Forskning om tungmetallers och försurningens inverkan på människan
Motion 1986/87:Jo775 Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (c)
Motion till riksdagen
1986/87: Jo775
Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (c)
Forskning om tungmetallers och försurningens
inverkan på människan
Med stigande oro ser vi försurningens och kväveoxidernas inverkan på sjöar
och skogar. Allt eftersom skadorna konstateras, och framför allt då de
ekonomiska konsekvenserna blir en realitet, sätts också åtgärder in, och
miljöforskningen har fått något ökade resurser.
Samtidigt som vi vet att försurningen och miljöförstöringen påverkar
växtligheten är kunskapen om påverkan på människor bristfällig. Enligt den
nya hälso- och sjukvårdslagen HS 90 skall sjukvården alltmer inriktas mot
förebyggande hälsovård. För att kunna göra detta på ett riktigt och effektivt
sätt krävs mer kunskaper om vad som påverkar vår hälsa. Hur påverkas
människan av försurningen, av den låga selenhalten i Sverige, av den ökande
förekomsten av tungmetaller i jorden och av den ofta dåliga kosten som inte
ger tillräckligt av vitaminer och mineraler som kroppen behöver?
De mest utsatta för påverkan är utan tvekan barnen. Vid många barna- och
mödravårdscentraler möter man i dag problem som ökad kolikfrekvens,
oförklarlig spädbarnsdöd, ökad allergifrekvens samt amningsproblem. Det
finns många mödrar som vill amma men inte klarar det.
Medfödda missbildningar har visats bero på följande orsaker: störd
ämnesomsättning 1 %, joniserande strålning 1 %, kemiska agenser 3 %,
infektioner 3 %, kromosomrubbningar 5 %, ärftliga faktorer 20 % samt
okänd orsak 65-70 %. För inte mindre än två tredjedelar av missbildningarna
kan man således inte ange någon säker orsak. Man anser dock att negativ
miljöpåverkan på föräldrarna ökar risken för att olika slag av genetiska
skador och fosterskador skall uppkomma, skador som kan leda till fertilitetsproblem,
fosterdöd, genetiska sjukdomar, medfödda missbildningar och
cancer.
En utökad grundforskning kring tungmetallers, såsom kvicksilver, aluminium,
kadmium, bly, påverkan på människan med bearbetning av funna
värden och utarbetande av behandlingsprogram är av största vikt. Stor
hänsyn bör tas till den låga selenhalten i jorden i Sverige samt till att
försurningen medverkar till att tungmetaller frigörs.
Forskning kring miljöns påverkan på barnen bör också ske. I vissa län har
man med gott resultat genomfört projekt på mödra- och barnavårdscentraler
under temat Föräldrar - alkohol, innehållande intervjuer, behandling m. m.
Liknande projekt angående övrig miljöpåverkan skulle kunna genomföras
på försök i ett par landsting med olika levnadsförhållanden (en storstad och
ett landsting med mera landsbygd). Där skulle man genom intervjuer med
föräldrar om deras levnadsvanor och undersökning av förekomsten av
1* Riksdagen 1986187. 3sami. NrJo773-783
tungmetaller och selenhalten i blodet hos mödrarna, undersökning av
hormonbalansen, spontana aborter, tidigt födda och små barn, allergier
m.m., kunna kartlägga sambandet mellan miljö-, levnadsvanor och ovan
nämnda skador eller sjukdomar hos barnet.
Utifrån dessa resultat skulle behandlingsprogram kunna fastläggas och
information om bättre levnadsvanor ges.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen beslutar hos regeringen begära åtgärder för att få till
stånd ökad forskning angående försurningens och tungmetallers
påverkan på människor samt vad som i övrigt anförts angående
forskning om mödrar och barn.
Stockholm den 27 januari 1987
Marianne Andersson (c) Kerstin Göthberg (c)
Mot. 1986/87
Jo775
6
