Forskning om geotermisk energi

Motion 2003/04:N207 av Ragnwi Marcelind (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att verka för ökade anslag inom forskning och teknikutveckling av geotermisk energiutvinning.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att Statens energimyndighet (STEM), inom befintlig ram, breddar sitt stöd för forskning och teknikutveckling av geotermisk energiutvinning.

Motivering

Som ett led i att lösa framtidens energibehov drevs för några decennier sedan forskning för att utvinna geotermisk energi, dvs värme från underjorden. Forskningen avstannade dock då kärnkraften sågs som lösningen på framtidens energibehov samt på grund av för blygsamma resultat, vilket var en följd av att man försökte utvinna energi ur förhållandevis grunda hål – under 1 000 meter.

Trots ifrågasatt kärnkraft och folkomröstning med beslut om kärnkraftsavveckling, har forskningen först nu tagit ny fart. Ett par exempel är Malmö–Lundregionen, där Sydkraft och Lunds energi borrat i en förkastningszon för värmeproduktion, samt runt Björkö i Mälaren, där provborrningar ägt rum i en ca 10 km bred meteoritkrater, under ledning av KTH. Berggrunden beräknas där vara sönderslagen på tillräckligt stort djup för att förutsättningarna för uttag av varmvatten skall vara tillräckligt goda.

Enligt expertis på forskningsavdelningen för teknisk geologi och geofysik på KTH, är meteoritkratrar med en diameter på 10 km och mer intressanta geologiska strukturer för utvinning av geotermisk energi.

Inför studien av Björköstrukturen genomfördes beräkningar på vilken energimängd som kan tänkas finnas i en krater med ca 10 km diameter, vilket visade sig motsvara ca 10 gånger Sveriges årliga energianvändning.

Varför utnyttja geotermisk energi?

• Den finns överallt och är uthållig.

• De energimängder som kan göras tillgängliga är mycket stora.

• Tekniken är välkänd och medför inga koldioxidutsläpp.

Förutsättningar för utnyttjande av geotermisk energi:

• Geotermisk energi för värme- och elproduktion kan vara aktuell i områden med sedimentberggrund, som i Skåne, på Gotland och Öland där den geotermiska gradienten är ganska hög.

• Geotermisk energi för värmeproduktion är aktuell i områden med urberg (resten av landet) där den geotermiska gradienten är lägre.

• I vissa fall behövs en temperaturtransformering (t.ex. värmepumpning), vilket kräver tillförsel av energi.

• I urbergsområden bör man framförallt leta efter områden med särskilt lämpliga egenskaper för cirkulation av vatten på djupet i berggrunden. Sådana områden kan vara större meteoritkratrar, med en diameter på 10 km och uppåt eller andra större krosszoner.

• Det krävs djupa borrhål, 2 000–4 000 m.

Det krävs ytterligare forskning och utveckling för följande:

Metoder för geotermisk energiprospektering på djupet i urbergsområden.

Effektiva metoder för att skapa, eller återskapa, vattengenomsläpplighet på stora djup i berggrunden.

Energiomvandlingscykler som kan fungera vid låga temperaturer.

Storskaliga metoder för temperaturtransformation.

Ska det vara möjligt att avveckla kärnkraften i enlighet med genomförd folkomröstning och riksdagens intentioner, utan ökade koldioxidutsläpp, är kraftigt utökad forskning och teknikutveckling för utvinning av geotermisk energi en viktig förutsättning.

Trots den enorma potential som geotermisk energi utgör och trots riksdagens grundinställning att kärnkraften skall fasas ut ur det svenska energisystemet är anslagen till svensk forskning och teknikutveckling på området anmärkningsvärt små jämfört med anslagen till forskning kring t.ex. kärnkraft (fusion).

Även inom EU:s olika ramprogram utgör posten för utveckling av geotermisk energi en mycket liten del av de forskningsmedel som är avsedda för utveckling av alternativa energislag.

Stockholm den 23 september 2003

Ragnwi Marcelind (kd)