Freonutsläppen

Motion 1986/87:Jo741 Kerstin Gellerman och Lars Ernestam (fp)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: Jo741

Kerstin Gellerman och Lars Ernestam (fp)
Freonutsläppen

Förtunning av ozonskiktet i de högsta luftlagren — stratosfären - och
rapporter om s. k. ozonhål har gett oss alla en allvarlig påminnelse om att
miljöförstöring och förändringar är en global företeelse, som berör alla
länder och folk.

Ozonskiktet fungerar som ett skydd för UV-strålningen från solen. Ett
tunnare skikt leder därför till biologiska skador på växter och djur, det
påverkar även klimatet på jorden.

Forskare världen över är förvånade att detta gått så fort. Ozonskiktet
har stadigt minskat under den senaste 20-årsperioden. De flesta forskare
kopplar ihop detta med användningen av freon. Freon har den egenskapen
att det stannar lång tid oförändrat i luftlagren närmast jordytan för att när
det kommer upp i de översta lagren bryta ned ozonmolekylen, varigenom
skiktet förtunnas. Det som nu sker är en följdeffekt av freonutsläpp sedan
en lång tid tillbaka.

Freon på lägre nivå är heller inte ofarligt för miljön. Den ger tillsammans
med koldioxid en s. k. drivhusatmosfär som drastiskt kan förändra vårt
klimat.

På grund av dessa upptäckter enades FN:s miljöskyddsstyrelse i Wien
1985 om att man måste skydda ozonskiktet. Man blev överens om att det
krävdes kontroll av produktion, användning och utsläpp av freon. Siktet är
inställt på ett nytt beslut 1987, då åtföljt av en handlingsplan för att minska
användningen.

I Sverige förbjöds freoner i sprejförpackningar 1979. Användning på
detta sätt stod då för hälften av årsförbrukningen av freon (2000—2 500
ton). Nu har förbrukningen minskat med 90% ned till 150 ton. Trots denna
positiva utveckling har användningen av freon på andra områden ökat så
att vi 1984 låg kvar på samma förbrukning som 1979, dvs. 5000 ton totalt.
Skall vi tro prognoser, betyder det att vi 1994 skulle använda 7000 ton.
Denna utveckling måste stoppas.

Freoner används som drivmedel i sprejförpackningar, som jäsmedel i
hård och mjuk skumplast till möbler, fordon, för isoleringsändamål som
kylmedium i kylanläggningar och värmepumpar samt som lösnings- och
avfettningsmedel. Den största ökningen sker inom tillverkningen av hård
skumplast. Man kan också förvänta sig att nya användningsområden skall
tillkomma.

Så anses t. ex. freon vara godtagbart ur arbetsmiljösynpunkt. Det är en
tekniskt bra vara att hantera. Därför använder allt fler kemtvättar freon i

stället för trikloretylen just av arbetsmiljöskäl. Någon återvinning av freon Mot. 1986/87

sker inte utan uppskattningsvis 50% kommer ut i luften. Med tanke på Jo741

priset på den använda freonvätskan kan en återvinning i längden vara
lönsam.

Ökningen av freonanvändningen är inte unik för Sverige. Det allvarliga
är att freon bryts ned långsamt, att all den freon som används i dag under
årtionden kommer att påverka atmosfärens olika skikt. Därför är det
nödvändigt att snabbt minska freonanvändningen. Vi kan bara se böljan på
de miljöskador som fullt ut visar sig på andra sidan 2000-talet. Här kan man
verkligen tala om våra barns och barnbarns bekymmer.

Under hösten 1986 har vi fått handfasta exempel på hur användningen av
freon inte får gå till. Många av värmepumparna runt om i landet har sedan
de tagits i bruk läckt ansenliga mängder freon.

Detta är mycket allvarligt. Vi vet att alla utsläpp på sikt kommer ut i
atmosfären med de skador som vi tidigare anfört. Bättre material, säkerhetsventiler
och utbildning av montörer är ett sätt att lösa dessa utsläppsproblem.

Samma resonemang kan föras kring våra kylar och frysar. Tillverkare
måste se till att systemen kan tömmas på freon vid reparation, kunskap om
miljöfaran med freon ges till servicemontörerna.

Inom de flesta områden finns i princip tekniska möjligheter att minska
eller undvika användningen av freoner genom val av andra kemikalier eller
material eller genom rening av utsläppen. För att användningen i Sverige
skall minska är det nödvändigt att man på alla områden tar till vara de
möjligheter som finns att bidra till att minska de långsiktiga utsläppen av
freon.

Den mängd freon som i dag finns ackumulerad i kylskåp och frysboxar
för hushållsbruk, handel och storkök är avsevärd. Vid skrotning kan man
räkna med att huvuddelen av denna freon går ut i atmosfären. Det finns
redan i dag ett fungerande system för hantering av vitvaruskrot på två
ställen i landet, Huddinge och Halmstad. Förutsättningarna för att denna
destruktion skall kunna ta hand om alla vitvaror förefaller goda men
systemet måste då bli heltäckande i landet. Det är viktigt att snarast utreda
möjligheterna till uppsamling och destruktion och återvinning av freon i
samband med destruktionen.

På skilda områden är marknaden mycket priskänslig för priset på freon.

Inom t. ex. byggnadsbranschen är det troligt att användningen av freonblåst
hård skumplast för isolering skulle minska kraftigt om priset höjdes
genom en miljöavgift/skatt. En sådan skulle också påskynda återvinning av
freon.

Inom många områden behövs ytterligare forskning om ny teknik. Det
kan gälla utrustning vid destruktion av kyl- och frysskåp, nytt biåsmedel
för polyuretan till kylskåp, övergång till luftskummad PVC för isolering av
vägar och järnvägar eller nytt medel för värmepumpar. Regeringen bör
snarast komma med förslag om medel för detta. Många freonhaltiga produkter
används i stat, kommuner och landsting. De måste ta ansvar för att
användandet av dessa minskar och gå före genom att pröva nya produkter
utan freon.

Världens största tillverkare av gaser, Du Pont, uppmanar nu industrin Mot. 1986/87

att sluta använda freongaser. Man har alternativ för kylanläggningar och Jo741

luftkonditioneringsanläggningar redan i dag, det kan emellertid fördyra
produkten.

Användningen av freonerna har hittills präglats av en stor aningslöshet.

Nu behövs ett kraftfullt handlingsprogram mot användningen av freon.

Konsumenterna måste få information om vilka produkter som innehåller
freoner eller är tillverkade med hjälp av freoner. Genom medvetet köpmotstånd
kan övergång till alternativa produkter påskyndas.

Hemställan

Med anledning av vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen begär förslag från regeringen om ett handlingsprogram
mot freonutsläppen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av forskning av ny teknik för att
minska freonanvändningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om insamling och destruktion av kyl- och frysskåp
m. m.

Stockholm den 26 januari 1987

Kerstin Gellerman (fp) Lars Ernestam (fp)

12