Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket
Motion 1878:12 Första kammaren
Första Kaminarens motioner, N:o 12.
3
IV:o 12.
Af Herr Adelsköld: Angående anvisande af ett anslaq å 800,000
kronor för uppförande af en till inrymmande af nya
samlingssalar för Kamrarne cifsedd byggnad ä södra
delen af den till Riksdagens hus hörande tomt m. m.
Sedan Riksens Ständer i December 1865 bifallit. Kongl. Maj:ts proposition
rörande förändrad representation, inreddes det nuvarande riksdagshuset
så godt omständigheten medgaf, för att kunna nödtorftigt
inrymma de, något öfver ett år derefter, första gången sammanträdande
Kamrarne.
Under sådana förhållanden var det icke att vänta, det byggnaden,
eller rättare de tvenne för helt andra ändamål uppförda gamla hus, med
olika höjd af våningarne, som skyndsammast sammanslogos och ändrades
till inredningen, skulle fullt tillfredsställa de fordringar på ändamålsenlighet
och rymlighet, Indika äro nödvändiga vilkor, för att Riksdagens
vigtiga förhandlingar skola med minsta tidsutdrägt och beqvämlighet
kunna försiggå; och jag tror att ingen, vid den tiden, ansåg den gjorda
anordningen annat än provisionel, samt att icke Riksdagen, så snart omständigheterna
medgåfve, skulle inrymmas uti ett palats, mera värdigt
svenska folkets ombud.
Erfarenheten har också, under de år som förflutit, visat det nuvarande
riksdagshusets olämplighet för sitt ändamål, ej blott deruti, att
Kamrarnes samlingssalar lemna mycket öfrigt att önska i beqvämlighet,
utrymme, akustiskt hänseende, utan framför allt deruti, att värme- och
ventileringsinrättningen, hvilken icke lärer kunna förbättras, åstadkommer
ett drag, högst menligt för ledamöternes helsa. Då härtill kommer:
att någon ytterligare utvidgning af samlingsrummen och platserna
deruti icke vidare kan göras, och att dessa rum således, redan om ett
4 Första Kammarens motioner, N:o 12.
eller annat år, äro otillräckliga för att rymma det växande antalet
ledamöter;
att läktarne såväl för tidningsreferenter som allmänheten äfven äro
allt för trånga och obeqväma för uppmärksamt åhörande af förhandlingarne;
att
biblioteket, som årligen tillväxer högst betydligt, inom kort saknar
nödigt utrymme, och att inga lokaler finnas för tillfälliga Utskott,
hvilka måste sammanträda än här och än der
synes tiden vara inne, att innan det blifver för sent, besluta om
byggnad af ett nytt riksdagshus, eller tillbyggnad af det nuvarande, så
att det motsvarar det oundgängliga behofvet.
Såsom plats för ett nytt riksdagshus har ifrågasatts Helgeandsholmen
och norra ändan af Karl XIILs torg. Hvad platsen å Helgeandsholmen
beträffar, har den hufvudsakligen emot sig de högst betydliga
kostnader som skulle uppkomma genom Kongl. hofstallets flyttning,
planeringar, kajbyggnader, inlösen af byggnader m. m. A norra delen
af Karl XIII:s torg åter är förhållandet gynsammare. Inga byggnader
hindra här uppförandet af ett nytt riksdagshus, torget är tillräckligt
stort för att tåla vid den jemförelsevis obetydliga inskränkning, som
härigenom skulle förorsakas, och byggnaden, liggande fri på och dominerande
i fonden af de vackra planteringarne, skulle otvifvelaktigt å
denna plats erhålla såväl ett fördelaktigt läge, som väsentligt bidraga
till hufvudstadens förskönande.
Hvilkendera af dessa platser som valdes, kommer emellertid byggandet
af ett nytt riksdagspalats att föranleda till betydliga kostnader,
uppgående till flera millioner, hvilket kan undvikas, om den nuvarande
byggnaden utvidgas åt sjösidan, medelst uppförandet af tvenne nya sammanbyggda
flyglar, inrymmande större samlingsrum för Riksdagens båda
Kamrar, m. fl. lokaler i ungefärlig öfverensstämmelse med en förslagsritning,
upprättad för ändamålet af Slottsintendenten m. m. Jacobson.
Enligt denna ritning skulle Första Kammarens samlingssal blifva 85
fot lång, 62 fot bred och 36 fot hög, med platser för 194 ledamöter, under
det att den nuvarande salen är endast 58,2 fot lång, 41 fot bred och
27,4 fot hög, rymmande 134 ledamöter -— och Andra Kammarens, 85
fot lång, 79 fot bred och 36 fot hög, med plats för 296 ledamöter —
och således antagligen tillräckliga för en ganska lång framtid. Emellan
båda Kamrarne skulle inrymmas ett samtalsrum 44 fot långt, 25 fot
bredt och 26 fot högt.
