Forskning (prop. 1986/87:80)
Motion 1986/87:Jo139 Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo 139
Karl Erik Olsson m. fl. (c)
Forskning (prop. 1986/87:80)
Inledning
Jord- och skogsbruket brottas i dag med stora problem. Under 1960-talet
och första hälften av 1970-talet koncentrerades samhällsinsatserna på att
ensidigt stimulera uppbyggnad av stora och specialiserade produktionsenheter.
Dessa strävanden understöddes inte minst av det forsknings- och
utvecklingsarbete som bedrivits inom området. Den av samhället styrda
inriktningen har givit negativa effekter.
Effekterna av den förda politiken är i dag ett gemensamt problem för
samhället och för näringarna.
I proposition 1986/87:80 presenterades förslag till utbildning och forskning
inom jordbruksdepartementets område. Vi anser att departementets
förslag inte leder till att lösa jord/skogsbrukets problem.
I denna motion föreslår centerpartiet forskningssatsningar dels för att
kartlägga och utveckla möjligheterna till alternativ råvaruproduktion, dels
också för att stimulera tillämpad forskning, som fullskaleprojekt, inom
detta område. Vi yrkar att riksdagen beslutar inrätta en professur i alternativ
odling.
De i propositionen aviserade satsningarna på livsmedelsforskning bör
kompletteras med insatser för att stimulera forskning och utveckling av
möjligheterna till decentraliserad livsmedelsproduktion vilket befrämjar
god livsmedelskvalitet.
De av oss föreslagna insatserna finansieras i enlighet med riksdagens
den 4 juni 1984 antagna beslut. Miljöavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel ianspråktas därmed på av riksdagen avsett sätt.
Av riksdagsbeslutet framgår också att miljöavgifterna skall nyttjas dels
till forskning och utveckling, dels till direkta miljöinsatser inom jordbruket.
Vi föreslår därför att riksdagen beslutar av influtna medel avsätta 10
milj. kr. för miljöförbättrande åtgärder i särskilt försurningskänsliga jord/
skogsbruksbygder.
I 1986/87 års budget avsattes 15 milj. kr. för etanolprojekt. Dessa medel
har inte nyttjats så som beslutats. Av forskningspropositionen framgår att
10 milj. kr. avses avsättas till Stiftelsen för Svensk etanolförsörjning. Vi
förutsätter därför att de i budget 1986/87 överskjutande medlen om 5 milj.
kr. har reserverats för etanolforskning att ianspråktas kommande budgetår.
7
Fördelning av miljöavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel
1984 beslöt riksdagens majoritet att handelsgödsel och bekämpningsmedel
skulle beläggas med en särskild avgift. De influtna medlen skall, enligt
riksdagens beslut, användas till utökade insatser i fråga om forskning,
rådgivning och miljöförbättrande åtgärder.
Regeringen har i proposition 1986/87:80 redovisat förslag till användningen
av de medel som betalats in budgetåret 1985/86. Den föreslagna
medelsdispotitionen innebär avsteg från riksdagens beslut när det gäller
finansiering av skogsforskning och försumingsprogrammet.
Vi anser det rimligt att inkomna medel fördelas i enlighet med det av
riksdagen fattade beslutet och föreslår därför följande:
1. Skogsforskning
Ca 5 milj. kr. i avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel bedöms
ha inkommit från skogsbruket. Dessa medel bör användas för skogsforskning.
Därutöver finner vi det rimligt att avsätta särskilda medel under samma
delkonto att användas främst för skogsbruksforskning riktat mot familjejordbruket.
Det skogsbruk som bedrivs inom familjejordbrukets ram är
ofta miljövänligt och småskaligt. Forskning för att bevara detta, men
samtidigt utveckla nya och arbetsmiljövänliga brukningsmetoder, är angelägen.
T otalt avsätter vi därmed 10 milj. kr. till skogsforskning av de medel som
betalats in som avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Den av
oss föreslagna förändringen av finansieringen av skogsforskningen innebär
en rimlig kostnadsfördelning mellan familjejordbruket och de mindre
skogsägarna å ena sidan och de privata/offentliga skogsbolagen å andra
sidan. Genom vårt förslag belastas familjejordbruket med den andel av
kostnaderna för skogsforskning som kan anses falla på dem fullt ut.
