Försurningsskador i Kalmar län

Motion 1985/86:Jo705 Gösta Andersson och Agne Hansson (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo705

Gösta Andersson och Agne Hansson (c)
Försurningsskador i Kalmar län

En utbredd skogsdöd skulle få katastrofala konsekvenser, speciellt för
Kalmar län. En mycket stor andel av länets arbetstillfällen inom skogsnäringen
skulle slås ut om försurningsskadorna får en ännu större omfattning.
Samtidigt skulle länets befolkning och näringsliv drabbas av mycket svåra
ekonomiska bakslag. Att stoppa försurningen och skogsdödens utbredning
är därför en av vår tids allra viktigaste uppgifter. Att bli framgångsrika i detta
arbete är nödvändigt för att hindra en fortsatt farlig avfolkning av Kalmar
län.

Även omsorgen om naturen och människors hälsa motiverar kraftfulla
åtgärder mot miljöförstöringen. Försurningen har börjat få effekter för
grundvattnet och därmed blivit ett hot också mot dricksvattnet. Vattnet i
många brunnar är redan så surt att det fräter sönder rörledningar, hydroforer
och varmvattenberedare för hundratals miljoner kronor. Om försurningen
ökar ytterligare kan utlösningar av metaller som kadmium i dricksvattnet
medföra hälsorisker. Det borde vara en väckarklocka att regnvattnet som
faller över Sverige har på de senaste 30 åren blivit tio gånger surare. Denna
verklighet borde väcka till snabba och intensiva åtgärder mot försurningen.

Kalmar län speciellt sårbart

Kalmar län har i jämförelse med andra län en mycket stor andel av sin
sysselsättning inom skogsindustrin och skogsbruket. Antalet arbetstillfällen
inom denna näringsgren motsvarar ungefär 30 % av länets totala industrisysselsättning.
Med sina 700 000 ha skogsmark tillhör Kalmar län ett av de
främsta skogslänen i södra och mellersta Sverige. Skogsbruket ger arbetstillfällen
och liv åt stora delar av länets landsbygdsområden. Den skogliga
verksamheten bidrar direkt och indirekt till en mycket hög ekonomisk
aktivitet i Kalmar län. Om länets skogar skulle drabbas av samma svåra
skogsdöd som i Västtyskland skulle det få dramatiska konsekvenser för
utvecklingen i mycket stora delar av länet.

Länet brottas redan med en avfolkning som är en av de värsta i modem tid.
Avflyttningen från vårt län är större än i de flesta Norrlandslänen. I vissa
delar av länets skogsbygder har befolkningen minskat med 50-60 % under de
senaste 25-30 åren. Dessa bygder hotas av total utarmning om skogsbruket
skulle utsättas för svåra försurningsskador.

Skogen är skadad

De analyser som genomförts visar att även skogen i Kalmar län har
betydande skador. Undersökningar visar att 15 % av granen har förlorat
mellan 20-40 % av sina barr. Dessa klara tendenser till skador borde bli en
väckarklocka. Det vore mycket oklokt att vänta med insatserna tills man fått
de näst intill ökenliknande skogsområden som finns i t. ex. Västtyskland och
Tjeckoslovakien. När skadorna gått så långt har redan skogsbruket och
skogsindustrin lidit stora förluster. Dessutom kvarstår en stor osäkerhet om
möjligheterna att skapa nya bestånd av skog. Mot den här bakgrunden är det
enligt vår mening nödvändigt att forcera olika åtgärder mot försurningsproblemen
och skogsdöden.

Hot även mot dricksvattnet

Enligt expertisen på naturvårdsverket orsakar surt brunnsvatten redan nu
skador för hundratals miljoner kronor årligen. Vattnet i många brunnar är
redan så surt att det fräter sönder rörledningar, hydroforer och varmvattenberedare
med betydande ekonomiska konsekvenser. Undersökningar visar
att problemen med surt vatten generellt är större i grävda brunnar än i
bergborrade. Expertisen varnar också för att försurningens effekter på
grundvattnet kan bli en hälsofara.

Kraftfullare åtgärdsprogram

För att Sverige skall bli framgångsrikt i sitt internationella arbete mot
försurningen krävs att vi föregår med gott exempel. Vi måste i Sverige helt
enkelt mera målmedvetet ta oss an miljöproblemen. Redan nu kan vi på vissa
områden visa på stora framgångar inom miljöområdet. Enbart under den tid
då Sverige hade centerledda regeringar uppnådde man enastående resultat i
fråga om minskade svavelutsläpp. Från 1976 t. o. m. 1983 minskade dessa
utsläpp från 900 000 ton per år till 400 000. Tack vare en effektivare
energihushållning, övergång till förnybara energislag och en kraftigt minskad
oljeförbrukning har det varit möjligt att uppnå dessa stora framgångar.

Expertisen från 1981 års energikommitté visade i sin analys att den
inhemska energianvändningen kan minska med 110 TWh .Denna effektivare
energihushållning motsvarar ungefär dubbelt så mycket energi som samtliga
kärnkraftverk kan producera per år. Finns den politiska viljan så går det
alltså att åstadkomma betydande förbättringar av vår miljö. Vi vill därför
föreslå att följande åtgärder vidtas för att minska försurningsskadorna:

- Landets kommuner bör stimuleras till att mera aktivt analysera dricksvattnets
kvalitet.

- Effektivare reningsåtgärder måste sättas in för att snabbare minska
förorenade utsläpp.

- Energipolitiken bör i ökad utsträckning inriktas på hushållning och
effektivare energianvändning.

- Ytterligare åtgärder bör vidtas för att stimulera användning och utveckling
av inhemska och förnybara energikällor.

Mot. 1985/86
Jo705

8

- Den miljövänliga etanolen bör befrias helt från skatt i syfte att minska Mot. 1985/86
förorenande utsläpp från trafiken och att reducera importen av dyr olja. Jo705

- Beslut bör fattas om ett vidgat kalkningsprogram.

- Sveriges regering bör mera aktivt påverka den internationella miljödebatten
i syfte att få exempelvis England och öststaterna att sätta in
konstruktiva åtgärder mot olika förorenande utsläpp i dessa länder.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för att begränsa
försurningens skadliga effekter på bl. a. skogen och dricksvattnet.

Stockholm den 16 januari 1986

Gösta Andersson (c)

Agne Hansson (c)