Försöksverksamhet med förenklade regler om byggnadslov m. m. i

Motion 1984/85:3218 Rolf Dahlberg m. fl.

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

4

Motion
1984/85:3218
Rolf Dahlberg m. fl.

Försöksverksamhet med förenklade regler om byggnadslov m. m. i
vissa kommuner (prop. 1984/85:207)

I proposition 1984/85:207 föreslår regeringen försöksverksamhet i s. k.
frikommuner, som innebär att krav på bygglov för uppförande av hus m. m.
skall kunna slopas i stads- och byggnadsplaner efter bestämmelser, som
frikommunerna får besluta om. Utanför detaljplanelagda områden skall
frikommunerna i beslut, som fastställs av länsstyrelse, få bevilja andra
begränsningar och undantag från bygglovskrav m. m. Krav på registrering
och prövning av handlingar m.m. i bygglovsärenden skall också kunna
jämkas m. m.

Att nyttja lagstiftningen i experimentsyfte med lokal giltighet under
begränsad tid får anses främmande för normala strävanden vid lagstiftning,
som skall vara ett överskådligt system av regler, vilka gäller för alla
medborgare. Tillfälliga förändringar med lokal giltighet harmonierar inte
med grundsynen att lagar skall återge en väl genomtänkt ordning, som
reglerar viktigare rättsfrågor mellan medborgare och det allmänna med
generell giltighet. Att några medborgare behandlas på ett mer obundet sätt
betyder i princip att en strängare och mer bunden ordning kommer att gälla
för alla andra. Om vissa samhällsingripanden eller kontroller är obehövliga
bör detta i vanlig ordning granskas och bestämmas av riksdagen med giltighet
för alla på det sätt som hittills varit en huvudregel för all svensk lagstiftning.

Lagförslaget och PBL:s överensstämmelse med grundlagen

Regeringen för i propositionen ett resonemang om det framlagda förslagets
relation till PBL och om såväl förslagets som PBL:s överensstämmelse
med grundlagen. Regeringen sammanfattar sitt resonemang så att såväl PBL
till alla delar som det nu framlagda förslaget är i enlighet med grundlagen.

En sådan slutsats går inte att dra. Den del av PBL som enligt lagrådet
strider mot regeringsformen är det nya plansystemet. Då det i propositionen
framlagda förslaget är anpassat till nuvarande planlagstiftning är det en aning
opåkallat att i detta sammanhang ta upp PBL:s överensstämmande med
grundlagen. Det går inte att tolka på annat sätt än att regeringen bakvägen
vill inhämta riksdagens gillande av PBL och därmed underkännande av
lagrådet. Vi kan inte acceptera ett sådant förfarande. Skall en lagrådsgranskning
vara meningsfull måste regeringen rätta sig efter lagrådets synpunkter
och ändra lagstiftningen om lagrådet framfört kritik. I allra högsta grad gäller
detta kritik i grundlagsfrågor.

Mot. 1984/85:3218

5

Eftersom vi förutsätter att regeringen vid närmare eftertanke tänker ändra
PBL-förslaget i enlighet med lagrådets kritik finns ingen anledning att
riksdagen nu tar ställning till huruvida PBL överensstämmer med grundlagen.
Detta bör göras när PBL-förslaget föreläggs riksdagen. Det finns då
anledning att även ifrågasätta om PBL:s ersättningsregler är grundlagsenliga
och förenliga med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. En
fråga där lagrådet inte är helt tydligt.

Det i propositionen framlagda förslaget strider enligt vår mening på annat
sätt mot grundlagarna. Det grundläggande lagstiftningsbegreppet i RF
bygger på allas lika behandling i lagen och att olika lagar inte kan gälla för
skilda grupper av medborgare. En reglering med enbart lokal verkan är inte i
vedertagen mening lag, utan ett ingripande i tillämpningen av gällande rätt
som riksdagen inte enligt konstitutionen kan ingripa i. Förslaget strider
därför mot 11:7 och 1:9 i RF och grundläggande lagstiftningsprinciper om
allas lika rätt inför lagen i RF 1:2. Förslaget att vissa frikommuner skall få
besluta i strid mot i övriga riket gällande rätt är således också grundlagsstridig!.

