Forskning (prop. 1986/87:80)

Motion 1986/87:So128 Lars Wemer m. fl. (vpk)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1986/87: So 128

Lars Wemer m. fl. (vpk)
Forskning (prop. 1986/87:80)

Flera undersökningar under senare år har visat stora - i vissa fall ökande
klyftor i hälsoavseende mellan olika sociala grupper i Sverige. Såväl socialforskningsinstitutets
levnadsnivåundersökning som den av statistiska centralbyrån
utförda undersökningen av levnadsförhållanden ger en omfattande
dokumentation av hur sjukdom och ohälsa i större utsträckning drabbar
personer med kort utbildning och dåligt betalda arbeten.

Enligt statistiska centralbyråns undersökning är t. ex. andelen med nedsatt
rörelseförmåga bland låginkomsttagarna 23% medan den bara är 11% bland
höginkomsttagarna. Statistik från den slutna vården visar att högre tjänstemän,
jordbrukare och företagare har ett betydligt lägre vårdutnyttjande än
lägre tjänstemän och arbetare.

Under flera år i följd har man vid den av Svenska läkaresällskapet årligen
anordnade riksstämman haft vetenskapliga symposier med titeln "Klass och
ohälsa”. Här har man redovisat aktuella forskningsrön som visat på tydliga
skillnader i hälsotillstånd mellan olika klasser. Så visar det sig att t. ex.
andelen för tidigt födda barn i socialgrupp I är 4,3% medan den är 7,7% i
socialgrupp III. Motsvarande data finner vi också om vi studerar andelen
lågviktiga och småväxta barn vid födelsen. I en studie av vårdutnyttjandet
inom Stockholms läns landsting har man förutom att arbetaryrken är överrepresenterade
vid så gott som alla sjukdomstillstånd också funnit att andelen
arbetare som vårdas för vissa sjukdomar (t. ex. hjärt-kärlsjukdomar) ökat
under tidsperioden 1976-1981.

Flera viktiga register - t. ex. dödsorsaksregistret och cancerregistret saknar
i Sverige yrkesuppgift, vilket gör det omöjligt att i dessa studera
samband mellan klass och ohälsa. Särskilda bearbetningar har dock visat att
medellivslängden är lägre bland arbetare än bland tjänstemän. Ökande
klassklyftor då det gäller dödlighet har under senare år bl. a. visats vid
undersökningar i Storbritannien, men även svenska data pekar i samma
riktning.

Trots en uttalad strävan efter jämlikhet och rättvisa i vårt samhälle, trots
bättre utbildning och en hälso- och sjukvård som har som målsättning att stå
alla till buds på lika villkor så tycks de sociala skillnaderna i hälsa kvarstå, och
de sociala förhållandena kommer att spela en allt viktigare roll som orsak till
sjukdom och ohälsa. Det är därför inte förvånande med de mönster vi kan
iaktta.

Samtidigt som sambanden mellan klass och ohälsa är tydliga till sin karaktär,
vet vi fortfarande mycket litet om orsaken till dessa samband. En förut

sättning för att vi skall kunna hejda en utveckling med ökande klassklyftor i
hälsoavseende är att vi får en bättre kunskap än den vi har i dag om hur klass
och hälsa hänger samman. Hittills har en mycket begränsad forskning bedrivits
inom området. I linje med de uttalade jämlikhetssträvandena i bl. a.
hälso- och sjukvårdslagen är det viktigt att forskningsområdet som belyser
sambandsmekanismer mellan klass och ohälsa prioriteras. De fackliga organisationerna
har också visat intresse att ta upp och driva dessa jämlikhetsaspekter
på hälsan.

Hemställan

Med hänvisning till det i motionen anförda föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om klass och ohälsa,

2. att riksdagen beslutar anvisa 5000000 kr. för forskning inom
ämnesområdet klass och ohälsa.

Stockholm den 11 mars 1987

Nils Berndtson (vpk)

Inga Lantz (vpk)

Lars Werner (vpk)
Bertil Måbrink (vpk)
Jörn Svensson (vpk)

Mot. 1986/87
So 128

9