Fristående skolor och inackordering

Motion 2006/07:Ub238 av Mikael Oscarsson (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inackorderingstillägg för elever på fristående gymnasier.

Motivering

Läsåret 2004/05 fanns det 241 fristående gymnasier i Sverige, i 80 av landets 290 kommuner. De hade då ökat från 51 stycken sju år tidigare. Antalet elever i dessa skolor tredubblades nästan under 2000-talets fyra första år, för att därefter öka mer långsamt. 1996/97 gick 5 868 elever i fristående gymnasier och 2004/05 hela 40 513 elever.

Att en elev väljer ett fristående gymnasium hör ofta samman med att han eller hon efterfrågar en viss profil eller pedagogisk inriktning. För att göra valet att gå på friskola möjligt för alla, infördes skolpengen i början av 1990-talet. Denna frihetsreform har i många fall också i praktiken visat sig vara ett utmärkt sätt att ge alla barn – oavsett social bakgrund – en reell valfrihet på detta område. Argumentet som ofta använts mot etableringen av fristående skolor – att dessa skolor skulle leda till en ökad ekonomisk segregation, med hänvisning till gamla tiders dyra privatskolor – har visat sig felaktig.

Om de fristående gymnasierna skriver Friskolornas Riksförbund: ”De fristående gymnasieskolorna är riksrekryterande, vilket innebär att en elev fritt kan söka till dem oavsett om motsvarande utbildning finns i elevens hemkommun. De kan anordna samma program som de kommunala gymnasieskolorna, men har inte rätt att erbjuda det individuella programmet.”

Mot denna bakgrund är det bekymmersamt att CSN i sin tillståndsgivning för inackorderingstillägg kraftigt begränsar möjligheten för eleverna att fullt ut tillgodogöra sig friheten att välja att gå på en fristående gymnasieskola.

Flera av de fristående gymnasieskolorna får ett förhållandevis stort antal ansökningar från intresserade ungdomar från andra orter i Sverige än den egna kommunen. Problemet är att CSN inte beviljar bidrag om ”motsvarande program finns på orten”. CSN:s policy gör det mycket svårt för dessa ungdomar att förverkliga sina drömmar om att få gå på ett fristående gymnasium. Detta kan inte bedömas ligga i linje med de intentioner som låg bakom friskolereformen under 1990-talet.

Stockholm den 25 oktober 2006

Mikael Oscarsson (kd)