Genom partimotion har moderata samlingspartiet yrkat avslag på propositionen som sådan.

Motion 1983/84:2573 Allan Ekström

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

7

Motion

1983/84:2573

Allan Ekström

1985 års folk- och bostadsräkning, m. m. (prop. 1983/84:85)

Genom partimotion har moderata samlingspartiet yrkat avslag på propositionen
som sådan.

För den händelse detta yrkande icke skulle vinna riksdagens bifall, blir
innehållet i de enskilda stadgandena relevant. I detta hänseende finns
anledning att — i andra hand — rikta följande invändningar mot propositionen.

I. Som framhålls i partimotionen finns det en alltmer utpräglad oro
bland allmänheten för dataregister av olika slag. Denna oro är fullt förklarlig
med hänsyn till arten och mängden av de uppgifter om oss som
finns lagrade i ett otal register. Det lär sålunda finnas mer än 50 000
personregister i vårt land. Än mera oroande framstår dock möjligheten att
genom samköming skapa nya register, där en uppgift — hur harmlös den
än må vara i sig — i det nya sammanhanget kan få en helt annan innebörd
och betydelse än den hade från början. Det lär t. ex. finnas 16 olika
inkomstbegrepp. Genom samköming kan den enskilde således oförskyllt
få skenet emot sig, med påföljd att han kan försättas i en situation med
omkastad bevisbörda.

Av hänsyn till den enskildes integritet bör det därför oavvisligen vara
riksdagen förbehållet såväl att ange de ändamål för vilka det föreslagna
folk- och bostadsräkningsregistret skall inrättas som att uttömmande bestämma
vilka uppgifter som skall ingå i personregistret i fråga.

Denna ståndpunkt ligger också — tillfredsställande nog — till grund för
bestämmelserna om person- och bostadsuppgifterna (5 och 7 §§). I detta
avseende anges otvetydigt vilka uppgifter som får inhämtas direkt från den
enskilde. Som datainspektionen (s. 137 ff) påpekat upprätthålls däremot
inte riksdagens supremati beträffande de uppgifter som av statistiska centralbyrån
(SCB) får insamlas från andra dataregister genom samköming,
alltså utan den enskildes medverkan. Dessa s. k. registeruppgifter uppräknas
i 21 § men som departementschefen uttrycker det är dessa uppgifter
endast ”uttömmande så långt nu kan bedömas”. Och i 22 § tilläggs SCB
rätt att — låt vara efter beslut av regeringen — utvidga insamlandet av
registeruppgifter genom samköming utöver uppräkningen i 21 §.

Av konstitutionella skäl bör därför 21 och 22 §§ ges en sådan avfattning
att lagen entydigt utsäger vilka datauppgifter som får tillföras det föreslagna
personregistret.

II. Jämlikt 18 § föreslås länsstyrelse få befogenhet att förelägga den

Mot. 1983/84:2573

8

person vite som tredskas med sin uppgiftsskyldighet. Utdömande av vitet
anförtros enligt 19 § åt länsrätten.

Frågan om allmän domstol bör berövas rätten att handlägga mål om
utdömande av vitén är av mycket stor principiell betydelse från rättssäkerhetssynpunkt.
Enligt gällande ordning ankommer det som regel på den
myndighet som förelagt vitet att i förekommande fall hos åklagaren begära
att denne hänskjuter frågan om utdömande av vitet till allmän domstol. I
denna rättegång — som handläggs jämlikt 18 § lagen om införande av nya
rättegångsbalken enligt samma förfarande som gäller för bötesmål — har
tingsrätten befogenhet att pröva föreläggandets laglighet och att jämka
beloppets storlek, om det förelagda beloppet bedöms oskäligt högt.

Hela förfarandet rörande vitesinstitutet är f. n. föremål för översyn
(SOU 1982:21 och lagrådsremiss av den 20 oktober 1983). Det vore så
mycket mera olyckligt att här föregripa utgången av denna prövning som
de flesta tillfrågade instanser motsätter sig att prövningen överlämnas till
förvaltningsdomstol. Bland instanserna må nämnas Göta hovrätt, domstolsverket,
JO och Sveriges advokatsamfund.

Av rättssäkerhetsskäl bör det därför icke nu överlämnas till länsrätt att
pröva frågan om utdömande av vite. Det bör i stället ankomma på allmän
domstol. Det får tillkomma utskottet att utarbeta erforderlig lagtext.

III. Av hänsyn till den enskildes integritet bör det inrättade personregistret
omfattas av fullständigt sekretesskydd i enlighet med vad som gäller
enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Det bör därför icke — på sätt datadelegationen
framhållit — vara möjligt att åstadkomma utlämnande av uppgifter
utöver nämnda stadgande, med mindre riksdagen medger detta genom
stiftande av särskild lag. Den i 14 kap. 8 § sekretesslagen intagna dispensrätten
för regeringen att bryta sekretess bör i följd härav icke gälla med
avseende i ifrågavarande register. 24 § andra stycket i den föreslagna lagen
bör förses med tillägg härom.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag — under förutsättning att
moderata samlingspartiets partimotion om avslag på propositionen icke
skulle vinna riksdagens bifall —

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 21 och 22 §§ i lagen
om 1985 års folk- och bostadsräkning att det av lagen tydligt
framgår vilka konkreta uppgifter som får ingå i det föreslagna
personregistret,

2. att riksdagen — med motsvarande ändring av 20 § — beslutar att
utdömande av vite skall ankomma på allmän domstol,

3. att riksdagen beslutar förse 24 § andra stycket med det tillägget
att dispensrätten i 14 kap. 8 § sekretesslagen icke skall få tillämpas
med avseende på det föreslagna personregistret.

Stockholm den 20 mars 1984

ALLAN EKSTRÖM (m)