Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87
Motion 1986/87:Jo130 Stina Gustavsson m. fl. (c) ~
Motion till riksdagen
1986/87: Jol30
Stina Gustavsson m. fl. (c) ~
Forskning (prop. 1986/87:80) 1986/87
Jol30-137
Livsmedelsforskningen måste ha en sådan inriktning att de uppnådda forskningsresultaten
på ett effektivt sätt förs ut till landets konsumenter och
därmed påverkar deras faktiska beteende.
Det är givet att forskningen på livsmedelsområdet ”måste omfatta en
helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på våra
livsmedel”, som det sägs i propositionen. Men det yttersta syftet med en
sådan helhetssyn måste rimligtvis vara att den faktiska konsumtionen får en
sådan inriktning att människors hälsa främjas.
Under hela 1900-talet har forskning kring sambandet kost-hälsa bedrivits.
Därmed finns också sedan lång tid tillbaka rekommendationer utfärdade av
landets näringsforskare och berörda myndigheter. En stor del av de människor
som kan antas vara drabbade av ohälsa eller nedsatt välbefinnande till
följd av felnäring skulle kunna leva ett rikare och friskare liv om de bättre
anpassade sig efter rekommendationerna.
Det förekommer knappast i vårt land att medborgare drabbas av allvarlig
ohälsa till följd av brister hos de livsmedel som står till förfogande. Både i
hygieniskt avseende och i fråga om näringsinnehåll finns det över hela landet
tillgång till livsmedel som är tillfredsställande. Det kan således inte hävdas att
någon konsument tvingas leva på undermålig kost.
Däremot torde det vara så att ett betydande antal konsumenter lever på en
olämpligt sammansatt kost. Inte sällan beror det på otillräckliga kunskaper
för att kunna forma sitt kosthåll i överensstämmelse med gällande rekommendationer
och officiella vetenskapliga slutsatser. Dessa människor är föga
hjälpta av att stora resurser läggs på avancerad naturvetenskaplig forskning.
För dem är det viktigare att få elementära kunskaper.
En särskild riskgrupp i detta avseende är åldringar som lever kvar i hemmiljö
och är beroende av hjälp från utomstående. Många av dessa åldringar
har assistans via hemtjänsten. Dessa ”assistenter” gör i många fall utomordentliga
värdefulla insatser och kan lämna viktiga bidrag när det gäller de
äldres kosthåll. Men särskilt yngre personer som arbetar i hemtjänsten har
ofta begränsade kunskaper i närings- och matlagningslära. Deras möjligheter
att hjälpa åldringarna med mathållningen blir därför otillräckliga.
I rapporten från skogs- och jordbrukets forskningsråd Forskning för bättre
mat betonas betydelsen av ökade kunskaper hos konsumenterna. En svaghet
i rapporten är, vilket påpekas från en av remissinstanserna, Kooperativa
förbundet, att kostutbildningens innehåll och omfattning i grundskolan och
gymnasieskolan ej tagits upp till behandling. Liknande synpunkter framför
1 Riksdagen 1986187. 3 sami. Nr Jol30-137
ICA-förbundet som säger att forskning omkring konsumenternas kunskapsnivå,
utbildningsmotivation och utbildningsmöjligheter inom området mat
saknas.
Det pågår i dag en kraftig nedrustning av de gymnasielinjer som inte enbart
är inriktade på konsumentkunskaper utan är väl lämpade för utbildning i
hemtjänsten, nämligen social service- och konsumtionslinjerna. Därmed har
hundratals gymnasieplatser med inriktning på kost- och näringslära försvunnit.
Möjligheterna att föra ut forskningsresultatet i det praktiska livet har
förändrats radikalt.
Det har hittills inte varit möjligt att påverka berörda beslutsfattare så att
undervisning i kost- och näringslära blivit ett obligatoriskt ämne i gymnasiet
trots många framställningar och övertygande argumentation. Således finns
inte i dag grundläggande förutsättningar för unga människor att tillägna sig
eller vidarebefordra forskningsresultat på livsmedelsområdet.
Det är mot ovanstående bakgrund nödvändigt att prioritera beteendevetenskaplig
forskning och utbildningens roll i detta hänseende.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den framtida livsmedelsforskningen.
Stockholm den 10 april 1987
Stina Gustavsson (c)
Bengt Kindbom (c) Gunhild Bolander (c)
Mot. 1986/87
Jol30
2
