Gallringsplikt inom skogsbruket, m. m.

Motion 1985/86:Jo303 Paul Lestander och John Andersson (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo303

Paul Lestander och John Andersson (vpk)
Gallringsplikt inom skogsbruket, m. m.

Andelen gallringsvirke i de årliga avverkningarna i Sverige kommer att öka
under de kommande åren. Viljan att gallra i skogarna står dock inte någon
rimlig proportion till vad som skulle vara befogat för att uppnå maximal värdeuppbyggnad
i skogsbestånden.

Vänsterpartiet kommunisterna tog i en partimotion, 1982/83:2330, upp frågan
om gallringsskyldighet. Vi skrev då:

Regeringen föreslår en ändring i 9 § skogsvårdslagen så att en gallringsskyldighet
införs. Som redan påtalats i motionen så finns det stora brister i dagens
skogsbruk vad gäller benägenheten att gallra skogen. Man kan här i viss utsträckning
finna en medveten återhållsamhet i gallringsåtgärder, eftersom man
från främst storskogsbrukshåll talat om det gallringsfria skogsbruket. Detta har
haft sin grund i de maskinella avverkningsformerna som infördes under 1960talet.
Dessa maskiner var inte så lämpade att användas vid gallring. Även i dag
kan man med fog ifrågasätta om maskinell gallring är lämplig, eftersom man
helt nyligen har presenterat rapporter som visar en tillväxtminskning av skogen
på ca 15 % efter maskinell gallring. Det främsta motivet för gallring är långsiktiga
skogsskötselskäl. Men även i ett annat avseende är det nödvändigt att gallring
genomförs. Tas lövvirket ut vid gallring kommer problemet med lövslyt att
minska, eller helt upphöra, när slutavverkningen har gjorts.

Vi har således inte något att erinra mot att gallringsskyldigheten införs. Vad vi
däremot inte kan instämma i är departementschefens bedömning att, allteftersom
det eftersläpande röjningsbehovet, hämtas in och skogsägarna lever upp till
den föreskrivna röjningsskyldigheten, minskar behovet av de tidigaste gallringarna.
Om man vill få fram bestånd med grova dimensioner och bra kvalitet samt
till fullo utnyttja markens virkesproducerande förmåga, bör minst två eller i
vissa fall tre gallringar företas i beståndet. Därför bör inte den nu föreslagna
gallringsskyldigheten begränsas till att enbart gälla den yngre skogen som inte
har blivit röjd i tid eller på rätt sätt.

De farhågor som finns om att en generell gallringsskyldighet medför en risk,
eller kan få till följd att gallring sker i fel bestånd, kan förhindras om skogsvårdsstyrelsens
gallringsmallar följs. Vi anser därför att gallringsskyldigheten
skall anses generell, och att det i tillämpningsföreskrifterna klart skall framgå
att befintliga gallringsmallar skall utgöra grunden för gallringsskyldigheten.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Utvecklingen inom gallringen i skogsbruket efter det att vår partimotion avslagits
på denna punkt visar hur befogade kraven på en gallringsplikt var.

Nyligen publicerades en undersökning över skogsskadorna i ett stort antal
gallringsområden. Avverkningsarbetet inom dessa undersökta områden har
utförts med olika grader av mekanisering. Resultaten av inventeringen är helt
entydiga: högmekaniserad gallring = större skador, lågmekaniserad gallring =

mindre skador. Totalt har i de undersökta gallringarna visats en så hög skadeandel
som 6—14 °7o på de kvarvarande träden — en helt otillåten skadeandel enligt
skogsvårdslagens bestämmelser.

Det allvarligaste i detta är tveklöst att dessa skador sker i rotsystem och i den
del av träden som bildar rotstocken. Timmerutbytet och tillväxten hotas.

Naturligtvis kan bättre utbildnings- och informationsinsatser förbättra förutsättningarna
för ett gallringsarbete med obetydliga skador på kvarvarande bestånd.
Självfallet skulle ett renodlat månadslönesystem minska prestationspressen
och möjliggöra varsamhet i arbetet med maskiner och griplastare. Därutöver
måste skogsvårdsstyrelsernas insatser för att kontrollera och övervaka
gallringsinsatserna i skogarna ökas. Skärpt kontroll skulle ge omedelbar effekt.

Jämsides med ökade kontroll- och övervakninginsatser måste skogsvårdsstyrelserna
öka informationsutbudet till skogsägarna.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att generell
gallringsskyldighet bör genomföras och att skogsvårdsstyrelsernas gallringsmallar
bör utgöra grunden för gallringsskyldigheten,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att öka informationen
om och kontrollen av gallringsmetoder och maskinval i syfte att
minimera skador vid gallring.

Stockholm i januari 1986

Paul Lestander (vpk) John Andersson (vpk)

Mot. 1985/86
Jo303

6