Även principen om lagstiftning i experimentsyfte får anses strida mot
konstitutionell praxis, som förutsätter att normer skall vara tillräckligt
beredda och genomtänkta när de antas av riksdagen för att kunna tillämpas
med normal giltighet och rättsverkan i samhället. Detta gäller inte bara i
förhållandet mellan enskilda och det allmänna utan också enskilda emellan. I
detta fall är det t. ex. ytterst ovisst om en granne, som är missnöjd t. ex. med
fyllningsarbete på granntomt, är skyldig att nöja sig med att detta skett utan
byggnadslov men inom planlagt område i en frikommun.

Kommunerna skall vara tillämpande organ och lyda under lagarna men
inte själva skapa normer vid sidan av riksdagens kontroll. Detaljplaner skall
vara en intresseavvägning mellan sakägarna i det enskilda fallet. Grunden för
beslutsfattandet är närmare reglerat i lag.

Förenklade regler om byggnadslov m. m.

Regeringen avser att testa vissa delar av det kontroversiella förslaget till ny
plan- och bygglagstiftning (PBL) i några kommuner. Man har nogsamt valt ut
en del av PBL-förslaget. Man har tagit med förenklingar och inskränkningar i
bygglovsplikten medan de förslag om utökad bygglovgivning, som PBL
innehåller, inte tas upp. Man tar inte heller upp det nya genomgripande
plansystem som lagrådet ifrågasatt grundlagsenligheten i. I stället är förslaget
anpassat till nuvarande planlagstiftning. Detta visar att ändringar kan göras
av nuvarande lag. Ett helt nytt lagkomplex för att genomföra förenklingar
torde således vara obehövligt.

En förenkling av bygglovsplikten är nödvändig att genomföra. Det är
viktigt att man vid sådana förändringar beaktar alla parters intressen så att
ingen lider någon rättsförlust. I planlagda områden kan bygglovsplikten

Mot. 1984/85:3218

6

kraftigt minska, eller t. o. m. utgå, om byggande sker inom ramen för givna
planer. I områden utanför tättbebyggelse kan bygglovsplikten avskaffas och
ersättas med ett enkelt anmälningsförfarande. Ett förslag med denna
inriktning bör snarast föreläggas riksdagen. Ett sådant förslag måste givetvis
omfatta hela landet och inte endast vissa delar därav.

Service till kommunerna

Bostadsministern har ringa förtroende för kommunernas möjligheter att
klara av en förenklad byggnadslagstiftning. Han avser nämligen att komma
med ett förslag att statens planverk, bostadsstyrelsen, statens lantmäteriverk
och länsstyrelsernas organisationsnämnd skall ges i uppdrag att lämna
särskild rådgivning om förslaget. Att formellt decentralisera beslutsfattandet
men reellt styra besluten genom en centraliserad tillämpningsrådgivning är
inte tilltalande. Vi har fullt förtroende för kommunernas kompetens att
själva införskaffa den information som de anser behövlig, antingen hos
statliga myndigheter eller hos andra.

Ett förslag om en speciell rådgivning bör inte läggas fram, allra helst som
statens planverk är tilltänkt att vara huvudman för denna. Enligt vår mening,
som vi framfört i motion 1984/85:2707, bör statens planverk upphöra som
självständig myndighet.

Hemställan

Med hänvisning till det ovan anförda hemställs

1.att riksdagen avslår proposition 1984/85:207,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förslagets till ny plan- och bygglag överensstämmelse
med grundlagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
förslag till förenklade regler om byggnadslov m. m. skall utarbetas i
enlighet med vad som i motionen anförts,

Mot. 1984/85:3218

7

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om service till kommunerna.

Stockholm den 10 maj 1985

ROLF DAHLBERG (m)

BERTIL DANIELSSON (m)

ERIK OLSSON (m)

STEN STURE PATERSON (m)

ANDERS BJÖRCK (m)

KNUT BILLING (m)

OVE ERIKSSON (m)

ALLAN EKSTRÖM (m)

GUNNAR BIÖRCK (m)
i Värmdö

MARGARETA GARD (m)
JAN-ERIC VIRGIN (m)

GÖTE JONSSON (m)

HANS NYHAGE (m)
ELISABETH FLEETWOOD (m)
BIRGER HAGÅRD (m)

AXEL WENNERHOLM (m)