Förstärkta skyddsregler för efterlevande partner vid dödsfall

Motion 2013/14:C281 av Anders Ahlgren och Johan Linander (C)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att modernisera ärvdabalken för förstärkt skydd för efterlevande make eller maka.

Motivering

Den nuvarande ärvdabalken skrevs år 1958. Lagstiftningen ger särkullbarn rätt att utkräva sin laglott i samband med förälderns dödsfall. Vuxna, självförsörjande barn, ibland utan kontakt med föräldern, har således rätt att vid förälderns dödsfall utkräva ett arv oavsett den avlidnes vilja.

Sedan år 1958 har mycket hänt. Vi lever allt längre, vi får barn med olika partners och också många äldre hittar nya partners efter att de blivit ensamma. En konsekvens av utvecklingen är bland annat att äldre människor med låg pension och tillgångarna bundna i en fastighet eller en bostadsrätt kan stå inför en ekonomisk katastrof när en partner med särkullbarn avlider.

Den skyddsregel som finns i ärvdabalken innebär att en efterlevande make eller maka kan begära att få behålla minst fyra prisbasbelopp. Fyra prisbasbelopp är idag 178 000 kr. Det så kallade skyddsbeloppet är således mycket lågt i förhållande till marknadsvärdet på bostäder.

Par som valt att satsa på ett nytt förhållande och dessutom bundit sina tillgångar i en bostad hamnar således i ett mycket utsatt läge. Ökad upplåning förutsätter att den efterlevande har en tillräckligt stor återbetalningsförmåga. Det kravet innebär att pensionärer med låg pension oftast inte klarar av att bo kvar.

Sammanfattningsvis menar vi att skyddsregeln för efterlevande partners behöver moderniseras. Människor som väljer att leva i nya förhållanden måste kunna skydda den efterlevande i händelse av dödsfall. Det är rimligt att den gemensamma bostaden inte skall omfattas av särkullbarns möjlighet att omedelbart begära ut sin laglott.

Stockholm den 27 september 2013
Anders Ahlgren (C)	Johan Linander (C)