Förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga (prop. 1981/82:109)

Motion 1981/82:2184

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion

1981/82:2184

Förslag till ny lagstiftning om Sveriges riksvapen och Sveriges flagga
(prop. 1981/82:109)

Då Sveriges folk under Engelbrekt Engelbrektssons ledning på 1430-talet
reste sig mot utländskt förtryck och avsatte den utländske konungen,
anskaffade landets högsta representation, rådet, dvs. regeringen, ett alltjämt
bevarat statssigill, visande nationalhelgonet Sankt Erik hållande en sklöd
med tre kronor ordnade två och en. Detta sigill användes sedan av rådet för
bekräftande av statsrättliga urkunder under tider av interregnum - dvs. då
landet saknade konung - ända in på 1520-talet. Trekronorssymbolen hade
alltsedan 1200-talets förra hälft förekommit i olika kungasigill och mynt, och
ostridigt är att de tre kronorna vid statssigillets tillkomst är en symbol för
Sveriges land och folk, ett svenskt statsvapen, vars upptagande i danska
kungavapen på 1500-talet föranledde en häftig tvist med Danmark, då man
däri såg ett uttryck för danska konungars anspråk på Sverige.

Statsvapnet tre kronor insattes sedan 1448 tillsammans med det tidigare
kungavapnet under folkungatiden i Karl Knutssons kvadrerade kungavapen
med Bondeättens vapen i en hjärtsköld. I samme konungs svensk-norska
kungavapen 1451 kvadrerades huvudskölden genom ett kors i Bondeättens
vapentinkturer guld och rött, i dag motsvarande korset i Ålands flagga. Det
gula korset insattes i kungavapnet först under Gustav Vasa - icke såsom sägs i
propositionen 1448 (s. 24 och 34) - och utgjorde sedan ett kungligt och
furstligt värdighetstecken. Under tider av kungligt envälde och politisk
maktutövning från konungens sida användes konungens vapen som riksvapen
och fick i 1908 års lag benämningen stora riksvapnet medan trekronorsvapnet
betecknades som lilla riksvapnet. Historiskt och statsrättligt riktigare
benämningar hade varit konungavapnet och statsvapnet. Det är därför
felaktigt att göra gällande att dessa benämningar skulle vara ”en konstruktion,
som ej har stöd av verkligheten” (SOU 1966:62, s. 35, och prop. 109, s.
31).

Under senare år har de statsrättsliga förhållandena i vårt land ändrats, och
all offentlig makt utgår numera från folket. Därför bör också folkets symbol
tre kronor framstå som statens vapen och lagstiftningen avse endast detta
vapen, medan det bör tillkomma konungen att bestämma om sitt eget vapen
och vapnen för kungliga husets medlemmar. För statsverksamheten räcker
det med ett vapen liksom i Finland och Norge.

Kronornas inbördes placering bör ange med den i heraldiken brukliga
beskrivningen ”två och en ordnande”, enär ”över” kan innebära tvetydighet.
Jfr ”överlagd”, som innebär något helt annat än vad som här avses.

Statsvapnet bör kunna förekomma i utföranden såväl utan som med
sköldinramning och kunglig krona samt med sköldhållare, postament och

Mot. 1981/82:2184

9

vapenmantel, i vilket senare fall skölden skall vara okrönt. Däremot bör ej
Serafimerordens kedja omge vapnet. Statliga organ må till vapnet kunna
foga för sin verksamhet utmärkande emblem. Samråd härom bör ske med
riksarkivet, som handhar löpande heraldiska ärenden. Statens heraldiska
nämnd sammanträder alltför sällan, och det är tveksamt, om den kommer att
finnas kvar efter en nödvändig omorganisation av den statliga heraldiska
verksamheten.

11908 års lag kompletteras lagtexten med bilder i färg av vapnen, av vilka
bl. a. framgår att kunglig krona skall ha foder (mössa). På grund av
okunnighet blir ofta den kungliga kronan felaktigt utformad. Det vore
önskvärt att till lagen foga exempel på vapnets riktiga utförande.

Lagen om rikets vapen från 1908 bör ersättas med en lag om Sveriges
statsvapen enligt följande förslag:

Förslag till

Lag om Sveriges statsvapen

Härigenom föreskrivs följande.

1 §. Sveriges statsvapen är tre kronor av guld och ordnade två och en i
blått fält.

2 §. Sköld med statsvapen må krönas med kunglig krona och hållas av två
på ett postament av guld stående, uppresta, tillbakaseende lejon av guld med
röd beväpning och krönta med krona av guld. Det hela kan omslutas av en
med kunglig krona krönt, hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans
av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld, varvid skölden är
okrönt. Vapnet kan även framställas utan tinkturer.

3 §. Statsvapnet symboliserar Sveriges land och folk, den svenska staten. I
fråga om konungens vapen samt vapnen för medlemmar av det kungliga
huset äger konungen bestämma.

4. §. Statliga organ må till statsvapnet foga för deras verksamhet
utmärkande emblem.

5 §. I frågor rörande statsvapnet är riksantikvariet sakkunnig myndighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983, då lagen (1908:655, s. 1) om
rikets vapen skall upphöra att gälla.

Åberopande det anförda hemställs

att riksdagen antar det förslag till lag om Sveriges statsvapen som
framförts i motionen.

Stockholm den 11 mars 1982

NILS HJORTH (s)