Gifterna i jordbruket
Motion 1986/87:Jo231 Birgitta Hambraeus (c)
Motion till riksdagen
1986/87:Jo231
Birgitta Hambraeus (c)
Gifterna i jordbruket
En majoritet av jordbrukarna skulle vilja slippa gifter om de hade möjlighet.
Jordbrukspolitiken och rådgivningen pressar bönderna att öka skördarna.
Kravet på ökad produktivitet driver fram allt större kemikalieanvändning,
samtidigt som samhället bekymrar sig för överskottsproduktionen.
De kemiska bekämpningsmedlen kontrolleras av samhället. Vissa gifter
används emellertid utan att vara klassade som bekämpningsmedel och
kommer därmed inte in under kontrollen.
Enligt uppgift kommer svavelsyra alltmer till användning som potatisblastdödningsmedel.
Svavelsyran angriper luftvägarna. Svavelsyredimma kan lätt
nå ut till och skada luftrörens finaste förgreningar, lungblåsorna. Den utgör
alltså ett allvarligt arbetsskyddsproblem. Bönder är också dubbelt så sjuka i
andningsorganen. Om svavelsyra sprutas över en åker kan betande kor på
intilliggande fält ta skada.
Kemiska potatisblastdödningsmedel används i hela landet. Det vanligaste
preparatet heter Region och är klassat som bekämpningsmedel. Forskning
vid arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning i Umeå har visat att detta
medel kan ge njurskador. Forskningsresultaten är preliminära, och det är
självfallet viktigt att de får fortsätta. Medel till detta saknas. De institutioner
vid lantbruksuniversitetet som sysslar med uppdragsforskning får betydande
intäkter från bl. a. bekämpningsmedelsindustrin.
En av lantbruksuniversitetets institutioner i Umeå ansökte 1985 om 11
milj. kr. för forskning om alternativa brukningsformer. Riksdagen hade
beslutat att anslå de drygt 100 miljonerna som avgifterna från kemiska
bekämpningsmedel och handelsgödsel beräknades inbringa, till forskning
och rådgivning för alternativt jordbruk.
Institutionen i Umeå fick 1,5 milj. kr. av de 11 miljoner man sökte.
Kompetensen för denna typ av forskning riskerar att försvinna om inte medel
anslås.
Det har också visat sig svårt att få medel till forskningsprojekt av mer
tillämpad karaktär som syftar till att ta fram underlag för att ge konkreta råd
och anvisningar för jordbrukare, precis det ändamål som riksdagen ville
stödja.
Det finns ett starkt stöd för jordbruk som inte behöver lita till kemikalier,
hos allmänheten och hos utövande jordbrukare. Samtidigt finns det starka
intressen både hos forskare och kemisk industri att beroendet skall upprätthållas.
Samhället har alltså ett ansvar för att stödet till forskningen och rådgiv- Mot. 1986/87
ningen för det alternativa jordbruket ökas väsentligt. Jo231
Riksdagen kommer senare i vår att föreläggas en proposition om
forskningspolitiken.
Delar av miljöavgifterna på kemikalier till jordbruket, som riksdagen
beslutat skall gå till alternativforskning och rådgivning, tas i anspråk i
budgetpropositionen. En samlad redovisning av hur mycket som beräknas
komma in och vad det planeras användas till bör föreläggas riksdagen
snarast.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en redovisning för miljöavgifterna
på bekämpningsmedel och handelsgödsel i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Stockholm den 27 januari 1987
Birgitta Hambraeus (c)
11