Vad gäller möjligheterna att finansiera skogsforskningsverksamheten
därutöver anser vi det naturligt att de stora skogsägarna, på samma sätt
som näringslivet i övrigt, uppmanas att finansiera återstående medelsbehov.
2. Försumingsprogrammet
Jordbruket drabbas av försurningens effekter och tvingas också vidta
åtgärder för att begränsa de negativa verkningarna av denna. Kalkning av
åkerareal är delvis betingat av de effekter som utifrån kommande försurningskällor
orsakar.
Från de undersökningar som naturvårdsverket redovisat kan vi konstatera
att användningen av handelsgödsel har relativt liten betydelse för
försurningen och dess skadeverkningar. Det är därför inte befogat att
avsätta medel från avgifterna för handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter
att finansiera försumingsprogrammet. Försumingsprogrammet
Mot. 1986/87
Jol39
8
bör i sin helhet finansieras med andra budgetmedel. Regeringen bör därvid
återkomma med förslag till finansiering av försurningsprogrammet.
3. Forskning för alternativ odling
I proposition 1986/87:80 bil. 7 föreslås forskningsinsatser inom området
alternativa odlingsmetoder. Intresset för alternativ odling är betydande
såväl bland jordbrukare som konsumenter. Undervisning i alternativ odling
ingår numera ofta som en reguljär del i lantbruksskolornas gymnasieutbildning.
Den grundläggande utbildningen inom detta område måste kompletteras
med forsknings- och utvecklingsinsatser inom högskolan. Det naturliga är
att ett sådant arbete leds av en inom området kompetent professor. Vi
föreslår därför att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst som professor i
alternativ odling och avsätta för detta 1 milj. kr. För att möjliggöra en
utökad forskningsverksamhet inom området avsätter vi 3 milj. kr. Totalt
innebär vårt förslag att anslaget till SLU ökar med 4 milj. kr.
4. Forskning för alternativ produktion på åkerareal
Jordbruket har under en följd av år tvingats använda allt intensivare
brukningsmetoder. Följderna av denna effektivitets- och produktivitetshöjning
ur miljösynpunkt har inte klarlagts. Forskning för att kontinuerligt
bevaka miljöpåverkan av det intensiva jordbruket i syfte att snabbt kunna
presentera förslag till andra miljövänligare brukningsmetoder är angelägen.
Jordbrukets uppgifter som råvaruproducent måste vidgas. Centerpartiet
har i motion 1986/87: Jo797 angående jordbrukspolitik (Olof Johansson
m. fl.) presenterat förslag till insatser som innebär att samhällets råvarubehov
i större utsträckning kan tillgodoses genom alternativutnyttjande av
åkerarealen. En sådan utveckling kan leda till att vårt lands importberoende
minskas, att delar av vår industri kan garanteras god råvarutillgång
samtidigt som vårt beroende av ändliga råvaror minskas. För att möjliggöra
en sådan utveckling avsätter vi 10 milj. kr. till forskning och utveckling
av alternativ råvaruproduktion/råvaruanvändning. Medlen bör komma
skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) till del.
5. Tillämpad forskning
Alternativ användning av nu odlade grödor i jordbruket är till en del belyst.
Detta har huvudsakligen skett genom insatser av grundforskningskaraktär.
Däremot finns idag små möjligheter att vidareutveckla och pröva vunna
kunskaper i t. ex. fullskaleförsök. Medelstilldelningen till den tillämpade
forskningen har varit otillräcklig. Av forskningspropositionen framgår att
regeringen inte heller nu avser i avgörande grad styra resurser till detta
ändamål.
Enligt vår mening är detta olyckligt. De resultat som grundforskningen
givit kommer att vara verkningslösa utan satsningar på t. ex. fullskaleförsök.
Mot. 1986/87
Jo 139
9
Inom jordbrukarleden finns ett stort intresse för att delta i en sådan
verksamhet. Jordbrukarkåren har också inom ramen för sin fackliga organisation
tagit initiativ i syfte att stimulera tillämpad forskning.
Av de tillgängliga medlen från miljöavgifterna bör därför 10 milj. kr.
avsättas till SJFR:s förfogande. Rådet har möjligheter att ta initiativ till
forskning inom områden som blivit förbisedda. Enligt vår mening är den
tillämpade forskningen inom området alternativ råvaruproduktion/råvaruutnyttjande
ett sådant förbisett område. Regeringen bör därför ge SJFR i
uppdrag att, i samarbete med jordbrukarkåren närstående forskningsorganisationer,
initiera forskningsprojekt så som motionen anför.