Uti nybyggnaden skulle vidare inrymmas en halfrund bibliotekssal,
85 fot lång, 17 fot hög, med radie af 45 fot, rum för böcker, papper,
Första Kammarens motioner, N:o 12.
5
rymlig restauration, lokal för Justitieombudsmannen, läse- och samtalsrum
för Första och Andra Kammarens ledamöter, rum för särskilda
och tillfälliga Utskott m. in.
Ingång till Kamrarne är beredd genom breda och beqväma trappor
såväl från husets norra som södra sida.
Det enda man egentligen skulle kunna anmärka mot den i öfrigt.,
som det vill synas, väl genomtänkta och smakfulla ritningen, är att dagern
till Kamrarne inkommer endast från ena sidan. Denna olägenhet
bör emellertid lätt kunna afhjelpas derigenom, att sidofönstren igenmuras,
och dager och ljus insläppas från taket, hvarigenom vinnes att buller
utifrån bättre utestänges, samt att drag från fönstren förekommes.
Kostnaden för denna ifrågasatta tillbyggnad skulle, enligt Herr Jacobsons
förslag, uppgå till 800,000 kronor, och då prisen på arbete
och materialier nu synas vara i fallande, borde detta belopp vara fullt
tillräckligt.
Genom denna ändring och tillbyggnad af det gamla riksdagshuset
erhåller byggnaden visserligen icke det monumentala utseende, som varit
önskvärdt och som skulle kunnat erhållas, om densamma uppförts på eu
mera fritt och öppet belägen plats; men å andra sidan vinnes derigenom
en betydlig besparing i kostnad, vidare att riksdagsarbetena obehindradt
kunna pågå medan tillbyggnader och ändringar verkställas, samt att den
nuvarande platsen är jemförelsevis tyst och lämplig för dessa arbeten,
såsom varande belägen på en utskjutande holme och i närmaste grannskap
med de förvaltande embetsverken.
Skulle Kamrarne besluta riksdagshusets utvidgning på ofvan föreslaget
sätt, så borde, under förutsättning att arbetet börjades 1879, 1882
års Riksdag kunna samlas i de nya salarne, eller just vid den tid, då utrymmet
i de nuvarande med all säkerhet kan beräknas vara otillräckligt.
På grund af ofvan anförda får jag vördsammast föreslå, det Riksdagen
ville besluta:
att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Slottsintendenten
Jacobson uppgjorda ritningar, hvilka komma
att till Stats-Utskottet aflemnas, låta å den södra delen
af den till Riksdagens hus å Riddarholmen hörande
tomt uppföra en ny byggnad, afsedd att inrymma två
nya samlingssalar för Kamrarne jemte öfriga å samma
ritningar upptagna lokaler, och i sammanhang dermed
låta vidtaga de förändringar uti de nuvarande riksdagshusen,
hvilka å bemälda ritningar äro föreslagne;
samt
6 Första Kammarens motioner, N:o 12.
att för detta ändamål anvisa ett belopp af 800,000
kronor, jemte de medel, hvilka blifva behöfliga för
anskaffande af erforderlig inredning m. in. uti de nya
samlingssalarne, att utgå i mån af behof under åren
1879, 1880 och 1881.
I händelse af Riksdagens bifall till detta mitt vördsamma förslag,
och då bland kostnaderna för ifrågavarande nybyggnad m. in. finnes
under rubriken »ritningar och tillsyn» upptaget ett belopp af 35,000
kronor, lärer det kunna få antagas, att af denna summa äfven en nöjaktig
ersättning kan och får utgå till Slottsintendenten Jacobson för det
arbete och de kostnader, som han användt å de af honom uppgjorda ritningarne
och kostnadsberäkningarne.
Skulle deremot Riksdagen antingen icke finna mitt förslag böra föranleda
till någon åtgärd från Riksdagens sida, eller den föreslagna byggnaden
af en eller annan anledning böra tills vidare anstå, tillåter jag
mig vördsamt hemställa:
att Slottsintendenten m. m. E. Jacobson må, såsom
ersättning för sina utgifter för oftanämnda ritningar
och förslag, och det arbete han derpå nedlagdt,
tillerkännas ett arfvode af 5,000 kronor, mot
det att samma ritningar in. in. derefter blifva Riksdagens
tillhörighet.
Om remiss till Stats-Utskottet anhålles vördsammast.
Stockholm den 25 Januari 1878.
C. Adelsköld.
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Många äldre dokument finns inte digitalt. Behöver du hjälp att hitta äldre dokument kan du vända dig till Riksdagsbiblioteket