Forskning om tungmetallers och försurningens inverkan på

Motion 1985/86:Jo625 Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1985/86:Jo625

Marianne Andersson och Kerstin Göthberg (c)
Forskning om tungmetallers och försurningens inverkan på
människan

Med stigande oro ser vi försurningens och kväveoxidernas inverkan på sjöar
och skogar. Alltefter att skadorna konstateras och framför allt då de
ekonomiska konsekvenserna blir en realitet sätts också åtgärder in och
miljöforskningen har fått något ökade resurser.

Samtidigt som vi vet att försurningen och miljöförstöringen påverkat
växtligheten är kunskapen om påverkan på människor bristfällig. Enligt den
nya hälso- och sjukvårdslagen HS 90 skall sjukvården alltmer inriktas mot
förebyggande hälsovård. För att kunna göra detta på ett riktigt och effektivt
sätt krävs mer kunskaper om vad som påverkar vår hälsa. Hur påverkas
människan av försurningen, av den låga selenhalten i Sverige, av den ökande
förekomsten av tungmetaller i jorden och av den ofta dåliga kosten som inte
ger tillräckligt av vitaminer och mineraler som kroppen behöver?

De mest utsatta för påverkan är utan tvekan barnen. Vid många barna- och
mödravårdscentraler möter man i dag problem som ökad kolikfrekvens,
oförklarlig spädbarnsdöd, ökad allergifrekvens samt amningsproblem. Det
finns många mödrar som vill amma men inte klarar det.

Medfödda missbildningar har visats bero på följande orsaker: störd
ämnesomsättning 1 %, joniserande strålning 1 %, kemisk reagens 3 %,
infektioner 3 %, kromosomrubbningar 5 %, ärftliga faktorer 20 % samt
okänd orsak 65—70 %. För inte mindre än två tredjedelar av missbildningarna
kan man således inte ange någon säker orsak. Man anser dock att negativ
miljöpåverkan på föräldrarna ökar risken för att olika slag av genetiska
skador och fosterskador skall uppkomma, skador som kan leda till fertilitetsproblem,
fosterdöd, genetiska sjukdomar, medfödda missbildningar och
cancer.

En utökad grundforskning kring tungmetallers, såsom kvicksilver, aluminium,
kadmium, bly, påverkan på människan med bearbetning av funna
värden och utarbetande av behandlingsprogram är av största vikt. Stor
hänsyn bör tas till den låga selenhalten i jorden i Sverige samt till att
försurningen medverkar till att tungmetaller frigörs.

Forskning kring miljöns påverkan på barnen bör också ske. I vissa län har
man med gott resultat genomfört projekt på mödra- och barnavårdscentraler
under temat Föräldrar-alkohol innehållande intervjuer, behandling m.m.
Liknande projekt angående övrig miljöpåverkan skulle kunna genomföras
på försök i ett par landsting med olika levnadsförhållanden (en storstad och
ett landsting med mera landsbygd). Där skulle man genom intervjuer med
föräldrar om deras levnadsvanor och undersökning av förekomsten av

tungmetaller och selenhalten i blodet hos mödrarna, undersökning av
hormonbalansen, spontana aborter, för tidigt födda och små barn, allergier
m.m. kunna kartlägga sambandet mellan miljö, levnadsvanor och ovan
nämnda skador eller sjukdomar hos barnet.

Utifrån dessa resultat skulle behandlingsprogram kunna fastläggas och
information om bättre levnadsvanor ges.

Hemställan

Med hänvisning till ovanstående hemställs

att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att få till stånd ökad
forskning angående försurningens och tungmetallers påverkan på
människor samt vad som i övrigt anförts angående forskning om
mödrar och barn.

Stockholm den 27 januari 1986

Marianne Andersson (c) Kerstin Göthberg (c)

Mot. 1985/86
Jo625

10