Fogelberg (båda fp)

Motion 1988/89:N320 av andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:N320

av andre vice talman Christer Eirefelt och Margareta
Fogelberg (båda fp)

Främjande av småföretag, m.m.

Småföretagen dominerar

Hallands näringsliv domineras av mindre och medelstora företag. Det
innebär mångfald i serviceutbud och arbetstillfällen och gör vårt län mindre
känsligt för strukturförändringar. Ytterligare en positiv effekt av våra många
småföretag är att den regionala balansen underlättas.

Mindre företag utgör ofta en bra miljö för nya idéer. Det har lett till att
många produkter och tjänster skapats och utvecklats i halländska småföretag.

Hallands gynnsamma förutsättningar för småföretagande motverkas emellertid
av den socialdemokratiska regeringens industripolitik. Regeringens
åtgärder, eller brist på åtgärder, gynnar stora enheter, vilket bl.a. framgår av
att makt- och ägarkoncentrationen i svenskt näringsliv ständigt ökar.

I en liberal ekonomi är däremot förekomsten av många fristående företag
en nödvändighet. Folkpartiet redovisar i en särskild motion förslag som på en
rad olika områden skulle främja verksamheten i de mindre och medelstora
företagen.

Bl.a. måste den arbetsrättsliga lagstiftningen ses över, byråkrati och
krångel minskas och skattelagstiftningen göras förmånligare för den som
startar och utvecklar ett litet företag.

Förhållandevis många sysselsatta i jord- och skogsbruk

Även om länets jordbruksareal minskar är fortfarande relativt många
hallänningar, 10 %, sysselsatta inom jord- och skogsbruk. Motsvarande siffra
för riket i övrigt är 5 %.

Enligt vår uppfattning måste svensk jordbrukspolitik förändras. Vi står
inför en oundviklig internationalisering som kommer att kräva inte bara en
ökad marknadsanpassning, utan också större miljö- och naturvårdshänsyn.

Det kommer att bli nödvändigt att bryta den onda cirkeln med regleringar
som ständigt föder nya regleringar.

Halland utgör ett bra exempel på att nuvarande politik inte är bra.
Samtidigt som många av länets lantbruksföretag har ansträngd ekonomi
klagar konsumenterna över höga priser och miljön utsätts för stora påfrestningar.

En ny jordbrukspolitik måste baseras på ett bibehållet gränsskydd till dess
en nedtrappning kan ske genom samordnade internationella åtgärder.

Vidare måste prisregleringslagen avskaffas och prisbildningen inom landet Mot. 1988/89

släppas fri för huvuddelen av produkterna. Slutligen bör en arealersättning N320

införas.

För Halland, med sin omfattande lantbruksverksamhet, är det angeläget
att det går att bevara ett livskraftigt svenskt jordbruk, dels för att det
producerar livsmedel med produktionsmetoder och kvalitet som vi kan
påverka, dels för att jordbruket tillför samhället en rad andra nyttigheter.

Det har stor betydelse för bl.a. miljövård, regionalpolitik, turism och
friluftsliv.

Den jordbrukspolitik som vi förordar utgår således från en helhetssyn där
allt detta vägs in.

1988 utnämndes internationellt till landsbygdens år och i vårt land har
kampanjen HELA SVERIGE SKA LEVA pågått..

Jordbruket spelar en central roll för dessa ansträngningar. Fortsätter
minskningen kan man lätt sjunka under den nivå som utgör minimiunderlaget
för servicefunktioner som skola, lanthandel och kommunikationer.

Vi vill i det här sammanhanget fästa uppmärksamheten på en annan viktig
del i arbetet för en levande landsbygd.

För att slutföra sin utbildning måste de flesta ungdomar lämna landsbygden.
För att de ska vara intresserade av att senare flytta tillbaka, kanske för
att ta över föräldragården, starta ett eget företag eller pendla till en
arbetsplats i centralorten krävs att de har upplevt sitt boende på landsbygden
positivt.

Om man, för att nämna ett exempel, får tre timmars längre skoldag än
kamraterna p.g.a. dåligt planerade skolskjutsar, inverkar det menligt på
intresset att senare bosätta sig med sin egen familj på landsbygden.

Vid planering och utbyggnad av samhällets service är det därför nödvändigt
att ta hänsyn till ungdomarnas behov på ett helt annat sätt än vad som
sker idag.

Problem för fisket

Också fisket har stor betydelse för Halland. Den viktigaste förutsättnigen för
näringens framtid är att ambitionsnivån när det gäller att minska föroreningsbelastningen
i Öresund, Kattegatt och Skagerrak höjs betydligt.

Vi redovisar vår syn på fiskets förutsättningar i Halland i en särskild
motion.

Turismen kan utvecklas betydligt

Det är ett betydande antal arbetstillfällen i länet som, direkt eller indirekt,
kan härledas till turismen. Närmare 3 000 årsverken skapas av turistnäringen.

Havet och stränderna dominerar utbudet av aktiviteter, men det skiftande
landskapet, från kusten i väster till skogsbygderna i öster, gör att turisternas
varierande önskemål kan tillgodoses.

Turismen som näringsgren borde enligt vår uppfattning bli föremål för ett
större intresse, inte bara i Halland utan i hela landet.

Sverige har bra förutsättningar för en omfattande turistnäring. Ändå har

vårt land ett stort negativt turistnetto, som dessutom hela tiden växer. I det Mot. 1988/89
här avseendet är vi i särsklass sämst bland de nordiska länderna. N320

Hotellen bygger visserligen ut sin kapacitet, men det sker på en marknad
där mindre än 40 % av bäddkapaciteten utnyttjas. För Halland är motsvarande
siffra 33 %, något över 60 % om man mäter enbart juli månad.

Utöver de insatser som sker regionalt och lokalt, insatser som för övrigt
också borde utökas, krävs en bättre samordning t.ex. när det gäller
marknadsföring utomlands.

För Halland, med sin närhet och lättillgänglighet i förhållande till flera
stora marknader, skulle en ökad satsning på turistnäringen få många positiva
effekter.

Slå vakt om hantverket

Hantverket har spelat en viktig roll i Hallands utveckling. Förutom mer
traditionella hantverksyrken kan nämnas linodling och hanteringen av
spånadslin, fåravel med spinnerier och färgerier för ullhanteringen och
konsten att täcka tak med halm.

Villkoren för länets hantverksnäringar har försämrats. I takt med industrins
utveckling har många hantverk drivits tillbaka.

Det är från flera utgångspunkter en beklaglig utveckling.

Ett levande hantverk står inte i motsatsställning till en framtidsinriktad
industriell produktion. Tvärtom utgör det ett viktigt komplement. Hantverkskunnande
- förvärvat genom generationers praktik - kan stödja dagens
teknik och initiera morgondagens.

För att främja det levande hantverket krävs bl.a. ett utvidgat lärlingssystem
och ett aktivt arbete av yrkesrådgivarna för att väcka ungdomarnas
intresse.

Vidare bör Utvecklingsfonderna utvidga sin målgrupp till att också gälla
denna näringsgren och i varje län bör finnas en konsulent som är ansvarig för
information om hantverket och för bevakning av dess intressen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som i motionen anförts hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder för att främja verksamheten i mindre
och medelstora företag,

[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en ändrad inriktning på jordbrukspolitiken,1]

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om rekryteringen till hantverksyrken.

Stockholm den 25 januari 1989

Christer Eirefelt (fp) Margareta Fogelberg (fp)

1 1988/89:Jo264

7