Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1982/83:1239 Gunnar Björk i Gävle m. fl.
7
Motion
1982/83: 1239
Gunnar Björk i Gävle m. fl.
Försvarspolitiken
Säkerhetspolitiken formas genom samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken,
vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken
och biståndspolitiken. Säkerhetspolitiken arbetar alltså med olika medel
och i olika tidsperspektiv. Dess olika delar måste anpassas till varandra i ett
samspel. Vilken tonvikt som läggs vid skilda säkerhetspolitiska medel är inte
en gång för alla givet utan måste bestämmas med hänsyn till rådande förhållanden.
Vårt lands möjligheter att stå utanför krig och allvarliga konflikter med
bibehållen frihet och självständighet främjas även i fortsättningen bäst genom
ett fasthållande vid den alliansfria politiken, som syftar till neutralitet i
händelse av krig i vår omvärld.
Den svenska säkerhets- och försvarspolitiken är fast och långsiktig. Den
har ett starkt stöd av medborgarna.
Sveriges alliansfria politik, stödd på ett efter våra förhållanden starkt
totalförsvar, utgör en viktig del av det nordiska säkerhetspolitiska mönstret.
Den bidrar därmed till lugn och stabilitet i vår del av världen.
De fleråriga försvarsbesluten är uttryck för vår beslutsamhet att värna vårt
oberoende och vår fred. Samtidigt ger de en betydelsefull stadga åt totalförsvarets
planering.
För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk
måste den - som ett av säkerhetspolitikens medel - stödjas av ett tillräckligt
starkt totalförsvar. Detta måste alltså även i fortsättningen svara mot de
uppgifter som vår säkerhetspolitik ställer.
Regeringens proposition innebär att man nu inte fullföljer det av riksdagen
fattade försvarsbeslutet våren 1982. Utöver de fördyringar som försvaret
åsamkas på grund av devalveringen tar regeringen nu bort ytterligare medel
från försvarsanslaget. En minskning på 200 milj. kr. som en lägre planeringsram
anser vi blir mycket negativt för totalförsvaret.
En långsiktig lägre planeringsram kan få omfattande konsekvenser för
krigsorganisationen. Försvarsförmågan sjunker under den lägsta nivå som
behandlades i samband med 1982 års försvarsbeslut.
Vi vill framhålla att man redan i försvarsbeslutet tog hänsyn till den
ekonomiska situationen de närmaste åren. Vi anser att den ryckiga planering
som nu införs kan leda till att man inom vissa sektorer inom försvaret tvingas
gå in med separata belopp som kan bli dyrare för samhället på sikt. Vi tänker
bl. a. på de framtida strukturproblem som kan komma att uppstå inom delar
av försvarsmaterielindustrin.
Mot. 1982/83:1239
8
Redan försvarsbeslutet våren 1982 innebar hårda krav på personalminskning
av mycket stor omfattning.
En minskad planeringsram samt oklarheter på en rad punkter t. ex. finansieringen
av de extra värnpliktiga till grundutbildning, satsning på svensk
robotindustri, ev. kostnader med anledning av u-båtskommissionens arbete
gör att svårigheter föreligger att nu få en klar helhetsbild av försvarets
ekonomi.
Riksdagen bör för nästa budgetår anslå 95 milj. kr. mer än vad regeringen
nu föreslår och för planeringsperioden räkna med 475 milj. kr. mer än
regeringen. 95 milj. kr. är den skillnad som i uppräknade medel motsvarar
skillnaden mellan socialdemokraternas och riksdagsbeslutets ekonomiska
nivå.
I regeringens proposition tas ingen annan ställning till JAS-frågan än att
arbetet fortsätter i enlighet med försvarsbeslutet. Vi förutsätter att riksdagens
beslut på denna punkt ligger fast. Ett upprivande av flygplansbeslutet
skulle skapa mycket stora trovärdighetsproblem i vår omvärld. Flygplansfrågan
är av vital betydelse för vår trovärdighet bl. a. i internationella sammanhang.
Främst därför att den visar vår vilja och förmåga att behålla vår egen
utvecklingskapacitet inom flygindustrin.
Vi vill i övrigt även ta upp frågan om repetitionsutbildningen. Av och till
förekommer i debatten uttalanden om att krigsförbandsövningarna inte alltid
är helt meningsfulla.
