God man

Motion 2001/02:L234 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stärka den enskilde funktionshindrades inflytande över vem som utses till god man.

Motivet till mitt förslag

Många funktionshindrade väljer helt frivilligt att ha en god man för att kunna bevaka sina rättigheter som samhällsmedborgare samt sköta praktiska frågor, till exempel ekonomi. I många fall är det en närstående som känner den funktionshindrade och kan tolka och förstå hans eller hennes behov och vilja.

På olika håll i Sverige görs försök från överförmyndaren/överförmyndar-nämnden att entlediga de gode män som enskilda funktionshindrade själva valt. Dessa skall sedan ersättas med av överförmyndaren utvalda och av tingsrätten förordnade gode män. Den enskilde som behöver god man har själv ingen talan.

Naturligtvis uppstår det problem när vilt främmande människor skall bistå funktionshindrade med saker av väldigt privat natur, till exempel begära stödinsatser, diskutera var man ska bo och i övrigt sådant som gäller den privata livssituationen och ekonomin. Många funktionshindrade har dessutom kommunikationssvårigheter som ibland kan innebära att det tar mycket lång tid att lära sig att kommunicera med den funktionshindrade. Ibland har misstanke uppstått om att god man förordnats för att göra situationen mera lätthanterlig för berörd kommun.

Gode män behövs självfallet, men den enskilde måste ges ett avgörande inflytande över vem det är som utses. Det handlar trots allt om myndiga personer som frivilligt vill ha en god man. Lagstiftningen behöver skärpas så att denna rätt för den enskilde slås fast.

Stockholm den 1 oktober 2001

Marietta de Pourbaix-Lundin (m)