konsekvenser av beslut och handling. Då kan man inte heller själv bevaka sina rättigheter som samhällsmedborgare. Många har därför legal företrädare i form av god man. Ofta är det en närstående person som känner personen väl och kan tolka och förstå personens behov och vilja. Men i värsta fall kan det vara en person som varken känner eller har någon kontakt med huvudmannen.

I rollen att vara legal företrädare, god man, ingår inte bara ekonomi utan t.ex. också att begära vilka stödinsatser som skall ges av samhället när det gäller bostaden och den totala privata livssituationen. Det är därför viktigt att huvudmannen, på sitt sätt, så långt det är möjligt kan kommunicera sin vilja.

I varje kommun finns en överförmyndarnämnd bestående av kommun-politiker. Nämnden är politiskt tillsatt. God man utses av tingsrätten på förslag av överförmyndarnämnden. De kan när som helst entlediga en god man och föreslå en ny. Huvudmannen har själv ingen talan. Intresse- och lojalitetskonflikter kan uppstå och utrymme finns för godtycklig handläggning av ärendet.

I sin tillämpning har lagstiftningen om god man fått ett inslag av tvång och godtycke utan att vederbörlig hänsyn tagits till den enskildes önskemål. I vissa delar av landet har problemen kringgåtts genom fullmaktsförfarande. Dessutom är det uppenbarligen så att överförmyndarnämnden har egna interna direktiv/tips om etiska regler och vad som skall iakttas i arbetet. Dessa direktiv kan ändras när man byter chef för överförmyndarnämnden. Detta visar på behovet av en översyn av lagstiftningen.

Den nya föräldrabalken som trädde i kraft 1 januari 1996 har nu gällt i fem år. Mot bakgrund av det anförda föreslår vi en utvärdering av hur lagstiftningen tillämpats och hur individens rätt på bästa sätt kan stärkas.

Stockholm den 1 oktober 2001
Anna Åkerhielm (m)	Cristina Husmark Pehrsson (m)