6. Livsmedelsforskning
Livsmedelsproduktionen har under en följd av år koncentrerats till allt
färre stora enheter. Avståndet mellan konsumenter och produktion har
blivit allt större. Det är en av orsakerna till den pågående livsmedelsdebatten.
Konsumenterna kräver livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.
I proposition 1986/87:80 bil. 7 s. 2 och 3 redovisas ett av SJFR utarbetat
program för livsmedelsforskningen. Programmet upptar skilda områden
som ”Kost och hälsa” och ”Människan och maten”. Det är naturligtvis
angeläget att, som SJFR föreslår, kartlägga människors sensoriska upplevelser
av mat och historiska och beteendevetenskapliga frågor kring mat.
Vi saknar trots detta vissa viktiga fundamentala områden, som enligt vår
mening är en förutsättning för att konsumentintresset skall kunna tillgodoses.
Människor vill inte bara ha en kvalitetsmässigt godtagbar standard på
maten. Andra viktiga faktorer är att livsmedel är färska och fräscha. I dag
tillgodoses konsumenternas ”kvalitetskrav” många gånger genom komplicerade
och konstgjorda livsmedelsprocesser. Enligt vår mening bör det
vara en samhällets strävan att stimulera en livsmedelsproduktion som är
uppbyggd på andra förutsättningar.
Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har utrett de tekniska förutsättningarna
för småskalig livsmedelsproduktion och visat att en konsumentnära
produktion är lönsam framförallt vad gäller vissa livsmedel. Samtidigt
konstaterar STU att konsumentnära livsmedelsproduktion kräver ytterligare
forskningsinsatser om t. ex. koppling mellan produktion, distribution
och marknad.
Vi anser att forsknings- och utvecklingsarbete inom området är angeläget.
Det av SJFR föreslagna programmet om livsmedelsforskning bör
därför kompletteras med ytterligare ett programområde, ”konsumentnära
livsmedelsproduktion”.
Livsmedelsproduktionen måste anpassas efter förändringar i t. ex. hushållsstorlek.
Produktutveckling vad gäller anpassning av produktion och
distribution till det ökade antalet enpersonshushåll är nödvändig. Dessa
och andra näraliggande frågor bör på ett naturligt sätt ingå i det av SJFR
föreslagna programområdet ”Människor och mat”.
I Sverige har vi beslutat att inte acceptera bestrålning av livsmedel. När
Mot. 1986/87
Jol39
10
det gäller inhemskt producerade livsmedel har vi möjligheter att kontrollera
efterlevnaden av detta beslut. Vad gäller importlivsmedel däremot finns
i dag inga utarbetade säkra metoder för att upptäcka livsmedel vars hållbarhet
förlängs genom bestrålning. Ur konsumentsynpunkt är det viktigt
att kontrollera användbara metoder för att kontrollera om ett livsmedel
bestrålats. Forskning inom detta område kan naturligt rymmas inom det av
SJFR föreslagna programområdet ”Mat och säkerhet”. Vad ovan anförts
bör ges regeringen till känna.
7. Forskning för att minska bekämpningsmedelsanvändningen
i jord/skogsbruket
Användningen av bekämpningsmedel kan ge negativa miljöeffekter. Det är
av gemensamt intresse för såväl brukare som samhälle att minska användningen
av dessa medel till ett absolut minimum. De enskilda odlarna har
redan nu visat en beredskap att arbeta i denna riktning. Detta visas av den
minskade användningen av bekämpningsmedel i jordbruket.
Samhällets insatser för att stimulera denna utveckling måste baseras på
fakta och kunskaper. Detta innebär att förslag till åtgärder som omgående
kan minska användningen, t. ex. ökad rådgivning, omedelbart bör genomföras.
Däremot finns här anledning varna för vissa tendenser i debatten.
Ett mål som innebär att användningen av bekämpningsmedel skall halveras
under en viss tidsperiod kan inte uppfyllas enbart genom övergång till
mer högaktiva och därmed många gånger giftigare substanser. Om nu
använda preparat endast ersätts av s. k. lågdospreparat kommer förvisso
mängden använd substans att minska drastiskt. Detta innebär inte automatiskt
att miljöeffekterna också avtar i samma utsträckning. Snarare finns
grundad anledning tro att bekämpningsmedel som är verksamma i mindre
doser också är giftigare för omgivning och natur.
En av samhällets viktigaste forskningsuppgifter vad gäller användning
av bekämpningsmedel är därför att noga avväga nya bekämpningsmedels
effektivitet i förhållande till deras giftiga inverkan på omgivning och natur.
På sikt måste dock målet vara att skapa möjligheter för effektiv jordbruksproduktion
utan negativa miljöeffekter. Vad i motionen anförs om
användning av bekämpningsmedel bör ges regeringen till känna.
Statens lantbruksuniversitet (SLU)
Forskning och grundutbildning inom området jord/skog har till stor del
förlagts till SLU. Mot bakgrund av de stora omställningsproblem som
jordbruket men även skogsbruket och näraliggande näringar ställs inför är
det viktigt att SLU:s resurser inte urholkas.
Av propositionen framgår att anslagen till forskning beräknas vara oförändrade.
Detta torde vara ett minimikrav för att kunna garantera tillgång
till forskare inom skilda ämnesområden i framtiden. I centerpartiets partimotion
1986/87: Ubl om forskning av Olof Johansson m.fl. poängteras
vikten av att forskarmöjligheterna inom SLU skall kunna utvecklas så som
annan forskning inom högskolan.
Mot. 1986/87
Jo 139
11
Inom SLU finns också möjligheter att intensifiera utvecklings- och
forskningsinsatserna inom olika mindre nischområden. En satsning på
kombinationsjordbruk kommer att skapa en efterfrågan på sysslor och
arbetsuppgifter att komplettera jord/skogsbruket med. En utveckling av
i dag mindre näringar som t. ex. biodling är exempel på nischprodukter
som kan vara av värde.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställs
1. att riksdagen beslutar med ändring av regeringens förslag att
miljöavgifterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel skall användas
enligt följande:
| 1987/88 |
| milj. kr. |
Jordbruks- och livsmedelsforskning | 23,1 |
Skogsforskning | 10,1 |
Allmän naturresursforskning | 8,0 |
Miljövårdsforskning | 2,0 |
Halvering av bekämpningsmedelsanvändningen | 8,5 |
Vattenundersökningar, livsmedelsverket | 0,2 |
Rådgivning till jordbruket | 5.6 |
Särskilda naturvårds- och miljöskyddsprojekt | 15,5 |
Etanolprojekt (reserverat från 1986/87) | 5,0 |
Riksskatteverkets administrationskostnader | 0,9 |
Forskning kring alternativa odlingsmetoder | 4,0 |
Forskning kring alternativ produktion på |
|
åkerarealen | 10,0 |
Tillämpad forskning för alternativ råvaru |
|
användning | 10,0 |
Miljöåtgärder i särskilt försurningskänsliga |
|
områden | 10,0 |
Summa | 117,9 |
varav 5 milj. kr. reserverats från budgetåret 1985/86.
2. att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst som professor i
alternativ odling att finansieras inom ramen för de i motionen reserverade
medlen till forskning kring alternativ odling,
3. att riksdagen under anslaget G /. Sveriges lantbruksuniversitet
anvisar ett i förhållande till regeringen med 4.0 milj. kr. förhöjt
anslag om 441 500000 kr.,
4. att riksdagen hos regeringen begär att skogs- och jordbrukets
forskningsråd får i uppdrag att initiera forskning kring alternativ
råvaruproduktion på åkerareal och tillämpad forskning så som motionen
förordar,
Mot. 1986/87
Jol39
12
5. att riksdagen under anslaget G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd
anvisar ett i förhållande till regeringen med 9,0 milj. kr.
förhöjt anslag om 121 889000 kr.,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till miljöförbättrande
åtgärder i särskilt försurningskänsliga områden om 10 milj. kr.,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om konsumentnära livsmedelsforskning m. m.,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om inriktningen av forskning kring programmet om
halvering av bekämpningsmedel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om statens lantbruksuniversitet.
Stockholm den 11 mars 1987
Karl-Erik Olsson (c)
Lennart Brunander (c) Bertil Jonasson (c)
Karl-Anders Petersson (c) Kerstin Göthberg (c)
Birgitta Hambraeus (c)
Mot. 1986/87
Jo 139
13