Det är viktigt att slå fast att krigsförbandsövningarna är av utomordentligt
stor vikt för krigsorganisationen. Inom försvarsmakten pågår arbete med att
göra repetitionsutbildningen bättre och effektivare. Det är ett mycket viktigt
arbete eftersom repetitionsövningarnas genomförande är av stort värde för
förmågan att sätta upp effektiva förband.
Det är viktigt att man även vid större övningar, vilka är mycket värdefulla,
försöker genomföra övningarna så att övningen för den enskilde blir anpassad
efter hans krigsuppgift. Man borde genom att ge lokala och regionala
chefer ett ökat ansvar utnyttja denna möjlighet under övningarna. Man bör i
ökad omfattning också anpassa repetitionsutbildningens omfattning och innehåll
efter resp. förbands uppgifter och utbildningsbehov. Det är angeläget
att överbefälhavaren snarast presenterar förslag till hur repetitionsutbildningen
kan bli bättre samtidigt som den för den enskilde uppfattas som mer
meningsfull.
I anslutning till 1982 års försvarsbeslut togs en rad beslut om försvarets
fredsorganisation. Dessa förändringar var nödvändiga, dels med tanke på
vikten av att medel avsätts till krigsorganisationen, dels med tanke på att
antalet värnpliktiga under 1990-talet kommer att bli avsevärt färre. Det är
viktigt att fredsorganisationen kontinuerligt följs upp och anpassas efter
kraven så att organisationen är rationell.
För förband som ingår i en garnison är det viktigt att man utnyttjar de
fördelar som en bevarad truppslagsidentitet kan ge utan att göra avkall på
Mot. 1982/83:1239
9
effektiviteten. Därigenom kan man utnyttja fördelarna med en decentraliserad
organisation. Man bör speciellt följa de problem som kan uppstå inom
vissa truppslag där fredsorganisationsförändringar kan innebära svårigheter
för rekrytering av befäl m. m.
Enligt 1982 års försvarsbeslut bör man i en ansträngd arbetsmarknadssituation
kunna ta ut ett större antal värnpliktiga till grundutbildning. Man bör
kontinuerligt pröva denna möjlighet att gå vidare. Man bör också pröva om
man kan utnyttja möjligheten av unga instruktörer om befälsbrist uppstår.
Vidare bör enklare förläggning och utspisningslokaler kunna utnyttjas. Hänsyn
bör t. ex. kunna tas till att många värnpliktiga bor i hemmet vid de
förband som har närrekrytering. Det bör kunna vara arbetsmarknadspolitisk!
motiverat att göra större intagningar, och det är rimligt att försvarsmakten
får extra AMS-medel vid sådana tillfällen då man därigenom lättar
trycket på arbetsmarknaden i övrigt.
Det är angeläget att de värnpliktiga fortlöpande erhåller förbättringar av
de förmåner som finns inom värnpliktsförmånssystemet. Vi anser att man då
i första hand bör öka de ersättningar som är starkast socialt betingade och till
dem som bäst behöver dem. Det kan t. ex. vara familjeförsörjare. Inom
ramen för nettoprisindexutvecklingen anser vi att sådana resurser kan
skapas.
Med anledning av vad som anförts hemställs
1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till det militära
försvaret anvisar 18083520000 kr.,
2. att riksdagen beträffande ekonomiska resurser för det militära
försvaret under perioden 1983/84—1987/88 godkänner en planeringsram
som med 475 milj. kr. överstiger regeringens förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om uppföljning av beslutet om försvarets fredsorganisa
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökad intagning till grundutbildning av arbetsmarknadspolitiska
skäl,
5. att riksdagen i skrivelse till regeringen snarast prövar frågan om att
göra repetitionsutbildningen mer meningsfull och effektiv för den
inkallade.
Stockholm den 25 januari 1983
GUNNAR BJÖRK (c)
i Gävle
tion,
ULLA EKELUND (c)
PÄR GRANSTEDT (c)
STURE KORPÅS (c)
ANDERS SVÄRD (c)
KARIN SÖDER (c)
KARL BOO (c)
GUNNEL JONÄNG (c)
LENNART BRUNANDER (c)









Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket