Forskning (prop. 1986/87:80)
Motion 1986/87:Jo132 Lars Ernestam m. fl. (fp)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo 132
Lars Ernestam m. fl. (fp)
Forskning (prop. 1986/87:80)
Våren 1984 föreslog regeringen att handelsgödsel och bekämpningsmedel
skulle beläggas med en särskild avgift i syfte att minska förbrukningen och
belastningen på miljön. Folkpartiet biträdde förslaget och riksdagen beslutade
dessutom med anledning av motion från bl. a. folkpartiet att rikta ett
tillkännagivande: till regeringen innebärande:
De influtna medlen skall användas till utökade insatser i fråga om forskning,
rådgivning och miljöförbättrande åtgärder. Avgiften bör således i stor utsträckning
användas för sådan forskning och rådgivning som kan främja
minskning av behovet och användandet av bekämpningsmedel i jordbruket.
Vidare bör speciellt beaktas arbetsmiljön för den som hanterar preparaten.
Hösten 1984 återupprepade riksdagen detta tillkännagivande till regeringen i
samband med att miljöskyddslagen ändrades för att komma till rätta med
vissa problem med övergödning av föroreningskänsliga vattenområden.
Regeringen har nu lämnat förslag till användningen av de medel som
beräknas betalas in under 1985/86, sammanlagt 112,9 milj. kr. Förslaget
innebär ett avsteg från riksdagens beslut enligt vilket inbetalade avgifter
skulle användas till åtgärder inom jordbruket. Mer än halva beloppet 57,1
milj. kr. anvisas till finansiering av skogsforskning, allmän naturvetenskaplig
forskning och försurningsprogrammet.
Det kan i och för sig vara rimligt att öka skogsforskningens omfattning. Det
är däremot inte rimligt att finansiera denna ökning med medel från avgiften
på handelsgödsel och bekämpningsmedel till större del än vad skogsbruket
betalat in.
Från de undersökningar som naturvårdsverket redovisat under senare år
kan konstateras att användningen av handelsgödsel har begränsad betydelse
för försurningen och dess skador på vår miljö. Det är därför inte rimligt att
medel som avsetts användas för miljöinsatser i anslutning till jordbruket i så
stor utsträckning används för insatser i försurningsprogrammet. Folkpartiet
har i sin partimotion om miljön hänvisat till att miljöavgifter i större utsträckning
också bör användas i sektorer som har ansvar för utsläpp som medverkar
till försurningen.
Jordbruket torde däremot ha större procentuell andel i övergödningen i
sjöar och vattendrag.
Det finns förhoppningar att produktion av energiråvaror, proteingrödor
och råvaror för industrin skall kunna utgöra en väsentlig del i växtodlingen.
LRF har antagit ett principprogram som innebär att 200000 ha energiskog
skulle kunna etableras till sekelskiftet. En rad ansträngningar görs för att
ersätta import av soja, fiskmjöl och andra importerade proteinfodermedel
med inhemska produkter. Det är angeläget att forskning och försök kan
genomföras kring denna alternativa produktion och dess miljöeffekter.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med en ny fördelning av miljöavgifterna
på bekämpningsmedel och handelsgödsel som bättre överensstämmer
med riksdagens beslut våren och hösten 1984.
I anslutning till ovanstående redovisning föreslår vi att 10 milj. kr. flyttas
från anslaget G5, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, jordbruksdepartementet,
till anslaget B4 Miljövårdsforskning, miljödepartementet, samt att
vissa omdisponeringar görs inom befintliga anslag.
Kostnaderna för skogsbruksforskningen bör som vi tidigare har anfört inte i
så hög grad hänföras till avgifterna på handelsgödsel. Dessa kostnader bör
kollektivt bäras av skogsbruket. Folkpartiet har i samband med budgetpropositionen
föreslagit att de s. k. 5:3-anslagen inte bör utgå under tid som åtgår
för upprättande av säkerställandeprogram m. m. Samtidigt har i vår motion
endast marginella besparingar gjorts på anslagsbeloppen. Enligt vår uppfattning
bör det utredas om inte skogsvårdsavgifter i större utsträckning kan
användas också för forskningsinsatser. Den anslagsminskning vi föreslår
under G5 bör sålunda i sin helhet belasta skogsbruksforskningen.
Det är angeläget att den forskning kring alternativ odling som planeras vid
SLU får utvecklas enligt program som framtagits vid universitetet. 3 milj. kr.
bör inom anslaget G5 anvisas för detta ändamål.
Folkpartiet har i sin miljömotion föreslagit att hela Kattegatt skall förklaras
som föroreningskänsligt område. I propositionen föreslås att 10 milj. kr. skall
användas för ökade insatser för forskning om havsföroreningar. Det kan
konstateras att endast Laholmsbukten förklarats som föroreningskänsligt
område trots att problemen är likartade utmed hela västkusten och även i
Östersjön. Det är angeläget att stora forskningsresurser ställs till förfogande
för att klarlägga jordbrukets roll i samband med övergödningen. Inte minst
mot bakgrund av riksdagens ställningstagande om användningen av handelsgödselmedlen
är det rimligt att forskningen kring jordbruksläckagen intensifieras.
Vi förutsätter att även om anslaget redovisas under miljödepartementet
också den forskning som bedrivs vid SLU kring växtnäringsläckage och
andra miljöproblem i jordbruket i den gemensamma forskningsplaneringen
skall kunna tillgodogöra sig de utökade anslagen.
Sammanfattningsvis föreslår vi sålunda att anslaget B4, Miljövårdsforskning,
utökas med 10 milj. kr. för forskning kring läckage och övergödning
hänförliga till jordbruket.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ny fördelning av miljöavgifterna på bekämpningsmedel
och handelsgödsel,
2. att riksdagen beslutar överflytta 10 milj. kr. från anslaget G5
Mot. 1986/87
Jol32
6
Mot. 1986/87
Jol32
Stockholm den 11 mars 1987
Lars Ernestam (fp)
Kerstin Getterman (fp) Bengt Rosén (fp)
Leif Olsson (fp)
jordbruksdepartementet till anslaget B4 miljödepartementet att utnyttjas
enligt förslag som redovisats i motionen,
3. att riksdagen beslutar att 3 milj. kr. av anslaget under G5 jordbruksdepartementet
skall anvisas till projekt kring alternativ odling.
7
